Så sparar statsanställda sin semester

STATENS SEMESTERSKULD2019-10-03
Personalen på de största myndigheterna har i snitt fler än 12 sparade semesterdagar, visar Publikts granskning. På Trafikverket, som toppar listan, är siffran över 18 dagar per anställd. ”Om det drar i väg alltför mycket har man misslyckats”, säger STs avdelningsordförande Jerk Wiktorsson.

Se hela listan över sparade semesterdagar vid de största myndigheterna längst ned i artikeln.

Sparad semester är i grunden något bra som symboliserar en möjlighet att kunna vara ledig för att tänka på annat än jobbet, menar Jerk Wiktorsson, ordförande för ST inom Trafikverket.

– Samtidigt kan det bli en konstig signal om vi skickar in i en avtalsförhandling att vi vill kunna spara semester om vi sedan bygger ett berg av dagar som vi inte tar ut, säger han.

Publikt har begärt ut uppgifter om personalens sparade semesterdagar från de 17 största myndigheterna, exklusive lärosätena, samt Sveriges domstolar. Personalen på de tillfrågade myndigheterna har sammanlagt nära 1,7 miljoner sparade semesterdagar, vilket är något över 12 dagar per anställd.

Jerk Wiktorsson ser en tänkbar orsak till att Trafikverkets personal har fler än 18 semesterdagar var sparade, och därmed toppar listan. Många har förtroendearbetstid.

– Det gör att man inte behöver belasta semesterkontot med sådant som bilbesiktning eller tandläkarbesök, säger han.

Arbetsgivaren ser en rad orsaker till att antalet sparade semesterdagar är högre än på många andra myndigheter. Enligt Trafikverkets HR-chef Niclas Lamberg är medelåldern bland myndighetens anställda relativt hög, vilket gör att de har fler semesterdagar från första början. Att många av dem har tillbringat ett antal yrkesår inom Trafikverket gör också att de sparade semesterdagarna byggts på med åren, tror han.

"Vi har relativt många i verksamhet 24-7, vilket skulle kunna innebära att man får lite längre sammanhängande ledighet utan att man förbrukar så många semesterdagar. Troligen kan förtroendearbetstiden också spela in", skriver Niclas Lamberg i ett mejl till Publikt.

På initiativ från Arbetsgivarverket sänktes gränsen för hur många semesterdagar som statsanställda får spara från 35 till 30 dagar efter den senaste avtalsrörelsen. För fackets del var det i slutändan mindre svårt att gå med på än mycket annat, enligt STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

– Vi vill ju att våra medlemmar ska vara friska på jobbet, och då är semester en viktig del, säger hon.

Att det finns en gräns för hur mycket semester som går att spara är också en bra signal till arbetsgivaren, eftersom det betyder att verksamheten måste anpassas så att alla kan ta ut semester, enligt Åsa Erba-Stenhammar. En risk, som hon ser, kan vara att resurser inte dimensioneras så att personalen kan ta ut sin semester, vilket får till följd att de anställda till sist får ut sina sparade dagar i pengar i stället.

– Då får man ju visserligen pengar men man får inte så mycket vila. Semestern har vi ju eftersom det finns många saker som gör att man behöver vara ledig, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Hon tycker att ett snitt på omkring 12 sparade semesterdagar för statsanställda är fullt rimligt. Åsa Erba-Stenhammar ser också den nuvarande gränsen på 30 sparade semesterdagar som rimlig.

Matilda Nyström Arnek, biträdande förhandlingschef på Arbetsgivarverket, vill i nuläget inte kommentera om Arbetsgivarverket kommer att yrka på en ytterligare sänkning av den gränsen i en kommande avtalsrörelse.

Hon betonar dock att den grundläggande tanken från Arbetsgivarverkets sida är att semester inte ska läggas på hög.

– Vi har många semesterdagar i staten, det går ju inte att komma ifrån. Och det tycker vi att vi har för att man ska rekreera sig och för att man ska använda sina semesterdagar, säger Matilda Nyström Arnek.

Anledningen till att universitet och högskolor inte inkluderats i Publikts granskning är att många av dem tillämpar så kallad schablonsemester för en stor del av de anställda, vilket gör siffrorna på antalet sparade semesterdagar missvisande.

De 17 myndigheterna och Sveriges domstolar har också redovisat sin så kallade semesterskuld för Publikt. Sammanlagt är de närmare 1,7 miljoner sparade semesterdagarna värda omkring 4,3 miljarder kronor.

Av den summan står Polismyndigheten för nästan 1,2 miljarder kronor – men myndigheten har också ungefär dubbelt så många anställda som Arbetsförmedlingen, som hamnar på andra plats med 426 miljoner kronor i semesterskuld.

Därefter följer Skatteverket med en semesterskuld på 391 miljoner kronor, följt av Trafikverket med 303 miljoner kronor för sina omkring 7 900 anställda.

 
Niclas Lamberg, HR-chef på Trafikverket.
Bild: Patrik Lindström
Niclas Lamberg, HR-chef på Trafikverket.
Åsa Erba-Stenhammar, STs förhandlingschef.
Bild: Martina Holmberg
Åsa Erba-Stenhammar, STs förhandlingschef.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Eva Serwe (ej verifierad) tors, 10/03/2019 - 15:48
Jag tycker det hade varit intressant att få reda på hur ålder, kön, livssituation påverkar sparandet av semesterdagar. Själv var jag långtidssjukskriven under en period och fick jag ändå 20 semesterdagar. Jag har vårdat dem ömt och plockar av dem när innevarande års semester inte räcker till. Om jobbet tillåter kan jag till exempel jobba deltid under 5 veckor genom att ta semester varje onsdag. Det är mitt bidrag till mig själva att få ett hållbart arbetsliv. Många sparar för att göra långresor, skaffa hundvalp eller ha ett nytt sommarlov. Att varva föräldraledighet med semester kan också påverka min möjlighet att spara semesterdagar. Oavsett, rör inte våra semesterdagar, vi har gjort oss förtjänta av dem i statens tjänst!
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.