Enligt en internrevision råder det brist på it-forensiker inom Polisen.
Bild: Getty Images
Enligt en internrevision råder det brist på it-forensiker inom Polisen.

Personalbrist påverkar arbetsmiljön för it-forensiker

POLISEN2020-11-04
Det bör helst gå en it-forensiker på var fjärde brottsutredare inom Polisen. För tillfället är dock den siffran en på tjugo, enligt en internrevision. ”Det blir så klart en påverkan på arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Pär Renberg till Publikt.

Inom Polisen jobbar omkring 350 it-forensiker, som ska bistå runt 7 000 brottsutredare i arbetet med att säkra bevis från digitala medier som till exempel hårddiskar, mobiltelefoner och datorer, enligt en internrevision som myndigheten har gjort.

Internrevisorerna slår också fast att it-forensikerna borde vara ungefär fem gånger fler. Men det är hård konkurrens om kompetensen, konstaterar man i rapporten.

Helena Trolläng, Polisens chef för Nationellt forensiskt centrum, NFC, delar den bild som målas upp i rapporten. Det finns ett stort behov av fler it-forensiker, säger hon till Publikt.

Helena Trolläng.
Bild: Lars Hedelin
Helena Trolläng.

– Det behovet är egentligen inget nytt för myndigheten, men man måste se det i kontexten av att Polismyndigheten för några år sedan hade väldigt knappa resurser inom det it-forensiska området.

Hon konstaterar också att resurserna inom it-forensik som verksamhetsområde har växt med runt 200 medarbetare på senare år.

– Den tillväxten kommer inte vara lika stor fortsättningsvis men man måste komma ihåg att Polisen har väldigt många olika typer av behov som vi inte lyckas tillgodose, säger Helena Trolläng.

I rapporten utgår man från att det bör finnas en it-forensiker per fyra brottsutredare. I nuläget är den siffran i stället en på tjugo.

Pär Renberg.
Bild: Casper Hedberg
Pär Renberg.

Bland it-forensikerna inom Polisen finns åtminstone 70 ST-medlemmar, och enligt Pär Renberg, STs ordförande inom Polisen, har myndigheten problem med rekrytering överlag.

Man har dessutom slagit i taket när det gäller i vilken utsträckning man ska rekrytera civilanställda, säger han till Publikt.

– Det finns personal på andra enheter, exempelvis utredare, som får utbildning för att kunna avlasta den här kategorin i deras arbete, så det är inte så att arbetsgivaren inte försöker. Men det finns ett kompetensförsörjningsproblem och det blir såklart en påverkan på arbetsmiljön för de it-forensiker som ändå finns på plats, säger Pär Renberg.

Jobbar med digitala bevis

En it-forensiker är en typ av kriminaltekniker som arbetar med att säkra bevis från digitala medier som till exempel hårddiskar, mobiltelefoner eller datorer.

Det finns ungefär 350 it-forensiker inom Polisen just nu. Dessa ska stödja runt 7 000 brottsutredare.

Enligt Polisens internrevision ska det helst gå en it-forensiker på fyra brottsutredare. I dag är den siffran en på tjugo brottsutredare.

Källa: Polisen

För att påverka arbetsmiljön på ett positivt sätt måste man som arbetsgivare, förutom att fokusera på att rekrytera mer personal, också lägga kraft på att utveckla arbetsmetoderna, understryker NFCs chef Helena Trolläng.

–  I väntan på att vi kan bli fler behöver vi jobba intensivare med våra gemensamma arbetssätt och metoder så att de it-forensiska resurserna kan göra mer än vad man kan göra i dag.

Hon delar bilden av att det råder en stressig arbetsmiljö för it-forensikerna, precis som för de flesta inom Polisen. Bristen på it-forensiker påverkar även verksamheten, säger Helena Trolläng.

–  Så klart är det så att saker som behöver göras inom en pågående utredning kan ta längre tid än vad man önskar. En it-forensiker som har väldigt mycket kan uppleva att det blir tungt, både fysiskt och mentalt.

Personalbristen beror bland annat på att det inte finns tillräckligt med utbildningar inom området, skriver internrevisorerna. Samtidigt har Polisen också svårt att internrekrytera eftersom ämnet inte ingår i polisutbildningen, konstaterar man.

Enligt rapporten saknas det också samverkan mellan Polisen och landets olika lärosäten när det gäller att utveckla nya utbildningar.

Ett annat problem för Polisens del är att myndigheten erbjuder it-forensikerna lägre lön än vad såväl andra myndigheter som den privata marknaden gör, skriver revisorerna.

–  Vi har sett signaler på att folk från NFC söker sig därifrån i flera år nu. Någonstans känner jag att arbetsgivarens inställning är att så länge det inte blir massflykt så finns det ingen anledning att göra en kollektiv lönesatsning. Men det borde man helt klart göra och det har vi lyft flera gånger, säger STs Pär Renberg.

NFCs chef Helena Trolläng påpekar att en statlig myndighet inte kan vara löneledande och att bristen på it-kompetens gäller i de flesta branscher. Däremot anser hon att det kan finnas anledning att se över lönebildningen när det gäller både it-forensiker och forensiker överlag.

–  Lönen är en viktig parameter men min uppfattning är att de flesta som jobbar hos oss inte främst brinner för en hög lön, utan de brinner för vårt uppdrag. Min bild är inte att vi i alla delar skulle lösa ut det här problemet bara genom att erbjuda de högsta lönerna, säger Helena Trolläng.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.