Öppna data skulle ge miljardvinster

STATSFÖRVALTNING2020-06-16

Öppna och avgiftsfria myndighetsdata skulle kunna ge samhället ett mervärde på mellan 10 och 21 miljarder kronor per år, enligt en rapport som Lantmäteriet överlämnat till regeringen. 

Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att undersöka vilka konsekvenserna skulle bli om särskilt värdefulla datamängder görs tillgängliga avgiftsfritt. Enligt analysen skulle helt öppna data från statliga myndigheter, fria för användning i olika tillämpningar, ge en samhällsnytta som har långt större ekonomiskt värde än de avgifter som i dag tas ut av användare.

”Vår analys visar att öppna och avgiftsfria myndighetsdata skulle kunna ge samhället ett mervärde på 10-21 miljarder kronor årligen”, kommenterar Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg kartläggningen i ett pressmedddelande.

I rapporten föreslår Lantmäteriet att data inom sex kategorier ska anses som särskilt värdefulla. Kategorierna är företag och företagsägande, geospatiala data, rörlighet, jordobservation och miljö, meteorologi samt statistik.

”Men för att myndigheternas data ska kunna flöda fritt krävs en förändrad och långsiktigt stabil finansieringsform. Anslagen till offentlig sektor skulle behöva höjas med ungefär 550 miljoner kronor per år, vilket innebär att nyttan vida överstiger kostnaden”, framhåller Susanne Ås Sivborg.

Lantmäteriets nyttoanalys pekar på att mervärdet av att tillgängliggöra de föreslagna datamängderna uppgår till mellan 10 och 21 miljarder kronor årligen inom fem samhällssektorer:

  • Areella näringar – både inom skogsbruk och jordbruk finns stor potential för bättre planering och produktivitet. Vinsterna beräknas till 1 100-2 870 miljoner kronor årligen.
  • Informations-och kommunikationsteknik – öppna data kan ge bättre analysmöjligheter och effektivare drift av IT-system till ett värde av 2 610-6 400 miljoner kronor per år.
  • Finans- och försäkringsbranschen – förbättrade riskanalyser, effektivare insatser mot försäkringsbedrägerier och effektiviseringar i drift av IT-system värderas till 2 030-3 350 miljoner kronor årligen.
  • Samhällsbyggnad – ökad effektivitet från planering och projektering till byggnation och drift av byggnader värderas till mellan 3 000 och 6 240 miljoner kronor.
  • Offentlig sektor – administration och driftskostnader för IT-system minska genom bättre samordning, samtidigt som offentliga tjänster skulle förbättras. Värdet beräknas till 1 110-1 700 miljoner kronor.

Den största konsekvensen för myndigheterna är att man förlorar intäkter från dagens avgifter. Totalt handlar det enligt rapporten om cirka 550 miljoner kronor per år, varav 430 miljoner kronor kommer från externa kommersiella aktörer.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA