Statliga myndigheter får kritik för suicidpreventiva insatser

RIKSREVISIONEN2021-10-15
Staten har misslyckats med det suicidpreventiva arbetet. Regeringens styrning har varit svag under många år, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning.

Varje år begår mer än tusen personer självmord i Sverige. Riksrevisionens granskning visar att ansvariga statliga myndigheter behöver utveckla det suicidpreventiva arbetet på flera olika områden. Dessutom behöver fler myndigheter delta i arbetet.

”Trots att riksdagen fattade beslut om en övergripande vision och nationellt handlingsprogram för suicidprevention 2008 dröjde det ända till 2020 innan regeringen tog initiativ för att kraftigt förstärka arbetet”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen tror att regeringens initiativ kommer att bidra till en framtida positiv utveckling. Myndigheten konstaterar samtidigt att det behövs insatser på olika områden för att det suicidpreventiva arbetet ska lyckas.

Fler statliga myndigheter behöver involveras, skriver Riksrevisionen. Till exempel har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvar för att samordna och stödja landets räddningstjänster. Men trots att självmord är en del av vardagen för räddningstjänsterna arbetar MSB inte med suicid och suicidprevention, konstaterar Riksrevisionen.

Riksrevisionen lyfter också fram att arbetet mot dödsolyckor – i huvudsak självmord – inom järnvägstrafiken bör förbättras. Trots Trafikverkets mål om en halvering av antalet omkomna har de genomförda insatserna inte lett till någon minskning.

”Myndigheten har heller inte följt upp varför åtgärderna inte har haft effekt. Samtidigt har regeringen formulerat ett nytt halveringsmål till 2030”, framhåller Charlotta von Porat, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

Granskningen visar också att de ansvariga statliga myndigheterna, framför allt Folkhälsomyndigheten, har svårt att bidra till konkreta suicidpreventiva insatser på lokal och regional nivå.

”De kunskapsstöd som finns i dag är för övergripande för att kunna användas i det dagliga arbetet. Det behövs mer användbara, konkreta och tillgängliga kunskapsstöd”, understryker Charlotta von Porat.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.