Utredning föreslår ny statlig beredskapsorganisation

BEREDSKAP2022-11-09
En utredning föreslår att en statlig beredskapsorganisation inrättas för att stödja kommunernas räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska enligt förslaget ansvara för beredskapsorganisationen, som ska bemannas med civilpliktig personal.

Den särskilda utredaren Britt Bohlin har haft regeringens uppdrag att lämna förslag på hur skyddet för den svenska civilbefolkningen kan förstärkas. Enligt utredningen ska det fysiska skyddet för civilbefolkningen bestå av flera grundläggande delar. Tillgång till skyddsrum och andra skyddade utrymmen, möjligheter till utrymning och inkvartering samt inrättandet av en statlig beredskapsorganisation för förstärkning av kommunernas räddningstjänster är centrala inslag.

Utredningen hänvisar till de konsekvenser Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått för civilbefolkningen. Miljontals ukrainare har tvingats fly från sina hem­städer. De som inte har kunnat eller velat fly har blivit kvar i städer som varit utsatta för omfat­tande rysk beskjutning. Den humani­tära situationen för civil­befolk­ningen i flera ukrainska städer har blivit katastrofal. De fysiska konse­kvenserna för den svenska civilbefolk­ningen i händelse av ett väpnat angrepp skulle kunna bli likartade, konstateras det i utredningen.

Berörda myndig­heter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, läns­styrel­serna och samtliga kommuner behöver enligt utredningen ha tydliga planer för utrym­ning med efter­följande inkvarte­ring på annan plats. MSB ska ansvara för den statliga beredskapsorganisationen, som utredningen föreslår ska bemannas med civilpliktig personal

Det finns enligt utredningen i Sverige drygt 64 000 skydds­rum, med plats för sju miljoner personer. I jämförelse med övriga världen är det ett mycket stort antal och en viktig tillgång för det civila försvaret. Men utredningen anser att det behövs en grundlig genomgång av befintliga skyddsrum för att upptäcka och åtgärda fel och brister, samt bedöma behovet av nybyggnation av skyddsrum. MSB föreslås också i fortsättningen ha ansvaret för planering och samordning, medan länsstyrelserna ska kontrollera att inrättade skyddsrum har avsedd skyddsförmåga.

Enligt utredningen bör det byggas 2 500 till 5 000 nya skyddsrumsplatser per år, motsvarande 25 till 50 nya skyddsrum. För att komplettera skyddsrummen föreslås ett system med skyddade utrymmen som en del av det samlade systemet för att skydda civilbefolkningen. Det finns enligt utredningen många potentiellt användbara utrymmen som källare och tunnlar över hela landet.

Utredningens förslag om skyddsrum och skyddade utrymmen beräknas kosta staten cirka 750 miljoner kronor per år. Planering för utrymning och inkvartering väntas kosta MSB 5,6 miljoner kronor per år och länsstyrelserna 42 miljoner kronor per år. Den statliga beredskapsorganisationen kan inledningsvis innebära kostnader på 600 till 700 miljoner kronor per år. Utredningen föreslår dessutom att statens finansiering av frivilliga försvarsorganisationer utökas med totalt 225 miljoner kronor under en femårsperiod.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.