Polisen och Kriminalvården har olika syn på regeringens förslag om transportuppdraget kring frihetsberövade.
Bild: Kriminalvården
Polisen och Kriminalvården har olika syn på regeringens förslag om transportuppdraget kring frihetsberövade.

Myndigheter oense om transportuppdrag

RÄTTSVÄSENDET2019-08-19
För några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".

Under 2017 fick Kriminalvården i uppdrag av regeringen att ta över vissa av Polisens transporter med motiveringen att Polisen behövde avlastning. Kriminalvården fick också ett utökat anslag i den senaste vårändringsbudgeten på 115 miljoner kronor per år för att kunna utföra transportuppdraget, pengar som i sin tur överfördes från Polisens budget.

I våras föreslog dock regeringen en förändring av ansvaret, som innebär att Polisen ska kunna fungera som backup vid vissa transporter. Vilka dessa transporter är ska myndigheterna bedöma gemensamt från fall till fall, enligt det utkast till lagrådsremiss som just har återvänt från en remissrunda.

Det nya förslaget får ros av Kriminalvården som betonar att antalet transporter som överförts från Polisen till Kriminalvården sedan 2017 har varit betydligt fler än förväntat.

”De nu föreslagna lagändringarna bidrar enligt Kriminalvården till ett klargörande när det gäller ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.”, skriver myndigheten i sitt remissvar.

Kriminalvården flaggar dock för att budgetanslaget kan komma att behöva bli ännu större i framtiden, eftersom det även fortsatt är oklart hur många transporter som myndigheten kommer att behöva ta över från Polisen.

Kriminalvården betonar också i sin skrivelse att myndigheten inte har möjlighet att utföra transporter i vissa delar av landet, eftersom man helt enkelt inte finns representerad på alla orter.

Polisen totalsågar däremot regeringens förslag, med motiveringen att det leder till att myndigheten inte kan ”fokusera på grunduppdraget”. Förslaget skulle leda till att Polisen återigen måste börja utföra vissa av de transporter som i dagsläget kan överlåtas till Kriminalvården, och det har Polisen helt enkelt inga resurser till, skriver myndigheten i sitt remissvar.

När det gäller de svårigheter Kriminalvården anser sig ha att utföra transporter i vissa delar av landet anser Polisen att de har samma problem.

”De platser i glesbygd där Kriminalvården har svårast att utföra transportuppdrag är dock i princip alltid samma platser där Polismyndigheten har som svårast att uppfylla sitt grunduppdrag”, skriver Polisen. Som exempel tas region Nord, som omfattar ungefär halva Sveriges yta, och där det enligt remissvaret finns runt 1 500 poliser.

Om regeringens förslag blir verklighet vill Polisen att antalet transporter som överlåts från Kriminalvården ska vara ”mycket begränsat”. Polisen skriver också att myndigheten i så fall bör få möjlighet att ta ut ersättning för de transporter som utförs, på grund av just det minskade budgetanslaget som myndigheten fick i årets vårändringsbudget.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.