Kriminalvårdare som utsatts för hot och våld utvecklar ofta symptom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie.
Bild: Getty Images.
Kriminalvårdare som utsatts för hot och våld utvecklar ofta symptom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie.

Stressyndrom vanligt bland kriminalvårdare

KRIMINALVÅRDEN2019-08-14
Var femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.

I ett forskningssamarbete där bland andra Köpenhamns universitet deltagit har forskare följt 5 000 anställda 2010–2015 för att undersöka förekomst och effekter av hot och våld. Arbetsplatserna var sådana som typiskt sett är utsatta: specialskolor, äldreomsorg, psykiatri och kriminalvård.

Resultaten visar att de som upplevt hot och våld på arbetet oftare än andra drabbas av såväl depression som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Hårdast utsatta när det gäller PTSD var kriminalvårdarna, där drygt 21 procent av de hot- och våldsdrabbade rapporterade symtom.  Därnäst kom psykiatrin med närmare 17 procent.

Forskarna gissar att siffrorna påverkas av arbetssituationen – det är inte lika traumatiskt att bli sparkad av ett utåtagerande barn på en specialskola som av en intagen på en anstalt eller en patient i psykiatrin.

I studien undersöktes också möjliga förebyggande insatser. Resultatet var i huvudsak nedslående. Varken individuella strategier, så kallad coping, eller utbildningar i konflikthantering tycks minska risken att utsättas för hot och våld. Det enda positiva undantaget var konfliktutbildning i kombination med att den närmaste chefen gör andra stora insatser för att minska förekomsten av hot och våld.

När något väl har inträffat kan den anställde minska risken att få PTSD genom att själv agera aktivt och söka känslomässigt stöd, enligt studien. Motsatsen gäller dem som har en undvikande attityd och förnekar omständigheterna.

De drabbade påverkas också av hur arbetsplatsen agerar, men bilden i studien är splittrad. Det enda som tydligt minskar risken att få PTSD är ett gott generellt socialt stöd från arbetskamraterna. Stöd från ledningen eller kollegialt stöd i den specifika situationen hade ingen – eller rentav negativ – effekt på den upplevda hälsan. Övningar på arbetsplatsen hade endast begränsad positiv effekt.

När det gäller depression kunde forskarna visa att specifikt socialt stöd från ledning och kolleger hjälper efter hotsituationer, och ett generellt socialt stöd hjälper när en anställd utsatts för våld. En annan faktor som förebygger ohälsa är medarbetarnas upplevelse av ”organisatorisk rättvisa”, det vill säga att alla blir rättvist behandlade och får vara delaktiga på arbetsplatsen.

Det finns ingen motsvarande studie om svenska förhållanden. I den senaste medarbetarundersökningen i Kriminalvården, från 2016, ställdes dock några frågor om hot och våld. Hot hade upplevts av nästan var fjärde anställd, 23 procent, under de senaste tolv månaderna, medan 8 procent svarade att de utsatts för våld. Var fjärde drabbad uppgav att de känt rädsla eller oro på grund av det inträffade.

– Jag vågar inte göra någon jämförelse med Danmark, säger Kriminalvårdens ställföreträdande HR-direktör Martin Klaar. Men för vår del lägger vi mycket av insatserna i det förebyggande arbetet, med säkerhetsrutiner, utbildning och teamarbete. Vi har också ett väl etablerat krisstöd och samarbete med företagshälsovården om någon blir utsatt.

Han ser inget behov i dagsläget av att undersöka hur vanligt det är med PTSD och depression bland kriminalvårdare i Sverige.

– Vi följer upp alla individer som råkar ut för incidenter med hot och våld som vi får kännedom om, och sedan bedömer professionen inom företagshälsovården vilka insatser som behövs. Det känner jag mig trygg med.

Fackliga företrädare ser dock en kunskapslucka som skulle behöva fyllas.

– Vi behöver mer systematisk kunskap, anser Joachim Danielsson i STs avdelningsstyrelse. Jag har varit chef i Kriminalvården i många år, och jag vet arbetet som kriminalvårdare nästan ofrånkomligen innebär att man möter hot och våld som är stressande. Men det är inte alla som vågar tala om det, så det finns säkert ett stort mörkertal.

Han skulle vilja att flera yrkesområden med ökad risk för hot och våld undersöks, antingen genom ett myndighetssamarbete eller av forskare i högskolan.

– Detta dels för att inte göra det till enbart ett individrelaterat problem, dels för att kunna göra en analys av vad som krävs för att motverka och förebygga posttraumatiskt stressyndrom. Jag anser att ett närvarande ledarskap som i ett tidigt skede fångar upp ohälsan är en viktig förebyggande faktor.

Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett allvarligt trauma och kan drabba personer som upplevt exempelvis dödshot, våld och naturkatastrofer. Traumat kännetecknas av hög stressnivå och stark ångest. De som har PTSD och söker vård gör det ofta för något annat, såsom sömnproblem, huvudvärk eller depression.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.