ST saknar metodförslag i utredning

SJUKFÖRSÄKRINGEN2010-11-03

Arbetsförmågeutredningens förslag om tre nya begrepp för arbetsförmåga är bra. Men med vilka metoder ska bedömningarna ske och var ska gränserna gå, frågar sig ST i sitt remissvar.

Arbetsförmågeutredningen har bland annat haft i uppdrag att utreda hur arbetsförmåga ska förstås i sjukförsäkringen. Arbetsförmågebegreppet används när Försäkringskassan ska bedöma om en person har rätt till sjukpenning eller inte.

Utredningen föreslår att tre begrepp för arbetsförmåga används i stället för ett; arbetsförmåga, medicinska förutsättningar för arbete och försörjningsförmåga. Tanken är att de ska användas i olika skeden av rehabiliteringskedjan.

Karin Morild är utredare på Fackförbundet ST. Hon menar att i dagsläget händer det att arbetsförmåga sätts i relation till olika saker. Dessutom används begreppet inte alltid på samma sätt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

− Det leder ibland till att människor hamnar mellan stolarna.

Utredningen föreslår att begreppet arbetsförmåga används i fall där personer har ett arbete, och i upp till 180 dagar.

Därutöver föreslår utredningen att begreppet medicinska förutsättningar för arbete används för den som efter 180 dagar ska bedömas mot hela arbetsmarknaden. 

Begreppet försörjningsförmåga ska gälla dem som ansöker om förlängd sjukpenning eller sjukersättning efter 365 dagar.

Det är bra att utredningen föreslår olika begrepp för olika skeden i rehabiliteringskedjan, anser Karin Morild.

− Men det som saknas i utredningen är vilka metoder som ska användas för att bedöma arbetsförmågan utifrån de tre nya begreppen, säger hon.

Dessutom saknas ett politiskt beslut om var gränserna ska gå för hur hög grad av sjukdom eller funktionsnedsättning man ska ha i olika delar av kedjan för att få sjukpenning.

− Därför är det svårt att uttala sig om vilka effekter förslagen kommer att få. Även det här systemet kan få orimliga konsekvenser, säger Karin Morild.

Rehabiliteringskedjan i dag

Under de första 90 dagarna har en sjukskriven rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra sitt vanliga arbete hos sin arbetsgivare.

Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare.

Efter 180 dagar har man i normalfallet bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Ett av undantagen är om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden.

Om man är arbetslös bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA