Utvecklingen mot ökad jämställdhet går långsamt

JÄMSTÄLLDHET2022-04-28
Jämställdhetsmyndighetens årliga rapport om resultaten av jämställdhetspolitiken till regeringen visar att utvecklingen mot ökad jämställdhet går långsamt. Det gäller även inom de statliga myndigheterna.

Hälsan, inkomsterna och arbetsvillkoren inom vård, skola och omsorg gjorde att jämställdheten i Sverige fick sig en törn av covid 19-pandemin, skriver Jämställdhetsmyndigheten. Många av de stödåtgärder som införts för att lindra effekterna av pandemin har enligt rapporten gynnat män mer än kvinnor.

I ett pressmeddelande framhåller utredaren Johan Kaluza att pandemin inneburit negativa effekter för det statliga jämställdhetsarbetet: ”Vi ser att regeringens samlade politik för jämställdheten ger resultat, men inte så mycket som hade behövts. Till exempel har ju hälsan försämrats, och det har påverkat kvinnor och män på olika sätt. Nu finns också ett stort behov av vård som har samlat på sig under pandemin. Det ska hanteras av personal som domineras av kvinnor och som redan stått i frontlinjen under pandemin.”

I rapporten konstateras att de statliga myndigheter som arbetar med jämställdhetsintegrering uppvisar en större bredd av genomförda jämställdhetsåtgärder än andra myndigheter. Vid statens lärosäten, som alla arbetar med jämställdhetsintegrering, kännetecknas arbetet av att skapa en bättre studie- och arbetsmiljö, öka andelen kvinnor bland professorerna, utveckla utbildningarna samt arbeta mot könsbundna studieval, skriver Jämställdhetsmyndigheten.

Tillsammans med arbetet med jämställdhetsintegrering har flera myndigheter enligt rapporten samorganiserat arbetet med andra tvärsektoriella perspektiv, som hållbarhet, genom Agenda 2030, och hbtqi-perspektiv, för att hitta synergier i arbetet.

Andra myndigheter har i uppdrag att komma till rätta med en snedvriden könsfördelning inom sin verksamhet. Jämställdhetsmyndigheten har genom analyser av tidigare års regleringsbrev gjort fördjupade analyser av Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten och Försvarsmaktens materielverk samt högskolorna och universiteten. Analyserna visar en positiv utveckling i förhållande till jämställdhetsuppdragen, men många myndigheter har svårt att nå målsättningarna.

Drygt en tredjedel av högskolorna och universiteten når enligt rapporten regeringens mål om andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Andelen kvinnor som är kontinuerligt tjänstgörande inom Försvarsmakten uppgår till 22 procent. Sedan 2016 har andelen ökat med fem procentenheter, men myndigheten är långt från sitt långsiktiga mål om 40 procent kvinnor. Även Polismyndigheten har svårigheter att öka den låga andelen kvinnor i den polisiära delen av verksamheten samt bland chefer.

Rapporten analyserar också Arbetsförmedlingens och Tillväxtverkets arbete med etableringen av utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Analysen visar att gruppen fortsatt är föremål för färre insatser än andra jämförbara grupper. Arbetsförmedlingen har i sitt arbete förbättrat sina resultat för gruppen utrikes födda kvinnor, bland annat med en ökande andel inom praktik och arbetsmarknadsutbildningar. Men fortfarande ligger gruppen efter övriga grupper när det gäller arbetsnära insatser, vilket försvårar etableringen.

Resultaten från Tillväxtverkets uppdrag om utrikes födda kvinnors företagande visar enligt rapporten att det går att stimulera företagande genom riktade insatser, även om de flesta företagen inom satsningen har låg omsättning. Men att Tillväxtverket inte öronmärker medlen till målgruppen anser Jämställdhetsmyndigheten är förvånande, även om myndigheten menar att de interna målsättningarna är uppnådda.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.