Bild: Janetta Nyberg

Nu flyttar skolbänken in i din dator

RÅD OM JOBBET: KOMPETENSUTVECKLING2016-05-24

Vidareutbildning kan vara ett första steg när du vill avancera på jobbet eller byta yrkesbana. Nu finns det onlinebaserade distansutbildningar inom i stort sett alla områden. Publikt under­söker om det fungerar att utbilda sig via nätet för att ta sig vidare i karriären.

Av:  Gustav Berg

Att utbilda sig på distans är ingenting nytt. Men nätkurserna blir allt fler och de svenska högskolornas distansutbildningar har kompletterats med så kallade MOOCs – Massive Open Online Courses. De senare arrangeras ofta av amerikanska, välrenommerade universitet och kurser erbjuds i allt ifrån bokföring till kulturhistoria. Kurserna är kostnadsfria och har inte sällan flera tusen deltagare.

Johan Lundin är docent vid Göteborgs universitet och forskar om digi­talt lärande. Han menar att online­baserade distansutbildningar har många fördelar jämfört med platsbundna utbildningar, exempelvis på ett universitetscampus:

– Även på orter där det finns ett läro­säte väljer fler och fler att läsa på distans och det beror ofta på att det är enkelt att få distansstudier att passa in i ens livssituation, till exempel om man jobbar samtidigt.

Också Johan Andersson, som är studie- och karriärvägledare på Stockholms universitet, tycker att online­baserad distansundervisning är ett bra alternativ för att ta sig vidare i karriären.

– Många gånger kan en distans­utbildning fungera som en typ av validering av eller bekräftelse på ens kunskaper. Man kanske har arbetat ett längre tag men behöver en formell exa­men för att komma vidare. Då kan det vara bra att ta en sådan examen, även om man kanske inte lär sig så mycket nytt under utbildningen.

Både Johan Lundin och Johan Anders­son menar att distansutbildningar är bra som allmän kompetensutveckling medan man arbetar – inte minst när man befinner sig i en yrkesroll där behoven förändras. Distanskurserna kan också vara bra för att skola om sig och byta inriktning.

– Av ekonomiska skäl kanske man inte kan sluta jobba för att börja plugga. Speciellt är det vanligt lite senare i livet. Då kan en distansutbildning me­dan man arbetar vara ett bra sätt, säger Johan Andersson.

Fördelarna med onlinebaserade distansstudier gentemot klassisk katederundervisning kan alltså vara flera. Det digitala mediet erbjuder flexibilitet i tid och rum och låter deltagarna lära sig i sin egen takt. Vid till exempel inspelade föreläsningar går det att pausa, gå tillbaka och titta igen tills man förstått hela innehållet. Den som inte behöver resa till skolan kan också få mer tid till själva studierna.

Hur dessa kurser och utbildningar värderas av arbetsgivare är svårare att svara på, men både Johan Andersson och Johan Lundin menar att det inte finns någonting som pekar på att distanskurser värderas lägre än platsbundna utbildningar.

– Det finns egentligen inga studier om detta, men snarare är det så att en utbildning bedöms utifrån vem som håller i den, och den status som den aktören har, vare sig den skett via nätet eller inte, säger Johan Lundin.

Att titta på vem som står bakom utbildningen kan också vara ett bra sätt att orientera sig när man väljer utbildning och när man försöker få en uppfattning om dess kvalitet. Det går också att söka på nätet efter andra deltagares erfarenheter av kursen.

I de så kallade MOOC-utbildningarna är interaktionen mellan lärare och studenter näst intill obefintlig. Därför kräver sådana utbildningar avsevärt mycket mindre av läraren. Kurserna är gratis och från universitetens perspektiv fungerar de som en typ av marknadsföring. De finansieras ofta genom att vissa kursdeltagare betalar för tilläggstjänster, till exempel certifiering eller validering efter en avklarad kurs.

Nackdelar som diskuteras i samband med både MOOC-kurser och and­ra distansutbildningar handlar ofta om rättssäkerhet vid examinationen – hur kan man egentligen vara säker på vem som gör själva proven? – och om att det ställs högre krav på den som studerar på distans, säger Johan Lundin.

– Distanskurser tenderar att kräva mer av den enskilde individen i fråga om disciplin och genomförande. På distans har man ju också ett väldigt begränsat socialt stöd av gruppen, vilket är en motiverande faktor och viktig del av campusutbildningar, säger han.

Johan Andersson menar att man, för att hålla motivationen uppe när man pluggar, ska fokusera på målet, och hur det kommer att kännas när man väl är färdig.

– En kollega till mig brukar motivera studenter som håller på att hoppa av genom att visa upp riktiga examensbevis som de får känna på. Det fungerar bra som motivation!

Att tänka på

  1. Hitta syftet med kursen
    Utgå från dina behov. På nätet finns det både fristående kurser för kompetensutveckling och hela utbildningar till en mängd yrken. Om du är osäker, kontakta en studie­vägledare, exempelvis på närmaste universitet.
  2. Hitta rätt utbildning
    Det finns flera sajter som kan hjälpa dig att hitta den utbildning som passar dig. På www.antagningen.se finns alla svenska universitets­kurser och på www.yrkeshogskolan.se finns landets YH-utbildningar – varav flera hundra går på distans. För MOOCs är www.mooc-list.com ett bra ställe att börja leta.
  3. Tänk på kvaliteten
    Försök hitta omdömen från tidigare elever. Sök på nätet! Tänk också på att olika skolor ofta är specialiserade inom olika områden, och att alla kurser från en aktör inte kommer att hålla samma nivå.
  4. Omgivningens stöd är viktigt
    Att studera tar tid. Om du arbetar och samtidigt vidareutbildar dig är det jättebra att ha chefens stöd. Lika viktigt är att resten av din omgivning, till exempel partner och familj, är med på att du kommer att avsätta kvällar och helger till att studera.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA