Annons:
Bild:Anna Spång
Distansarbete
Fördjupning
AVLinda Kling1 kommentarerTyck till!

Arbetskamrater på avstånd

Möjligheten att jobba hem­ifrån kan underlätta var­dagen för många anställda – men när alla inte är på plats påverkas också kommunikation och arbetsgemenskap. Flera statliga arbetsgivare framhåller vikten av att kolleger träffas i vardagen.

"Distansarbete är en möjlighet och inte en rättighet."

"Huvudregeln är att alla medarbetare arbetar på sin ordinarie arbetsplats."

"Högst två dagar per vecka får användas till distansarbete."

Citaten är hämtade ur Försäkringskassans, Tillväxtverkets och Arbetsförmedlingens riktlinjer för distansarbete. Tre policydokument med mycket liknande innehåll. De flesta svenska myndigheter verkar överens om att arbetet görs bäst på kontoret, även om de tillåter arbete från annan plats i viss mån.

Visionen om att arbeta hemifrån i stället för på kontoret härstammar från 1970-talets USA. Idén drevs bland annat av framtidsforskaren Alvin Toffler som menade att hemmakontor var lösningen på trafikstockningar, avgasförgiftade städer och en nära förestående oljekris.

– Men det fanns många nackdelar som gjorde att hemarbetet inte fick det genomslag som Toffler förutspådde, säger Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia som tidigare studerat distansarbete från hemmet för Institutet för framtidsstudiers räkning.

Han nämner bland annat socialt isolerade anställda som antingen jobbade för mycket eller för lite, förlorade organisationskulturer och chefer utan kontroll.

– Det framtidsforskarna missade var väl att ett samhälle där alla sitter för sig själva inte är något samhälle, säger han.

Inom den samtida forskningen går det att hitta starka argument såväl för som emot distansarbete. Oavsett hållning är det få som förespråkar en total nedmontering av våra arbetsplatser till förmån för hemmakontor.

För drygt tio år sedan genomfördes en analys av 28 studier från olika länder som visade att distans­arbete är förknippat med ökad tillfredsställelse i arbetet. Det gäller dock bara upp till 15 timmar i veckan, därefter vänder det. En förklaring kan vara att större frånvaro från arbetsplatsen leder till social isolering från kolleger och sämre återkoppling.

Men det är inte bara konkreta effekter som måste vägas in i en diskussion om distansarbete. Även normer och värderingar kring arbete spelar stor roll.

Arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren vid Lunds universitet menar att vi lever i ett övergångssamhälle. Ett samhälle som präglas av stora förändringar, men där gamla normer fortfarande lever kvar.

– Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna på många områden – inte minst för arbete. Men synen på arbete och de normer som omger arbete har inte alls förändrats i samma takt, säger han.

Arbetets förutsättningar har växlat flera gånger under historien. Innan den industriella revolutionen var det uppgiften som styrde tiden. Arbetsdagen tog helt enkelt slut när arbetet var klart.

I och med industrialiseringen skedde ett skifte och tiden började styra arbetsdagen. Efter hand kom arbete att definieras som att vara på en viss plats under en viss tid. En definition som lever kvar än i dag, men som inte stämmer överens med hur vi kan, vill eller förväntas arbeta.

– Dagens problem ligger i gestaltningen av arbete. På kontoret har vi en scen: en fullgod arbetsinsats betyder att vi kommer tidigt, sitter på vår plats och knappar på datorn hela dagen. Det finns forskning som visar att chefer i hög grad tenderar att bara se dem som sitter på sina platser och tillskriver dem egenskaper som engagemang och lojalitet, säger Calle Rosengren.

Det skapar problem för oss när vi inte är på jobbet.

– Hur gestaltar vi en god arbetsinsats då? Hur gestaltar vi grupptillhörighet, laganda och teamwork när inte alla är på plats? frågar Calle Rosengren retoriskt.

Detta har även Camilla Kylin, lektor i arbets­psykologi vid Karlstads universitet, varit inne på i sin forskning. I sin avhandling från 2007 undersökte hon distansarbete hemifrån. I intervjuer med personer som delvis jobbade från hemmet framkom att de upplevde att de behövde bevisa att de verkligen jobbade när de satt hemma. Därför arbetade de ofta fler timmar och upplevde att de blev mer effektiva.

– Luthers arbetsmoral är djupt rotad i de flesta av oss, säger hon.

