Högskoleminister Matilda Ernkrans.
Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Högskoleminister Matilda Ernkrans.

Doktorander tar inte ut semester

HÖGSKOLAN2021-03-25
Varannan doktorand tar inte ut semester och var fjärde jobbar övertid flera dagar i veckan, visar en undersökning från ST och Sveriges förenade studentkårer, SFS. ”Oacceptabelt”, säger den ansvariga ministern Matilda Ernkrans, S. Det framgår också i undersökningen att situationen har blivit än mer pressad under pandemin.

Doktoranderna har en speciell ställning inom akademin. De är både forskarstuderande och har undervisning eller andra arbetsuppgifter inom sin institution. Flertalet har en tidsbegränsad doktorandanställning på fyra år, då de ska skriva sin doktorsavhandling.

Tidigare undersökningar från ST/SFS och även från Universitetskanslersämbetet har bland annat påvisat en negativ press och stress i forskarutbildningen. Den bilden bekräftas av den nya enkäten, som besvarats av närmare 1 000 doktorander vid åtta lärosäten.

Exempelvis uppger 35 procent att de har svårt att tänka på något annat än sitt doktorandarbete, och nästan en femtedel har problem med sömnen flera dagar i veckan.

I vissa avseenden är resultaten ännu sämre jämfört med tidigare enkäter. I undersökningen 2012 svarade 70 procent att de tog ut sin semester, men nu var det bara drygt hälften. Bland dem som avstod svarade flertalet att det var deras eget val, men 17 procent av doktoranderna angav att de varit tvungna att avstå från semestern på grund av den höga arbetsbördan.

– Det är oacceptabelt, och lärosätena har ett stort ansvar här, kommenterade högskoleminister Matilda Ernkrans på ett Facebookseminarium om rapporten från ST och SFS.

STs utredare Inger Ehn Knobblock, som skrivit rapporten, ser det som allvarligt och bekymmersamt om doktorander exempelvis inte tar ut semester.

– Alla behöver återhämtning. Vad skulle din chef säga om du inte tog ut din semester?

Hon ser en koppling mellan arbetsmiljön och de oklarheter som doktorandernas dubbla positioner som studerande och anställda kan skapa.

– Många vet inte vilka rättigheter och skyldigheter de har och vem som ansvarar för arbetsmiljön, och det berättar något om deras ställning. De är anställda på forskarutbildning, men har ingen känsla för vem som är deras chef.

Flertalet doktorander har inte heller kunskap om vem som bevakar deras intressen. De fackliga organisationerna förhandlar om villkoren, men endast fyra procent av doktoranderna svarade att det är facket som ser till att deras rättigheter uppfylls.

Enligt ST och SFS behövs en nationell informationskälla som kan minska alla oklarheter om ställning, arbetsmiljöansvar och rättigheter för doktoranderna. Ett spännande förslag, tyckte högskoleminister Matilda Ernkrans på Facebookseminariet.

– Jag ser osäkerheten när man både är i anställning och under utbildning. Detta kanske lärosätena kan jobba med tillsammans.

För doktoranderna handlar avhandlingsarbetet förstås inte bara om negativ stress, utan också om stor arbetsglädje, konstaterar STs Inger Ehn Knobblock.

– För många är avhandlingsarbetet det främsta intresset i livet, och superkul även på kvällar och helger. Men om man har perioder av intensivt arbete måste det finnas signalsystem på arbetsplatsen som skapar tid för återhämtning. Vi ser ju också att det inte är alltför få som hoppar av forskarstudierna.

Är doktorandernas arbetssituation i viss mån en avspegling av hur det ser ut generellt i akademin för lärare och forskare?

– Det är jag helt övertygad om. Det finns massor med professorer som jobbar jättemycket. Men de som har hållit på i många år har säkert skapat strategier för vila också.

Eftersom undersökningen gjordes hösten 2020 ställdes även frågor om coronapandemins effekter. De var stora, visade det sig. En majoritet angav att pandemin försämrat balansen mellan arbetsliv och privatliv, och att flera inslag i arbetet har blivit svårare att genomföra.

En av dem som känt av det är ST-medlemmen Staffan Edling, som sedan 2,5 år skriver på en avhandling i sociologi vid Lunds universitet. Förutom att den fysiska arbetsmiljön blivit sämre i och med det påtvingade distansarbetet har pandemin orsakat praktiska hinder i avhandlingsarbetet, säger han.

– Nu träffar jag inte min handledare i vardagen utan måste boka in möten, och tröskeln för att få hjälp har blivit mycket högre. Jag har även fått ställa in planerade intervjuer.

Både ST och SFS har ställt krav på lärosätena att erbjuda förlängd doktorandtid för dem som behöver det på grund av pandemin. På STs seminarium om rapporten sade högskoleminister Matilda Ernkrans att hon är medveten om problemet.

– Det har lyfts till mig att det är en utmaning att bli klar i tid. Hittills är vår bedömning att lärosätena kommer att klara av det inom sitt myndighetsansvar, men vi har koll på frågan och vet att det se r olika ut på olika lärosäten.

Staffan Edling är osäker på om tidsplanen håller för hans del.

– Arbetet har saktat ned, och det tror jag gäller för alla doktorander jag känner. Det känns oroligt. Pandemin präglar hela min situation väldigt mycket.

Trots stress och oro hör han till de doktorander som tar ut sin semester.

– Här ingår det i kulturen att man ska ta semester. Och den administrativa personalen påminner oss om det.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.