Myndighetschefer håller inte måttet

LEDARSKAP2016-10-11
Oroväckande många myndighetschefer har inte hållit måttet, enligt regeringen. En anledning tros vara brist på erfarenhet av jobb i staten. Pub­likts granskning visar att nästan var fjärde chef som lämnat sitt jobb i förtid sedan 2011 saknar myndighetsbakgrund.

Av de cirka 300 myndighetschefer som rekryterades 2007–2014 har omkring 50 lämnat posten i förtid, flyttats eller inte fått förnyat förtroende efter den första chefsperioden på sex år. Det skriver regeringen i årets budget­proposition, och tillägger att resultatet före­faller »oroväckande högt«.

På grund av de många avhoppen finns en risk för att karriär­gången för höga chefer i staten, där general­direktörer på mindre myndigheter successivt får ansvar för större verksamheter, inte fungerar som den ska.

Enligt regeringen kan en anledning till utvecklingen vara att fler myndighetschefer utan erfarenhet av statsförvaltningen har anställts de senaste tio åren jämfört med tidigare.

Publikt har granskat bakgrunden för tjugonio myndighetschefer som av olika skäl lämnat sin post i förtid och flyttats till Regeringskansliet 2011–2016. Sju av dem saknade helt erfarenhet från arbete på en statlig myndighet när de utnämndes. Flera av dem slutade efter negativ pub­licitet.

Civilminister Ardalan Shekarabi, S, tycker att den rekryteringsmodell som den borgerliga rege­ringen införde 2007, med öppen annonsering och kravprofiler, har gjort utnämningarna mer transparenta och professionella. Han ser det inte som ett misslyckande att så många fått avbryta sin statliga chefskarriär, men säger att rege­ringen måste titta närmare på rekryteringsprocessen och på utbildning och stöd till cheferna:

– Myndighetschefer behöver kunskaper om statlig sektor och förvaltningsrättsliga principer, och insikt om att offentliga verksamheter är regelstyrda. Utbildning är särskilt viktig för dem som inte har erfarenhet av statlig eller offentlig förvaltning, säger Ardalan Shekarabi.

Anders Ivarsson Wester­berg, forskare vid förvaltningsakademin på Söder­törns högskola, säger att det vad han vet inte finns någon forskningsstudie som undersökt effekterna av den nya rekryteringsmetoden. För egen del tror Anders Ivarsson Wester­berg att det finns en långvarig trend att rekry­tera chefer som saknar bakgrund från statsförvaltningen:

– Det finns en studie från 2003 som noterade att general­direktörerna redan då satt kortare peri­o­der än tidigare. Jag tror att förändringen kom med nya styrmetoder, där man värderade upp chefsförmågan som en kompetens i sig. Då blev det en starkare merit att komma exempelvis från en chefsroll i en större privat verksamhet än att ha specifika kunskaper om staten.

Uppdraget blir svårare för personer med icke-statlig bakgrund, menar han, och det kan leda till högre omsättning.

–En chefsroll i staten är ett väldigt komplext uppdrag, därför att man har flera mål som ska balanseras. I företag behöver man bara tänka på effektivitet och lönsamhet, men i offentlig verksamhet finns demokratikrav och krav på rättssäkerhet. Cheferna befinner sig också i ett politiskt sammanhang där det finns rätt stor handlingsfrihet. Plötsligt kommer deras frågor i den politiska hetluften, och då får de själva i viss mån en politisk roll. Då gäller det att man kan hantera det, säger Anders Ivarsson Wester­berg.


Läs även intervjun med Landshövdingen i Gotlands län, Cecilia Schelin Seidegård, som har erfarenhet av ledarskap i både privat och statlig sektor.

Tre chefer utan statlig erfarenhet som tvingats sluta

  • Christina Lugnet, Tillväxtverket

    Generaldirektör för nystartade Tillväxtverket 2009–2012. Fick sparken efter avslöjanden om vidlyftig representation. Hon var tidigare kommunchef i Haparanda där hon även arbetat som näringslivschef, gymnasiechef och näringslivsutvecklare.

  • Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingen

    Generaldirektör på Arbetsförmedlingen 2008–2013. Fick sparken efter kritik mot hennes ledarskap, som sades vara hotfullt och diktatoriskt. Extremt höga mobilräkningar kan också ha spelat in. Hon var tidigare chef inom vård och tandvård.

  • Stefan Carlsson, landshövding

    Landshövding i Kalmar län 2012–2016. Fick sparken då han ringt sexsamtal från tjänstetelefonen för drygt 16 000 kronor. Han var tidigare vd för statliga bolaget Apoteket, region­direktör i Region Skåne och landstings­direktör i Jämtlands län.

Chefer placerade i regeringskansliet

Myndighetschefer kan för­flyttas till Regeringskansliet innan deras förordnande går ut. Det kan vara av organisatoriska skäl eller för myndighetens bästa. De behåller lön och titel och ska stå till förfogande för arbetsuppgifter inom Regerings­kansliet. Följande sju myndighetschefer är just nu placerade i Regeringskansliet:

  • Stefan Carlsson, tidigare landshövding i Kalmar län.
  • Anders Hamsten, tidigare rektor på Karolinska institutet.
  • Anne Holm Gulati, tidigare generaldirektör för Myndig­heten för delaktighet.
  • Stig Orustfjord, tidigare generaldirektör på Livsmedelsverket.
  • Håkan Wåhlstedt, tidigare landshövding i Västmanlands län.
  • Harriet Wallberg, tidigare universitetskansler.
  • Anders Danielsson, tidigare generaldirektör på Migrationsverket.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Ledarskap
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.