Får lära sig att hantera stress
Ett program med seminarier om bland annat stresshantering och arbetsmiljö ska hjälpa doktorander på Stockholms universitet att klara forskarstudierna utan att bli sjuka. ”Bra och handfast”, tycker doktoranden Kristina Ohlsson.
ST-medlemmen Kristina Ohlsson är utbildad lärare och arbetar med en avhandling om skrivande bland studenter med svenska som andraspråk. Att få forska var hennes dröm redan under lärarutbildningen, berättar hon.
– Den akademiska miljön lockade, och det känns lite lyxigt att nu få ha forskning som arbete.
Men doktorandlivet innebär också en press, säger hon.
– Det är skrämmande att tiden går så fort! Fyra år låter långt, men i sommar har det redan gått två år.
Den upplevelsen delar Kristina Ohlsson med många doktorandkolleger.
För många går pressen också ut över hälsan. Den slutsatsen drog ledningen för Stockholms universitet när man uppmärksammade att doktoranderna hade högre sjuktal än andra anställda på lärosätet.
– Vi gjorde intervjuer och tittade på andra undersökningar för att förstå varför, säger personalspecialisten Karin Steffensen.
En faktor som framkom var att doktoranderna efter en snabb introduktion kände sig ensamma med sitt stora projekt.
– Det var flera som sade ”jag blev välkomnad och fick en dator och skrivbord, sedan försvann folk”.
En del kände sig jäktade när arbetsplaneringen kullkastats av händelser i privatlivet. Andra var stressade över problem i relationen till handledaren, som man som forskarstuderande är i beroendeställning till.
Ytterligare en stressfaktor var det som Karin Steffensen kallar den inre stressen.
– Många doktorander har väldigt höga krav på sig själva och känner att de måste leverera en perfekt avhandling.
Universitetet beslutade att försöka ge doktoranderna bättre stöttning och minska antalet stressrelaterade sjukskrivningar. I höstas sjösattes ett pilotprojekt med seminarier och workshoppar om bland annat arbetsmiljö och arbetsrätt. Det utformades som tre ”moduler” – för dem i början, i mitten och i slutet av de fyra år som forskarstudierna omfattar. Närmare 60 doktorander deltog.
Utbildningen tar upp akademiska produktivitetsverktyg, förebyggande stresshantering samt arbetsmiljö och arbetsrätt.
Kristina Ohlsson anmälde sig till programmet för att få mer struktur på forskartillvaron. Seminariet med filosofen Åsa Burman, som skrivit boken Bli klar i tid och må bra på vägen, tycker hon var särskilt värdefullt.
– Vi ritade arbetsscheman för alla terminer, där även obligatoriska kurser var inskrivna. Det är klart att man kan bli väldigt stressad av att se det, men samtidigt gav det en känsla av kontroll, säger hon.
I en utvärdering av pilotprogrammet svarade 75 procent av doktoranderna att de tyckte att det var mycket bra och gav nyttiga verktyg. Det positiva gensvaret ledde till att programmet permanentades.
Att det också innehåller arbetsrättsliga aspekter på arbetsmiljö tycker Kristina Ohlsson är viktigt, med tanke på doktoranders utsatta situation.
– På en annan institution där jag var på intervju sade prefekten att man måste vara beredd på 80-timmarsveckor. Det är ju inte ens arbetsrättsligt okej att säga så.
