Persson: Staten bra men kan bli bättre

I likhet med Fredrik Reinfeldt har Göran Persson inte ställt upp på ett möte – med hänvisning till tidsbrist. Istället har han svarat på frågor via e-post, som förmedlats via hans medarbetare.

Om socialdemokraterna behöll makten i tjugo år, vad skulle då vara den viktigaste skillnaden jämfört med dagens samhälle?

–En sak är säker – vi kan i dag inte veta hur samhället ser ut om tjugo år. Därför är det väldigt viktigt att vara öppen och se förändringar som möjligheter och inte som hot. Ännu viktigare är att vi – särskilt i en föränderlig värld – håller fast vid våra grundvärderingar rättvisa och solidaritet. Vi socialdemokrater kommer alltid att ha kampen för rättvisa i fokus och det kommer att märkas också om tjugo år.

Tycker du att staten är ett föredöme som arbetsgivare i dag?

–Ja, i många stycken tycker jag det, men det betyder inte att staten inte kan bli ännu bättre. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är ett område som vi behöver komma till rätta med.

Kan du ange några konkreta åtgärder som skulle göra staten bättre som företagsägare?

–De statliga företagen är goda föredömen och föregångare inom en mängd områden, bland annat när det gäller kvinnorepresentation i styrelser. Det finns en ambitiös ägarpolitik med tydliga riktlinjer, exempelvis när det gäller anställningsvillkor och incitamentsprogram. Vi vill fortsätta utveckla den statliga ägarpolitiken. I år har vi bland annat tagit fram en innovationspolicy för statligt ägda företag med syftet att uppmuntra till ett mer strategiskt arbete med innovationer.

Vad bör hända med Svensk Kassaservice?

–Socialdemokraternas ambition är en rikstäckande kassaservice. Alla i hela landet ska ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

–Det sker en snabb utveckling på området. Färre och färre använder sig av den service som Svensk Kassaservice erbjuder. Men det finns grupper som har ett stort behov av en kassaservice med en god tillgänglighet.

–Regeringen gav därför i april i år Post- och telestyrelsen uppdraget att utreda kassaservicens framtid. Uppdraget ska redovisas under hösten 2006. Utifrån utredningens resultat får vi ta ställning till hur en rikstäckande kassaservice kan utformas på bästa sätt.

Den 1 juli fick anställda i kommunala bolag ett förstärkt meddelarskydd. Bör samma principer gälla statliga bolag?

–Meddelarskydd är bara aktuellt i de fall offentlighetsprincipen gäller. Statliga bolag omfattas generellt inte av offentlighetsprincipen, men det finns undantag. Statliga bolag som Svensk Bilprovning omfattas av offentlighetsprincipen i sin roll som myndighetsutövare.

Hur bemöter ni kritiken mot det slutna förfarandet för att
utnämna högre statliga chefer? Kan ni tänka er att förändra
utnämningspolitiken?

–Jag vill se en så allsidig sammansättning som möjligt av såväl chefer som styrelseledamöter i statliga myndigheter. Regeringens förvaltningspolitik värnar vår långa tradition av att statliga utnämningar ska grundas på förtjänst och skicklighet.

–Blandningen av myndighetschefer med olika bakgrund
i samhällslivet är god. De personer som förordnats av regeringen de senaste åren representerar ett brett spektra av erfarenheter. Det handlar om statstjänstemän, näringslivsföreträdare, jurister, forskare men också personer med politiskt förflutet. Politisk bakgrund är inte – och ska inte vara – diskriminerande. Tvärtom är det ofta en fördel med gedigna erfarenheter från statsförvaltningen och det politiska livet.

–Näringslivsföreträdarna kommer vanligen från arbetsgivarsidan medan personer från politiken oftare har en bakgrund i socialdemokratin. Båda dessa obalanser bör arbetas bort över tiden. Den socialdemokratiska övervikten kan bero på att många i vårt parti har erfarenhet som ledare i statsförvaltningen på grund av ett historiskt långt regeringsinnehav. Det gäller inte minst statssekreterare. Samtidigt har intresset för offentliga uppdrag generellt varit lägre bland borgerliga politiker, där näringslivsuppdrag ofta lockat mer.