Mikael Ottosson, docent vid Centrum för arbetar­historia vid Lunds universitet, menar att det finns en spänning mellan flexibilitet och lojalitet.

Enligt honom bygger den kapitalistiska idén på att individen bara har sina egna intressen som drivkraft i jobbet. Där finns inga lojaliteter alls. Därför måste arbetsgivaren kontrollera de anställda och begränsa flexibiliteten.

Men det är en mycket själlös syn på människan och på arbete, menar han. Anställda känner själva behovet av samarbete och att vara i ett sammanhang – därför leder inte flexibilitet till att arbetsplatserna avfolkas.

– Arbetet är en central del av våra liv och de flesta vill att arbetet både ska utveckla oss som individer och tillföra en social dimension. Om alla glider runt på olika platser så funkar ju inte det.

Ett argument för att arbetsgivarna ändå bör begränsa flexibiliteten återfinns i en studie från 2015 av den amerikanska managementprofessorn Kevin W Rockmann. Han undersökte ett företag i Silicon Valley som erbjöd sina medarbetare att arbeta hem­ifrån i den utsträckning de själva ville. Till en början valde vissa att alltid jobba hemma, medan andra kom till kontoret varje dag. Den senare gruppens starkaste drivkraft var den sociala samvaron. Men när de spontana samtalen vid kaffeautomaten blev allt färre och korridorerna ekade tomma fann de ingen anledning att komma till kontoret. Det blev praktiskt taget tomt, trots att många gärna hade varit där. Och resultatet blev ett nästan obefintligt samarbete kolleger emellan.

Forskning indikerar att samarbete och nätverkande uppstår i mycket högre utsträckning om vi ses öga mot öga än om vi kommunicerar digitalt. Det finns dessutom forskning som tyder på att sannolikheten för digitalt interagerande också ökar om vi sitter tillsammans. En amerikansk studie visade för några år sedan att ingenjörer som satt på samma kontor mejlade varandra fyra gånger oftare i sam­arbetssyfte än de kolleger som jobbade på distans.

Just samarbete och kollegialt lärande är skäl som flera myndigheter lyfter fram när de i sina riktlinjer för distansarbete slår fast att "huvudregeln är att alla medarbetare arbetar på sin ordinarie arbetsplats".

Försäkringskassans rådande riktlinjer beslutades i september 2018. I dokumentets inledande stycke framhåller arbetsgivaren att det "ger utrymme för lärande, kreativitet, erfarenhetsutbyte och stöd" att vara på sin arbetsplats och arbeta tillsammans med kolleger och chef.

Om en anställd inom Försäkringskassan vill distansarbeta så är det närmaste chef som beslutar. Chefen ska göra en individuell bedömning och bland annat väga önskemålet mot verksamhetens behov av att medarbetaren är på plats och arbetsuppgifternas art.

– Vår utgångspunkt är att det är verksamhetens behov som är styrande för var arbetet förläggs. Vi ser ett stort värde i att medarbetare och chefer är tillsammans på arbetsplatsen. Kraven på att handläggningen av socialförsäkringen ska ske effektivt och professionellt innebär att vi behöver jobba tillsammans i team. Då anser vi att det är mest gynnsamt att finnas tillsammans på samma plats, säger Anders Liif, HR-direktör på Försäkringskassan.

Han menar att hur bra den moderna tekniken än är, så är det en större tröskel till att kontakta en kollega via telefon eller dator än att vända sig direkt till en kollega på arbetsplatsen.

– Det är en stor fördel att ha enkel tillgång till kolleger och chefer för stöd. Vi anser att det sociala sammanhanget är viktigt och bidrar till en god arbetsmiljö, säger Anders Liif.

Samtidigt vill Försäkringskassan som arbets­givare vara öppen för medarbetarnas önskemål om och behov av att kunna arbeta på distans ibland, framhåller han.

Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, berättar att det tog åtta månader av samverkan med arbetsgivaren innan riktlinjerna blev klara.

– De första utkasten underkände vi helt och hållet, de var väldigt uppfostrande, som om vi vore dagisbarn. I dag är vi eniga med arbetsgivaren om riktlinjerna, men ett stort problem för många medlemmar är att en del chefer inte orkar göra de individuella bedömningar som riktlinjerna kräver av arbetsgivaren, säger Thomas Åding.

