Extra bakgrundsljud kan ge bättre miljö
Störande prat kan göra det svårt att koncentrera sig i öppna kontorsmiljöer. Men lösningen på problemet är inte alltid att göra kontoret tystare.
När man talar om akustik och ljud tänker nog många på decibelmätare och ljuddämpande material. Det kan vara relevant i en industrimiljö med höga och oönskade ljud. Men i ett kontorslandskap eller ett aktivitetsbaserat kontor kan man behöva tänka på ett annat sätt, menar Zlatan Idnert, ansvarig för konsultföretaget ÅFs akustikavdelning:
– Det är inte ljudnivån i sig som stör oss, utan det handlar om vilken typ av ljud det är. Det finns mycket missförstånd kring det. Och det finns många materialleverantörer som vill sälja så mycket som möjligt, säger han.
Lennart Nilsson, akustikkonsult på företaget Akustikmiljö, har liknande erfarenheter.
– Jag stöter ofta på folk som säger att de störs av ljudnivån. Men det handlar inte om decibel. Det som stör är i första hand informationen, inte talet i sig.
Ljud ses ofta som något objektivt, något »där ute« som vi passivt tar in. Men hur vi uppfattar ljud påverkas till stor del av vad som sker i hjärnan. Inte minst jobbar den ständigt med att filtrera bort det som inte är relevant. Gäller det monotona ljud är den processen inte så krävande. Men om ett ljud är oregelbundet, eller innehåller information på ett språk vi förstår, går det åt betydligt mer arbetsminne för att hålla det ute. Det gör att vi får mindre kraft över till det vi håller på med.
Forskaren Marijke Keus van de Poll vid Högskolan i Gävle har gjort en studie där deltagarna fick i uppgift att skriva korta uppsatser under olika förutsättningar – i tystnad eller med bakgrundsprat av olika grad av begriplighet. Resultaten visar att ju mer begripligt pratet var, ju långsammare skrev deltagarna och ju fler felstavningar gjorde de.
– Hjärnan är väldigt nyfiken. Så fort man kan höra talet vill den veta vad som sägs, det är något som inte går att stänga av, säger Lennart Nilsson.
Zlatan Idnert har egen erfarenhet av att en arbetsplats kan behöva förändras för att ljudmiljön ska fungera. För några år sedan flyttade han och hans kolleger på ÅF in i nybyggda lokaler i det gamla hamnområdet i Malmö. Eftersom konsulterna i Zlatan Idnerts arbetsgrupp jobbar i gemensamma projekt är samarbete och kommunikation centralt.
– Vi behöver kunna ställa frågor och be om input från varandra. Samtidigt kräver arbetet noggrannhet, vi gör mycket beräkningar.
Utmaningen blev att skapa en arbetsmiljö där alla kan höra vad de närmsta kollegerna säger, men där man slipper uppfatta bakgrundsprat och störande ljud från andra. Man satsade framför allt på tre saker, berättar Zlatan Idnert – att flytta om personalen i lokalen, sätta in ljuddämpande skärmar och tillföra bakgrundsljud.
Processen inleddes med en gemensam kartläggning av vilka som samarbetade med vilka. Alla fick också berätta hur de själva fungerar och vad de behöver.
Numera sitter de flesta på Zlatan Idnerts kontor i grupper med fyra skrivbord placerade mot varandra, där varje skrivbord har ljuddämpande skärmar på tre sidor. På så sätt har alla en liten privat, ljuddämpad zon, samtidigt som de enkelt kan få kontakt med kollegerna genom att ställa sig upp.
Varje personalgrupp kan välja att lägga till ett bakgrundsljud under arbetsdagen. Det strömmar ut ur högtalare som är riktade så att de skapar ett eget ljudrum.
– Vi har fem till tio slingor med olika typer av soundscapes, som består av lager av ljud och toner. Gruppen väljer själv vilken de vill ha, det kan bero på stämning, väder eller vad man jobbar med. På fredagar sätter många på spellistor från Spotify.
Åtgärderna gjorde att man uppnådde det man ville, enligt Zlatan Idnert. Nu hör man varandra inom gruppen, samtidigt som ljud från andra delar av kontorslandskapet blandas upp i en mumlig bakgrundsmatta.
Metoden att tillföra bakgrundsljud är relativt vanlig i USA, Tyskland och Storbritannien, enligt Zlatan Idnert. Men i Sverige är det fortfarande nytt.
– Här är många kontor väldigt dämpade, med mattor, undertak och skärmar. Det gör att det kan bli för tyst. I ett tyst rum kan kolleger höra allt jag säger på femton meters avstånd, medan det bara handlar om fem meter i ett mer aktivt rum.
När Lennart Nilsson är ute i kontorsmiljöer som konsult brukar han ha med sig ett instrument som kan mäta taluppfattbarhet. Det är betydligt mer relevant än decibel, menar han.
– Problemet är att många fortfarande inte är medvetna om det här. Man tänker bara på ljudvolym – »här är tyst och bra«. Men vad innebär det att det är tyst – jo, det gör bara att det är ännu lättare att höra dem man inte vill höra. Då går en stor del av dagen åt till att tänka bort alla ljud och man blir extremt ineffektiv.
Så skapar ni bättre ljudmiljö på jobbet
- Börja med en kartläggning av i vilken mån ni har behov av att prata med varandra, och i vilka konstellationer. Placera er sedan utifrån det.
- En genomtänkt planlösning kan göra underverk. Skilj platser där man behöver prata – till exempel reception och fikarum – från verksamhet som kräver koncentration.
- Tänk på hur ni rör er i lokalerna. En passage med hårt golv rakt genom ett kontorslandskap är exempelvis en dålig lösning.
