Polisen begär mer resurser för kommande år

POLISEN2022-03-21

I sitt budgetunderlag till regeringen räknar Polismyndigheten med mycket kraftiga utgiftsökningar de närmaste åren, från knappt 32,8 miljarder kronor 2021 till 44,2 miljarder kronor 2025.

Enligt budgetunderlaget ställer utvecklingen av det grova och dödliga våldet höga krav på att prioritera resurser för utredning av dessa brott, som ofta är särskilt resurskrävande. Fortsätter utvecklingen riskerar resurser att trängas undan från annan utredande verksamhet, till exempel mängdbrottsutredningar. En sådan situation kan komma att kräva att särskilda åtgärder vidtas framöver, skriver rikspolischefen Anders Thornberg i sitt förord till budgetäskandet:

”För att möta den allvarliga samhällsutvecklingen, bekämpa brottsligheten och samtidigt öka tryggheten och värna förtroendet för polisen, behöver Polismyndigheten fortsätta stärka såväl sin brottsbekämpande förmåga som andra förmågor.”

De redan beslutade satsningarna på extra medel till fortsatta lönesatsningar är nödvändiga för att lämpade personer inte ska välja bort yrket av ekonomiska skäl, skriver Anders Thornberg. Ett stärkt medarbetarskydd är en annan förutsättning för att attrahera och behålla poliser, konstaterar han, och slår fast att det aldrig kan tolereras att de som ska skydda vårt samhälle utsätts för hot, våld och påtryckningar.

Polismyndigheten ska enligt budgetunderlaget vara en arbetsplats där medarbetare trivs, kan utvecklas och vill stanna kvar. Personalen ska ha den kompetens som behövs, arbetsvillkoren ska vara konkurrenskraftiga och karriär- och utvecklingsmöjligheter ska vara tydliga. Det gäller såväl dem som redan är anställda som dem som kan tänka sig att söka sig till Polismyndigheten.

Polismyndigheten arbetar utifrån målsättningen att växa till drygt 38 000 polisanställda, varav drygt 26 000 ska vara poliser, vid årsskiftet 2024–2025. I budgetunderlaget konstaterar myndigheten att många arbetsuppgifter faller på polisen, trots att de egentligen inte är polisiära till sin natur. Totalt handlar det om cirka 1 900 årsarbetskrafter som går åt till att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför den egentliga kärnverksamheten:

”Polismyndigheten kan inte ensam lösa problemen med social utsatthet, segregation och annat som initierar brottslighet. Så länge roll- och ansvarsfördelningen mellan berörda samhällsaktörer inte är tillräckligt klargjord faller en stor del av bördan på Polismyndigheten. Polisen ska i första hand ägna sig åt sådant som är polisiärt relevant”, skriver myndigheten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.