ST inom Arbetsförmedlingen framhåller vikten av personligt stöd
En ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att en skicklig arbetsförmedlare har betydelse för arbetslösas chanser att få jobb. ”Resultaten ligger i linje med vad vi har fört fram både internt och externt, det vill säga vikten av det personliga stödet”, säger STs avdelningsordförande Åsa Johansson.
Enligt IFAUs rapport ökar chansen till jobb med tre procentenheter om den arbetssökande får en bra förmedlare i stället för en genomsnittlig. Kvinnliga arbetsförmedlare, förmedlare med mer än två år i yrket och förmedlare som träffar sina arbetssökande oftare har större chanser att lyckas.
Åsa Johansson är inte förvånad över forskningsresultaten. Hon konstaterar att ST inom Arbetsförmedlingen betonat vikten av personligt stöd både internt och externt.
– Vissa individer behöver mycket stöd i sin process. Det behöver inte alltid vara att man inte kan hantera en dator, utan att myndigheten ställer stora krav på individen i jobbsökandet, säger hon.
Hon konstaterar att det jämfört med den undersökta perioden 2003–2010 numera finns fler digitala verktyg, och att det i stor utsträckning ligger på individen att bära sin egen process som arbetssökande.
– Det innebär möjligheter men också svårigheter för en del. Det stora flertalet som klarade sig själva 2010 skulle också klara sig 2021. Det finns alltid en grupp som klarar sig på egen hand.
Åsa Johansson framhåller också att arbetsförmedlare och handläggare är mer styrda i dag.
– Vi har inte lika stor möjlighet att vara flexibla med vår egen tid, vilket gör att det kan vara svårt att individualisera stödet.
Arbetsförmedlingen är mitt uppe i en stor förändringsprocess. Senast 2022 ska privata aktörer ha tagit över myndighetens matchningsuppdrag.
Forskarna bakom rapporten menar att resultaten även har bäring på arbetsförmedling i privat regi. Men Åsa Johansson tycker inte riktigt att det går att jämföra det uppdrag som Arbetsförmedlingen haft med det som de privata aktörerna har och kommer att få.
Hon menar att en fördel med att ha arbetsförmedlare inom myndigheten är att myndigheten haft ett koordinerat ansvar för att föra ett ärende vidare.
– Arbetsförmedlare i privat regi utför visserligen en del av processen, men jag kan inte se att vare sig de eller Arbetsförmedlingen framöver fått ett uttalat ansvar för att ordna en lösning om fristående aktörer inte gått i mål med en arbetssökande. Vi saknar helhetskedjan.
Hos ST inom Arbetsförmedlingen finns en oro för vad som kommer att hända när en privat utförare misslyckas, oavsett orsak.
– Man kanske kan gå vidare på annat sätt. Det kanske beror på ett dolt funktionshinder, kanske man behöver en dialog med Försäkringskassan om sjukersättning. Du kan få en slutrapport från en fristående aktör, men jag kan inte se att de kommer ta ett helhetsansvar för att föra individen till ett arbete flera år bort. Där behövs en sammanhållande analys och ett icke vinstdrivande perspektiv.
Åsa Johansson anser att regeringen och samarbetspartierna bör ta sig en ordentlig funderare över just helhetsperspektivet.
– Det är väl knappast troligt att politiken kommer att backa reformeringen, men jag tycker att man grovt missar poängerna med det lokala stödet och möjligheterna med det koordinerande helhetsansvar som myndigheten haft hittills.
Om IFAUs studie
Rapporten har skrivits av forskarna Jonas Cederlöf, University of Edinburgh och IFAU, Martin Söderström, IFAU, och Johan Vikström, Uppsala universitet och IFAU.
Forskarna har studerat närmare 7 000 arbetsförmedlare och 1,6 miljoner arbetssökande under åren 2003–2010.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
