Urgröpta anslag hotar högskolornas ekonomi

NYHET2004-09-07

Tre av fyra universitet och högskolor räknar med att gå back under 2004. Huvudförklaringen är att de statliga anslagen inte ökar i samma takt som antalet studenter.

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Enligt Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet, har ersättningarna dessutom gröpts ur under de senaste tio åren. Redan för ett par år sedan hade de tappat 20 till 25 procent i värde.

–Humaniora och samhällsvetenskap har delvis kompenserats, men totalt har universiteten ändå tappat hundratals miljoner kronor, hävdar Bo Sundqvist.

Ersättningen har gröpts ur

Som vice ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund har han i olika sammanhang gjort framställningar om att ersättningarnas värde ska återställas.

–Utbildningsminister Thomas Östros talar gärna om de åtta miljarder man satsat på att öka antalet studieplatser under de senaste fem åren, men nämner aldrig att ersättningen per student har gröpts ur.

Universiteten och högskolorna räknar med att antalet studenter ökar med knappt en halv procent i år.

Alla lärosäten utom tre – Uppsala och Umeå universitet samt Blekinge tekniska högskola räknar med att antalet studenter kommer att överstiga det högsta belopp riksdagen avsatt för ersättning till respektive lärosäte.

Lärare kan sägas upp

Inom naturvetenskap och teknik bedöms däremot antalet studenter minska med fyra procent.

Av de pengar som saknas, 750 miljoner kronor, kan runt 170 miljoner finansieras av sparade anslag för tidigare år, men nära 600 miljoner kronor förblir ofinansierade.

–Tidigare har den teknisk-administrativa personalen fått ta stötarna av den ryckiga finansieringen, men i år har man tvingats säga upp även lärare, säger EvaLena Engberg, sektionsordförande för ST vid Umeå universitet. Det är speciellt olyckligt eftersom universitetet står inför stora pensionsavgångar och får svårt att klara kompetensförsörjningen.

Långsiktig planering tillsammans med en ojämn tillströmning av nya studenter förutsätter ett helt annat anslagssystem, säger Ing-Mari Nilsson, ordförande för ST inom Universitet och högskolor.

–Jag vet att våra universitetsdirektörer och rektorer försökt få gehör för ett anslagssystem med en fast och en rörlig del, men hittills har försöken misslyckats.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA