Statliga jobb flyttar till storstäder

ARBETSMARKNAD2012-01-24
Fler och fler statligt anställda i storstadsområdena och en åderlåtning i glesbygden. Så kan det bli om de statliga ­arbetsgivarna får som de vill. ST efterfrågar politisk styrning. Men för civilminister Stefan ­Attefall går medborgarservice och ekonomi före regional­politiska hänsyn.

STs utredare Roger Syrén har undersökt hur statliga arbetsgivare ser på sina rekryteringsbehov de närmaste fem åren. Siktet är i första hand inställt på storstäderna, medan intresset för att nyanställa i övriga landet är ljumt.

För civilminister Stefan Attefall har inte regionalpolitiken första prio­ritet:

– Det primära målet är att vi ska ha bra service till medborgarna, det and­ra att vi ska hushålla­ med skattebetalarnas pengar och det tredje att vi ska vara så närvarande som möjligt på så många orter som möjligt, säger han till Publikt.

Roger Syrén befarar att en rörelse mot storstädernas arbetsmarknader kan utarma resten av landet på statlig verksamhet och urholka medborgarnas rätt till service.

Han efterlyser en politisk diskussion om vart statsförvaltningen är på väg.

– Nu är det tekniken, demografin­ och samhällsutvecklingen i stort som styr utvecklingen. När det gäller ­koncentrationen till storstäderna saknar jag ett politiskt ledarskap, ­säger Roger Syrén.

Statliga arbetsplatser betyder mycket­ för jobb- och utvecklingsmöjlig­heterna på orten, menar han.

– Det märks särskilt på satsningen att förlägga universitet och högskolor utanför de största städerna. De har blivit ett nav i regionerna.

Flyttar staten från ­en ort påverkar det också restauranger, städservice och andra näringar, påpekar Roger Syrén.

Civilminister Stefan Attefall säger att det inte går att ha statlig närvaro på varenda ort på det sätt som var fallet på femtio- och sextiotalet.

– Jag ser ett jätteproblem med ­reg­ional­­­politiken i den meningen att vi har olika utvecklingskraft i olika delar­ av landet. Men jag tror inte vi löser­ det med att ha ett antal statstjänstemän stationerade som inte har någon specifik, bra uppgift. Sedan kan statliga tjänster vara ett viktigt komplement. En ort som ska växa måste ha bra statlig service.

Stefan Attefall hänvisar också till att allt mer av medborgarservicen numera kan skötas via internet och telefon. Dessutom ska lokala servicekontor erbjuda personlig service till dem som behöver, anser han.

Men regeringen och riksdagen har också regionalpolitiska ambitioner för den statliga förvaltningen, förklarar Stefan Attefall.

– Vi har en riktlinje som innebär att verksamhet ska förläggas utanför storstäderna när det är möjligt. Det gäller framför allt om det startar nya myndigheter eller när någon myndighet om­organiseras. Jag försöker få alla myndigheter och myndighetschefer att beakta det i sitt dagliga arbete.

Ett bra exempelär enligt Stefan Atte­fall det nya statliga servicecentret som från 1 juni ska hjälpa andra myndigheter med ekonomiadministrativa funktioner.

Det ska placeras i Gävle, där Skatte­verket har sin ekonomi­enhet, och i Öster­sund, där Försäkrings­kassans verksamhetsstöd ligger i dag.

– Genom att bygga servicecentret i Gävle och Östersund ser vi till att det skapas fler arbetstillfällen. Och den verksamheten ska förhoppningsvis växa med tiden.

Men någon detaljstyrning av var myndigheterna förlägger sin verksamhet kan det inte bli frågan om, förklarar Stefan Attefall:

– Politikerna ska ge generella styrsignaler till myndighetscheferna och myndigheterna, men vara försiktiga i att peta exakt i hur de gör.

Men det finns ändå en målkonflikt, konstaterar han:

– Jag erkänner gärna svårigheten i att få de praktiska avvägningarna att landa på ett bra sätt. En myndighet kanske tar kloka och rationella beslut för egen del, men de sammantagna ­effekterna kanske ändå inte blir rationella i slutändan. 

Roger Syrén.
Roger Syrén.

Vill rekrytera i storstäder

  • De statliga jobben rör sig i riktning mot de större städerna, konstaterar STs utredare Roger Syrén som för Publikt tagit fram den analys som ligger till grund för grafiken.

  • I STs undersökning »Framtidsjobb i staten 2011–2016« uppger 56 procent av de statliga arbetsgivarna att de behöver anställa fler än i dag i storstäderna. 29 procent vill öka rekryteringen i mellanstora städer, 12 procent i mindre orter och bara 2 procent i glesbygden.

  • Uppgifterna bygger på en enkät som besvarats av 124 rekryteringsansvariga vid statliga myndigheter, högskolor och statliga bolag.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.