Vill att Försäkringskassan blir tydligare
Försäkringskassan bör bli skyldig att motivera vilken typ av yrke som avses vid bedömning av arbetsförmåga, föreslår den utredning som har som uppdrag att se över reglerna i sjukförsäkringen. Ett annat förslag är att äldre som närmar sig pension inte ska bedömas mot hela arbetsmarknaden utan bara mot sin nuvarande arbetsgivare.
Regeringens särskilde utredare, Claes Jansson, har bland annat haft i uppdrag att analysera det kritiserade begreppet ”normalt förekommande arbete”. Det används när man i sjukförsäkringen ska göra bedömningar av arbetsförmåga från sjukdag 180 och framåt och avser hela arbetsmarknaden.
I utredningen har man granskat hur Försäkringskassans användning av begreppet fungerar i dag. Det har inte fungerat bra, konstaterade Claes Jansson när utredningens delbetänkande presenterades på en presskonferens.
– Det är schablonmässiga beslutsmotiveringar. Något stöd för slutsatsen ges sällan, trots att Högsta förvaltningsdomstolen 2018 slagit fast att det ska finnas en sådan motivering i beslutet.
Han konstaterade att Försäkringskassan eller inblandande läkare verkar ha något slags arbete i tankarna, men att det oftast inte framgår av underlaget.
– Besluten brister i förutsebarhet och den försäkrade förstår inte mot vilket arbete man fått sin arbetsförmåga bedömd.
Claes Jansson föreslår därför att bedömningen ska göras mot ett angivet normalt förekommande arbete.
– Med det menar vi förekommande arbeten i en yrkesgrupp, men inte att peka ut ett konkret arbete, för då skulle det bli alltför konkret och man skulle behöva ta hänsyn till andra faktorer än de medicinska.
Claes Jansson föreslår också en lagändring för äldre försäkrade, från 62 års ålder. Dessa bör få sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbete hos den nuvarande arbetsgivaren.
– Kraven på omställning kan inte vara samma för äldre som för yngre förvärvsarbetande. Det finns samhällsekonomiska skäl som talar för det här förslaget. Det bör vara lönsamt för personer som kan jobba deltid hos nuvarande arbetsgivare att bli kvar i arbetslivet i stället för att hamna i en utdragen omställning.
Claes Jansson berättar att han blev förvånad när han hörde hur stor grupp det skulle handla om – ungefär 700 personer årligen.
– Jag blev överraskad av hur få som skulle omfattas. Det skulle kosta 70 miljoner kronor, vilket är lite pengar i sammanhanget.
Inom utredningen har man också granskat hur rehabiliteringsersättningen används. Den som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning, exempelvis för arbetsträning eller ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram, eller för utbildning i högst ett år. Rehabiliteringsersättningen består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.
Claes Jansson konstaterar att tidsgränsen vid 180 dagar verkar hämma Försäkringskassans åtgärder när det gäller rehabilitering.
– Försäkringskassan verkar tolka lagen så att planer och åtgärder inte får bryta den här tidsgränsen. Handläggarna verkar vänta in dag 180 innan man gör någonting.
Claes Jansson föreslår därför att man underlättar så att fler kan få rehabiliteringsåtgärder och att man också breddar begreppet arbetslivsinriktade åtgärder.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, S, tog emot betänkandet.
– Mitt uppdrag när jag tillträdde som minister var att förstärka sjukförsäkringen. Det här betänkandet är ett otroligt viktigt underlag för det, sade han vid presskonferensen.
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 april 2020.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Själv är jag stelopererad i hela ländryggen inkl bäcken och våndas dagligen över varje intyg som ska skickas in. Jag återgick i arbete för 1 år sedan och skulle då jobba i ett rörligt arbete med möjlighet att sitta. Satt 8-9 timmar dagligen och skruvarna lossnade naturlugtvis! Nu är operationen omgjort och förstärkt, förlängd och säkrad. Min fasa nu är att F kassan skall neka det första förlängda intyget och ännu en gång äventyra en mega operation till och orsaka minst 1 års svåra smärtor till innan åtgärd är möjlig.
Hur många enorma ryggoperationer bör man behöva genomgå för att komma ut och vara arbetsför???
Tre får räcka för min del med all rehab och smärta det innebär.