Enligt honom hör frågan om distansarbete hem­ifrån delvis ihop med att Försäkringskassan i stor utsträckning övergått till aktivitetsbaserade kontor. Många medarbetare har tappat lojaliteten till den fysiska arbetsplatsen och tycker att samarbetet med kolleger har försvårats eftersom man sitter utspridda utan egen arbetsplats.

Även på Energimyndigheten arbetar man aktivitetsbaserat. Men där bejakar man i större utsträckning distansarbete. 2013 tog myndigheten bort alla avtal och i stort sett alla regler kring distansarbete och införde ett mobilt arbetssätt, som innebär att medarbetarna kan arbeta var som helst, så länge chefen säger att det är ok. I dag erbjuds i princip alla anställda att arbeta mobilt – även om arbetsuppgifterna gör det svårare för vissa än för andra.

– Det mobila och det aktivitetsbaserade arbetssättet innebär samma utmaningar. Det gäller för varje chef att tillsammans med sina medarbetare komma överens om hur man skapar en social gemenskap och att se till att bygga en bra struktur för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Och varje chef måste ha en ständigt pågående dialog om resultat, arbetsbelastning och arbetsmiljö med var och en av sina medarbetare. Det är inga konstigheter egentligen, men man måste tänka lite mer aktivt på det när man arbetar aktivitetsbaserat och mobilt, säger Elin Hansen, HR-chef på Energimyndigheten.

Trots att myndigheten inte har något tak för hur mycket man får arbeta mobilt jobbar de flesta inte hemifrån mer än ett par dagar i veckan.

– Det är vad som verkar funka bäst, säger Elin Hansen.

Något försämrat resultat har myndigheten inte märkt av, då skulle de aldrig ha fortsatt arbeta mobilt, menar Elin Hansen. Däremot ser hon många fördelar med det mobila arbetssättet. Medarbetarna får lättare att kombinera arbete, familj och fritid och myndigheten blir en attraktivare arbetsplats. Och möjligheten att sitta hemma i lugn och ro när arbetsuppgiften kräver hög koncentration är något som många uppskattar, säger hon.

På Skatteverket är inställningen till distansarbete mer restriktiv. Där har de anställda möjlighet att jobba hemifrån någon gång ibland efter överenskommelse med närmaste chef. Men myndighetens HR-chef, Daniela Eriksson, ser ingen större efterfrågan bland de anställda på att få jobba hemifrån på regelbunden basis.

– Det är jag glad för. Arbetsplatsen ska vara ett ställe man vill komma till, där man känner sam­hörighet och får energi. Det är i samtal och diskussioner med kolleger man hittar lösningar. Vi jobbar mycket i grupp och om en person sitter hemma blir det ett tapp för båda parter. Samtalet blir inte lika naturligt via Skype, säger Daniela Eriksson.

Det finns mycket begränsad statistik över omfattningen av distansarbete i Sverige i dag. Enligt SCB hade 52 procent av de svenska företagen 2018 anställda som distansarbetade minst en dag i veckan. En ökning med 12 procentenheter sedan 2009, men de senaste fem åren har siffran varit i stort sett konstant. Det finns ingen liknande statistik för offentlig sektor.

Försäkringskassans HR-chef Anders Liif tror att frågan om distansarbete kommer att fortsätta att diskuteras. Men han förutspår att kontorsbaserade arbetsplatser kommer att vara utgångspunkten även framöver.

– Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt stark digital utveckling som kommer att gynna både arbets­livet och våra medborgare. Utvecklingen kommer sannolikt att möjliggöra bättre distanslösningar också, men jag tror att värdet och vikten av att vara tillsammans kommer att bestå för ett framgångsrikt arbetsliv.

