De största satsningarna görs för att minska konsekvenserna av coronapandemin, sade finansminister Magdalena Andersson, S, när hon presenterade vårpropositionen.
Bild: Ninni Andersson/ Regeringskansliet
De största satsningarna görs för att minska konsekvenserna av coronapandemin, sade finansminister Magdalena Andersson, S, när hon presenterade vårpropositionen.

Nya extraanslag på grund av pandemin

STATSBUDGETEN2021-04-15
I dag presenterade regeringen vårpropositionen, vårändringsbudgeten och en sjätte extra ändringsbudget, som tillsammans omfattar nästan 45 miljarder kronor i satsningar. De flesta handlar om att minska skadeverkningarna av coronapandemin.

Drygt 30 miljarder kronor föreslås gå till olika åtgärder med anledning av coronapandemin. Exempelvis föreslår regeringen förlängt stöd till korttidspermitteringar, sjuklön och omställningsstöd. Regeringen vill också avsätta 5,4 miljarder kronor till vaccinationer och som kompensation till vården för ökade kostnader.

I år är det särskilt svårt att överblicka vilka förändringar av myndighetsanslagen som sker under innevarande år, eftersom regeringen redan lagt flera ändringsbudgetar, den senaste i dag. Men bland de förändringar av myndigheters anslag för 2021 som föreslås i vårändringsbudgeten märks ett tillskott till Socialstyrelsen på drygt 21 miljoner kronor. Regeringen skriver att myndigheten, med sin centrala roll i coronapandemin, har ett fortsatt behov av ökad bemanning och dessutom ökade kostnader för förstärkningar av funktioner och system.

Även Inspektionen för vård och omsorg föreslås få ett ökat anslag innevarande år, med 10 miljoner kronor. Det ska användas för att hantera den ökade belastning som myndigheten har i rollen som tillsynsmyndighet under pandemin.

Generellt sett har myndigheterna fått för lite pengar, anser STs ordförande Britta Lejon.

– Det sätt som myndigheternas förvaltningsanslag beräknas på är absurt illa anpassat till den situation vi nu befinner oss i, säger hon.

Förvaltningsanslaget räknas varje år upp genom en beräkningsmetod som kallas pris- och löneomräkningen, PLO. Omräkningen utgår från pris- och löneförändringar inom den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin och syftar till att skriva upp myndigheternas anslag till löner och andra kostnader i samma takt.

– Men i år har många myndigheter fått mer att göra på grund av pandemin samtidigt som ekonomin gått ned. Konsekvensen av det system vi har blir att myndigheterna inte får tillräckliga resurser för att kunna anställa den personal som krävs för att klara uppdragen, säger Britta Lejon.

I budgeten föreslår regeringen en marginell minskning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 5 miljoner kronor under 2021. Det blir då drygt 7 848 miljoner kronor. Samtidigt föreslås en budgetförstärkning för utökade arbetsmarknadsinsatser på nästan 635 miljoner kronor.

– Utbildningssatsningen är bra, men fullständigt otillräcklig. Arbetsförmedlingen kommer att bli en flaskhals eftersom man inte kommer att ha råd att ha tillräckligt med folk för att klara av att slussa vidare personer till alla privata matchningsföretag, säger Britta Lejon.

Antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen, högskolan, yrkesutbildningen och på folkhögskolor bör öka, anser regeringen. Totalt sett föreslås anslaget för utbildning och forskning få ett tillskott med 1,6 miljarder kronor. Även anslaget för studiemedel föreslås öka, med 167 miljoner kronor.

Redan tidigare har regeringen aviserat att vårändringsbudgeten innehåller förstärkningar till rättsväsendet, något som Publikt rapporterat om. I ändringsbudgeten föreslås att Ekobrottsmyndigheten får ett tillskott om 30 miljoner kronor under 2021 för att kunna hantera fler och mer resurskrävande ärenden. Åklagarmyndigheten föreslås få ett tillskott på 90 miljoner kronor. Regeringen anser också att Sveriges domstolar bör få 50 miljoner kronor eftersom antalet inkomna mål till domstolarna fortsätter att öka.

Kriminalvårdens budget ligger på nästan 10,5 miljarder kronor för innevarande år, men beläggningssituationen på häkten och anstalter är fortsatt ansträngd. Regeringen skriver i vårändringsbudgeten att Kriminalvården bör ges bättre förutsättningar att upprätthålla kvalitet, effektivitet och tillräckligt god säkerhet inom verksamheten, och att anslaget därför bör ökas med 50 miljoner kronor.

Britta Lejon tycker att satsningen är bra, men menar att det behövs mer än så.

– Jag hade gärna sett en större satsning på Statens institutionsstyrelse också.

Regeringen vill också införa också ett extra bostadsbidrag för barnfamiljer med låga inkomster, som Försäkringskassan får i uppdrag att administrera. Regeringens bedömning är att det innebär ”vissa administrativa och ekonomiska konsekvenser för Försäkringskassan”, men anser att det bör kunna hanteras inom myndighetens förvaltningsanslag.

Där har ST en helt annan syn.

– Avdelningen inom Försäkringskassan försökte larma till regeringen redan innan budgeten kom att de är underbemannade och att det krävs extra medel för att åtgärda det. Nu riskerar vi att hamna i en situation där människor som behöver stöd får vänta flera år på det på grund av att Försäkringskassan har för få anställda, säger Britta Lejon

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.