Mångfald ett annat ord för jämlikhet
- Mångfald är svårt att förstå – säger man jämlikhet är det lättare att ta till sig, säger professor Charles Westin på Stockholms universitet.
Charles Westin är inte förvånad över att Riksrevisionen dömt ut statens ansträngningar att införa en statlig integrationspolitik.
–Det har inte funnits någon vision för mångfalden. Politiken behöver en klar bild av vad man vill uppnå, konstaterar han.
–Jag har inte läst Riksrevisionens rapport, säger Charles Westin när jag ringer och bokar tid för intervju. Men vi enas om att det inte spelar så stor roll. Riksrevisionen bara bekräftar det forskarna på Ceifo är väl införstådda med - varken regeringen eller myndigheterna har riktigt begripit vad integrationspolitik går ut på.
Professor Westin har varit knuten till Ceifo, Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer, i två decennier och har varit chef för institutionen sedan 1994.
Då la sig staten inte i
För att förstå integrationspolitikens haveri tar Charles Westin sin utgångspunkt i riksdagens beslut om en invandrarpolitik 1975. Innan dess fanns inget genomtänkt förhållningssätt till hur invandrare skulle tas emot och behandlas – människor kom hit och fick arbete, och lärde sig svenska på arbetsplatsen. Det var inget staten var engagerad i. Invandrarna kom från ett begränsat antal länder och hamnade på de stora industriorterna.
–Invandrarpolitiken var en reaktion på den gästarbetarpolitik som drevs i andra västeuropeiska länder. Den svenska politiken utgick från att människor skulle komma hit för att stanna, ta med sig sina familjer, lära sig svenska och bli assimilerade.
Men samtidigt som Sverige införde en invandrarpolitik baserad på 60- och 70-talens invandring ändrades mönstret. Arbetskraftsinvandringen mattades och ersattes av flyktingströmmar från jordens alla hörn.
–Den fina politiken man utformat gick inte längre att genomföra. Det blev för många språkgrupper och flyktingarna spreds ut bland Sveriges kommuner – samtidigt som ekonomin förändrades och behovet av okvalificerad arbetskraft minskade.
Det handlar om hela samhället
I invandrarpolitiken från 70-talet sågs integration som något individuellt. Invandraren skulle bli integrerad i det svenska samhället. Det var en felsyn, enligt Charles Westin:
–Integration handlar inte om individer utan om hela samhället, säger han.
–Om man tänker på det viset måste integration omfatta den svenska majoriteten. Men utan att uttala det har vi i Sverige utgått från att målet är assimilation.
Resultatet har blivit en fortsatt åtskillnad mellan »vi« och »dom«.
Vad kan då regeringen och myndigheterna göra för att det ska bli en integrationspolitik?
Jämlikt för alla från början
I grunden handlar det om att byta tankesätt – från att utgå från vad man behöver göra för att den ena eller andra gruppen ska bli mer integrerad till att utgå från att bygga ett samhälle som är jämlikt oavsett vilken grupp man tillhör.
Myndigheterna har fastnat i att mäta hur många representanter för gruppen ”mångkulturella” man rekryterat till den egna myndigheten och vilket resultat man nått i sin verksamhet utifrån grupptillhörighet, säger både Riksrevisionen och Charles Westin. Men en politik för integration ska bygga på allmänna åtgärder – åtgärder riktade mot invandrare i grupp ska bara förekomma under den allra första tiden i landet.
Charles Westin tror inte det är så mycket okunskap som är skälet till att det hänt så lite med integrationssträvandena – men det finns en medvetenhet om att det här är ett känsligt område. Man närmar sig det med försiktighet för att inte ta risken att kallas rasist.
När riksdagen 1997 beslutade om en ny integrationspolitik byggde den på begreppet mångfald. Företag och myndigheter skulle upprätta mångfaldsplaner och arbeta för mångfald i arbetslivet.
–Det blev en halvmesyr. Det är oklart vad det egentligen handlar om, säger Charles Westin:
–Men jag tror att mångfald i sig är ett värde för samhället. Ett modernt samhälle måste bygga på jämlikhet, och mångfald är bara ett annat ord för jämlikhet. Vi vill ha jämlikhet mellan kvinna och man, mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade, mellan människor med olika sexuell läggning - mångfald innebär jämlikhet mellan människor med olika etnisk bakgrund.
Charles Westin jämför med mångfald i naturen – på samma sätt som mångfald i naturen är positivt för biotopen så är mångfald bra för ett samhälle. Mångfald ger tillgång till fler angreppsvinklar, fler tankemönster och nya idéer.
–Mångfald får inte vara ett begrepp man tar till för att ta hand om en besvärlig invandring. Vilka signaler sänder hanteringen av de apatiska flyktingbarnen? Om mångfald är något bra måste man också förändra synen på invandringen, menar han.
–Det här är en av de viktiga framtidsfrågorna. Det behövs en positiv vision. Om några generationer ska människor gifta sig över de här gruppgränserna. Vi måste staka ut en riktning för förändringen, säger professor Westin.
För att få en verklig integrationspolitik på plats behöver tanken på integration och mångfald finnas med i politiken, arbetslivet, ekonomin – i allt som sker i samhället. Och även om vi inte lyckats bygga ett jämställt samhälle ser Westin ändå jämställdhetsarbetet som en slags förebild för integrationssträvandena. Jämställdheten har blivit en mer eller mindre självklar aspekt i samhället. Kan man få upp integrationen på dagordningen på samma sätt kan också färdriktningen bli tydligare.
Metoder att lösa motsättningar
–Ett samhälle håller inte ihop för att människorna är lika. Det är olikheterna mellan människor som kan ge ömsesidig nytta, säger Charles Westin och ger det enkla exemplet att tandläkaren kan laga lärarens tänder och läraren kan undervisa tandläkarens barn.
–I en demokrati är olikheten en förutsättning – man har metoder att hantera motsättningar och konflikter. I arbetslivet har man metoder för att lösa konflikter. Olikheterna mellan könen är en förutsättning för känslomässigt stöd och för sexualiteten, och det finns metoder att lösa motsättningar.
Det vi saknar är metoder att lösa olikheter i etnicitet, kultur och religion och det är en viktig framtidsuppgift för vårt samhälle att hitta sådana metoder:
–Olikheterna kan bestå och vara en tillgång för samhället om man lär sig hantera och lösa de konflikter som kan uppstå.
riksrevisionen om integrationen
»Riksrevisionens granskning visar att integrationspolitiken ännu inte har fått avsett genomslag«.
I en rapport tidigare i vår anmärkte revisionen både på regeringens styrning och myndigheternas agerande.
Riksrevisionen framförde ett antal rekommendationer:
n De integrationspolitiska målen bör preciseras.
n Regeringen bör följa den integrationspolitiska utvecklingen i hela samhället.
n Myndigheterna bör analysera sina generella insatser ur integrationssynpunkt.
n Integrationsverkets roll bör överensstämma med riksdagens beslut och intentioner.
n Regeringen bör mer närgånget granska myndigheternas agerande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