Inlagt av Göran mån, 09/30/2019 - 09:08
Man måste belysa det väldigt motsägelsefulla i att begränsa arbete på distans för att det är värdefullt att sitta tillsammans med sina kollegor, samtidigt som man inrättar aktivitetsbaserade kontor. Sitter man då på ett huvudkontor med 1500 anställda, så blir resultatet att man sitter i samma byggnad, utan att träffa eller arbeta ihop med sina kollegor. Forskning visar att på aktivitetsbaserade kontor, vars syfte var att lära känna fler kollegor, blir resultatet istället att man träffar sina kollegor mindre och mailandet ökar. Det kunde man väl då likaväl gjort på distans som att sitta i samma hus. Är det dagliga samverkandet med sina kollegor viktigt (vilket jag tycker det är), så måste det också möjliggöras med att man sitter tillsammans i arbetsgruppen, inte utspridda på hela kontoret och på olika platser varje dag
SPÅRTRAFIKENNyhetST och Arriva har nått en uppgörelse om ersättning till en spårvagnsförare som nekats sjuklön under sjukutredning. ST ansåg att kollektivavtalets regler innebar att arbetsgivaren var skyldig att betala sjuklön – men Arriva höll inte med. ”Medlemmen ville ha ett avslut”, säger STs jurist Joakim Lindqvist till Publikt.
KriminalvårdenNyhetDomstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren blir ny generaldirektör för Kriminalvården, meddelade justitieminister Morgan Johansson vid en presskonferens i dag. "Jag är mån om en god relation med de fackliga organisationerna", säger Martin Holmgren till Publikt.
StatsförvaltningNyhetRegeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över och ge förslag på förändringar i miljöledningsförordningen. Syftet är att stärka de statliga myndigheternas miljöarbete.
Reportage: AlbanienFördjupningNär den albanska statsförvaltningen ska anpassas till EUs system bistår svenska myndigheter med sin expertis. Åtskilliga svenska statstjänstemän är på plats i Albanien för att bidra i arbetet med att utveckla landet. Publikt har rest till Tirana för att följa några av dem.
DemokratiNyhetRegeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska utreda ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Utredningen ska också utreda möjligheterna för ett förbud mot medlemskap i terrororganisationer.
SCBNyhetYtterligare ett av de företag som SCB anlitar för att göra telefonintervjuer till sina undersökningar, Mind, har haft stora problem med leveranser och kvalitet, rapporterar SVT. Tidigare har myndigheten meddelat att man bryter med leverantören Evry på grund av kvalitetsproblem.
KriminalvårdenNyhetFacken inom Kriminalvården har i ett öppet brev uttryckt sin oro över beläggningssituationen och samtidigt riktat tuff kritik mot arbetsgivaren på flera punkter. Nu svarar ledningen på kritiken och lovar samtidigt nya platser med start redan under våren.
FörsäkringskassanNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar skarp kritik mot att Försäkringskassan inte lyckats få bukt med de långa handläggningstiderna inom omprövningsverksamheten – trots upprepade påtryckningar.
ArbetsmiljöNyhetDetaljstyrning och hinder för effektiv samverkan har motverkat den arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet som regeringen antagit, skriver Statskontoret i en utvärdering.
BrottslighetNyhetArbetsförmedlingens förre generaldirektör Mikael Sjöberg har fått regeringens uppdrag att utreda hur det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk och brottslighet kan breddas och fördjupas.
MigrationNyhetRegeringen vill ge Säkerhetspolisen, Säpo, tillgång till fler personuppgifter ur Migrationsverkets register. Syftet är att underlätta för Säpo att få information som behövs för att bekämpa terrorism.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen riktar kraftig kritik mot Kriminalvårdens isolering av intagna i häkte. STs avdelningsordförande Per Sunneborn instämmer i kritiken och anser att utvecklingen går åt fel håll.
SpårtrafikNyhetST inom Spårtrafiken ser positivt på att Arbetsmiljöverket nu ska göra en riksomfattande inspektion av bussförares och tågvärdars arbetssituation vad gäller hot och våld. ”Hot eller våld är mer eller mindre vardagsmat nuförtiden”, säger Måns Wallin, styrelseledamot i branschavdelningen.
ArbetsförmedlingenNyhetEn anställd vid Arbetsförmedlingen i Östergötland avskedas efter att han följt med en arbetssökande kvinna hem och lovat henne förmåner som körkort eller praktikplats i utbyte mot sex.