–Jag är en smula förvånad över fokus på politisk bakgrund. Den stora utmaningen framöver handlar snarare om att bättre spegla den svenska befolkningen på alla plan. Jag vill se fler kvinnor som generaldirektörer. Vi har kommit en bra bit på väg, men jag är inte nöjd. Den allra största utmaningen handlar om att rekrytera kompetenta människor med annan etnisk bakgrund.

Har myndighetschefer rimliga löner och villkor i dag?

–Ja, det tycker vi. Att leda en stor myndighet med många anställda är lika ansvarstyngt som att leda ett stort företag. Vi anser därför att de löner och villkor som våra generaldirektörer har är i nivå med vad chefer inom jämförbara företag har.

Har chefer i statliga bolag rimliga löner och villkor i dag?

–Näringsdepartementet har tagit fram en policy som reglerar vilka löner och villkor som ska gälla våra chefer i de statliga bolagen. Vi utgår från att de rekommendationerna följs.

I ert valmanifest skriver ni att den offentliga sektorn ska gå före och eliminera osakliga löneskillnader. Är lönerna i staten ojämställda? I så fall, hur ska en förändring ske?

–Ja, lönerna är ojämställda. Här krävs en annan medvetenhet hos de två förhandlande parterna inom den offentliga sektorn, dels från arbetsgivarnas sida, dels från de fackliga organisationerna. Vi vill i första hand att detta ska lösas genom förhandlingar och kollektivavtal.

Arbetsgivarverket hävdar att om det finns osakliga löneskillnader i staten är det »i ytterst liten omfattning«. Finns det skäl att ge ändrade direktiv till Arbetsgivarverket?

–Direktiven är tydliga. De statliga arbetsgivarna med Arbetsgivarverket i spetsen har ett ansvar för att lönesättningen i staten är saklig och icke-diskriminerande. I den dialog som vi löpande för med Arbetsgivarverket är löneskillnaderna mellan kvinnor och män ett återkommande tema. Statistiken visar visserligen att löneskillnaden mellan kvinnor och män »bara« uppgår till mellan 1 och 2 procent efter det att skillnader i arbetstid och arbetsuppgifter beaktats. Men det är en genomsnittssiffra. På sina håll kan skillnaderna vara större än genomsnittet.

–Därför har Sven-Erik Österberg till de statliga arbetsgivarna i maj i år tydligt påtalat vikten av att de utvecklar statistiken så att förhållandena inom olika delar av staten tydliggörs och kan åtgärdas.

Ni skriver i valmanifestet att det ska bli lättare för den som är mitt i livet att påbörja en längre utbildning. Hur ska det gå till?

–Vi vill utveckla nya modeller för att möjliggöra kompetensutveckling mitt i livet. Tidigare studiestöd, som SVUXA, har byggt på inkomstbortfallsprincipen för att ge personer med försörjningsansvar möjlighet att studera på grund- och gymnasieskolenivå. Vi vill också se på möjligheterna att utveckla friåret till ett kompetensutvecklingsår.

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna ni vill genomföra för att minska arbetslösheten?

–Vi är övertygade om att de 11000 personer som nu är ute på plusjobb kommer att få fasta anställningar så småningom när luckor uppstår. Bristyrkesutbildningarna kommer att leda till flera nya jobb eftersom det
redan finns en brist på yrkesfolk. Även lärlingsutbildningar och fler lönebidrag kommer att minska arbetslösheten.

Vilken är den enskilt viktigaste ändringen som borde göras
i arbetsrätten?

–Att den som önskar arbeta heltid ska få göra det efter en viss tid. Småföretagare ska inte tvingas anställa på heltid om det inte finns behov.

I valmanifestet skriver ni att ni i samarbete med arbetsmarknadens parter vill satsa på företagshälsovård och rehabilitering. Ska detta i så fall finansieras med löneutrymme?

–Man kan tänka sig att det ska ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. Vi har ju som bekant
infört den så kallade medfinansieringen, där arbetsgivaren får betala 15 procent av sjuklönen efter 14 dagar. Men om arbetsgivaren på ett eller annat sätt bidrar till någon form av rehabilitering så försvinner den kostnaden.

Ams verksamhet och statistik har beskyllts för att vara politiserad. Hur ser ni på den kritiken?

–Ams har använt sig av samma typ av statistik sedan flera år tillbaka. Densamma som användes under de borgerliga åren.