STNyhetST flyttar förbundets kongress i maj från Djurönäset i Stockholms skärgård till Infra City i Upplands Väsby. ”Det är ett helt kostnadsneutralt byte för att få en större lokal” säger Dag Andersson, STs förbundssekreterare.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har beslutat att lokalkontoren i Härnösand och Arvidsjaur ska få fast bemanning. Härnösandskontoret kommer därmed inte att läggas ned, som myndigheten tidigare meddelat.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetDe långa handläggningstiderna för ärenden som gäller individer med funktionsnedsättning ledde till att Försäkringskassan beordrade övertid för runt 250 anställda under vintern. Nu har övertidsinsatsen stoppats, eftersom myndigheten inte längre har råd.
MigrationsverketNyhetMigrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik vill ha hårdare regler för personer som har fått avslag på sin asylansökan. Sverige behöver ett bättre skydd mot potentiella terrorister, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetFörsäkringskassans it-avdelning ställde in sin konferens på ett hotell i Sundsvall eftersom den upphandlats på fel sätt. Hotellnotan på över 1,2 miljoner kronor fick myndigheten betala ändå. ”Det är inte så lätt att hantera en konferens för tusen personer”, säger Försäkringskassans it-direktör Stefan Olowsson till Publikt.
ArbetsmiljöNyhetMånga upplever att det finns mycket som stör i arbetet, som exempelvis prat, andra avbrott eller bristfälliga instruktioner. Nu visar ett finländskt forskningsprojekt att det går att förbättra den så kallade kognitiva ergonomin genom enkla åtgärder.
spårtrafikNyhetNu drar Arbetsmiljöverket igång en riksomfattande inspektion av bussförares och tågvärdars arbetssituation. Bakgrunden är att yrkesgrupperna är särskilt utsatta för hot och våld på jobbet.
ArbetsförmedlingenNyhetI en lagrådsremiss föreslår regeringen ändringar i lagstiftningen för att ge Arbetsförmedlingen bättre möjligheter att hindra felaktiga utbetalningar inom arbetsmarknadspolitiken.
AVTALNyhetArbetstiden blir en viktig fråga för båda parter i avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal inom spårtrafikbranschen. När det gäller löneökningarna har fack och arbetsgivare närmat sig varandra, enligt STs förhandlingsledare Marita Larsson.
KRIMINALVÅRDENNyhetI ett öppet brev till ledningen ställer de fackliga organisationerna inom Kriminalvården frågan om vart myndigheten är på väg. Facken är bland annat kritiska till förmågan att behålla och rekrytera personal.
PolisenNyhetI en lagrådsremiss föreslår regeringen utökade befogenheter för polisen när den genomför inre utlänningskontroll. Nya regler mot missbruk av resedokument och främlingspass föreslås också.
SkatteverketNyhetSvartjobbens del av BNP har inte förändrats nämnvärt de senaste 13 åren, uppger Skatteverket i en ny undersökning. Däremot förekommer svarta pengar i nya branscher jämfört med tidigare.
KRIMINALVÅRDENNyhetFamiljen till den man som avled i arresten i Karlstad 2018 får sammanlagt 120 000 kronor i skadestånd av Kriminalvården. De hade begärt det dubbla beloppet. I höstas dömdes två kriminalvårdare för tjänstefel i samband med dödsfallet.
PolisenNyhetHundratals mejl ämnade för Polismyndigheten har hamnat i inkorgen hos en privatperson, rapporterar SVT. I mejlen finns bland annat sekretessbelagda uppgifter från Åklagarmyndigheten.
POLISENNyhetEn civilanställd kvinna inom Polisen döms för ofredande efter att ha skickat bilder på sin före detta sambos könsorgan till mannens nya partner. Kvinnan döms också för dataintrång eftersom hon i sin yrkesroll har gjort otillåtna registerslagningar på sin tidigare sambo, som är polis.
SocialförsäkringarNyhetTCO föreslår att det ska införas föräldratidsdagar i föräldraförsäkringen, för att öka möjligheterna att få ihop livspusslet. Ett argument för en sådan reform är att undersökningar visar att småbarnsföräldrar har svårt att få tiden att räcka till.
UPPHANDLINGNyhetFör några år sedan kom krav på att myndigheter ska ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Nu ger regeringen Statskontoret i uppdrag att följa upp hur det har gått.
PolisenNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av om polisens arbete med särskilt utsatta områden är ändamålsenligt. Enligt myndigheten finns tydliga indikationer på att polisen har stora svårigheter att fullgöra sina uppgifter.
DigitaliseringNyhetStatens servicecenter, SSC, startar ett utvecklingsprogram för att effektivisera myndigheters inköp inom e-handel. Syftet är att ge deltagarna konkreta verktyg för att utveckla sina inköpsprocesser.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned 132 lokalkontor fattades inte på rätt sätt, enligt facket, som valde att anmäla hanteringen till Justitieombudsmannen, JO. Nu har JO avslutat ärendet, med anledning av regeringens nya direktiv för Arbetsförmedlingen.
TJÄNSTETILLSÄTTNINGNyhetDe senaste fem åren har antalet personer som fått rätt när de överklagat en statlig tjänste­tillsättning minskat. 2019 fick fyra personer rätt. Lillian Rathje är en av dem.