Dansk digitalisering krisens främsta orsak

FÖRDJUPNING: POSTNORD2017-04-19

Att det går dåligt för Postnord i Danmark är väl omtalat i medierna. Men även i Sverige är trycket hårt på de anställda. Företagets svenska del har minskat antalet medarbetare med nästan en fjärdedel sedan de båda ländernas statsägda postbolag gick samman, visar Publikts genomgång av bolagets års­rapporter.

Orsaken till Postnords kräftgång stavas digitalisering. Och framförallt en dansk sådan, enligt bolagets bokslut. En lag om att företag och de flesta vuxna medborgare i Danmark ska ha en digital brevlåda har gjort att breven blivit betydligt färre. Sedan millennieskiftet har de minskat med 80 procent.

I takt med digitaliseringen kommer ytterligare runt 4 000 anställda att få sluta i Danmark de närmaste åren, meddelade vd och koncernchef Håkan Ericsson i samband med senaste årsrapporten. I Sverige har inga uppsägningar av den volymen aviserats än, även om Håkan Ericsson flaggade för att runt 600 tjänster kan försvinna här inom några år.

Svenskarna lägger än så länge fler brev på lådan än vad danskarna gör. Men förra årets sista kvartal sjönk ändå Postnords svenska brevvolymer med 7 procent. Samtidigt går näthandeln bättre i Sverige än i Danmark. Samma period ökade antalet paket som skickas från före­tag till kunder i Sverige med 18 procent.

Sista kvartalet 2016 visade koncernen upp en miljardförlust. De signaler som nått Per-Åke Alenius, ordförande för ST inom Postnords norra sektion, är att de dystra framtidsutsikterna gör att allt fler anställda tappar modet:

– Många har jobbat på Posten länge. Har man haft ett jobb man trivs med och känner att det inte är lika roligt längre, då börjar man ju titta på vad arbets­marknaden har att erbjuda, säger han.

Flera anställda på Postnord som Publikt har talat med vill vara anonyma.

– Vartenda år sparkas det massor med folk i Posten. Vi ska säga upp folk här och det tror jag inte är på grund av Danmark, säger en av dem.

Personen har jobbat inom Posten i många år och anser att arbetsmiljön blivit konstant sämre, med tyngre arbe­te och mer stress:

– För 15 år sedan hade vi i alla fall en kvalitetstanke. Man förstod att vi som jobbar på golvet bara var människor. Nu tror man att vi kan bytas ut mot maskiner och ser inte att vi kanske inte fixar att vara så här få och samtidigt klara arbetsuppgifterna utan att få arbetsskador.

Staten har en policy för sitt bolags­ägande. Den föreskriver att företagens agerande ska vara »föredömligt« inom en rad olika områden, som till exempel arbetsvillkor.

Näringsminister Mikael Damberg, S, är ansvarigt statsråd för de statliga bolagen. Han förklarar att det blir svårare att agera föredömligt när bolaget går dåligt:

– Om vi inte klarar att se till att Postnord är ett lönsamt bolag i Sverige i framtiden kommer både stressen och pressen på de kvarvarande anställda att växa mer dramatiskt, eftersom bolaget kommer att tvingas till ännu större förändringar, säger Mikael Damberg till Publikt.

Näringsministern framhåller att de anställdas arbetsmiljö diskuteras fortlöpande med bolagsledningen. Samtidigt understryker han att det är en komplex situation, där postbranschen är en av de branscher som är hårdast drabbad av digitaliseringen.

–  Jag kan inte lova att det är slut med omställning i Postnord nu, för det är inte den utvecklingen vi ser på marknaden, säger Mikael Damberg.

Fredrik Nilsson, Postnords regionchef i Stockholm och tillförordnad chef för distribution i Sverige, bekräftar att de anställda har ett mer krävande jobb i dag. Han nämner brevbärarnas längre turer som exempel.

– Ska våra medarbetare jobba kvar som heltidsanställda så måste vi också förändra verksamheten, säger Fredrik Nilsson.

Om de anställda ska ha heltid måste jobbet bli tyngre, alltså?

– Det blir fler timmar med brevbärning eller utdelning av paket. I slut­ändan handlar det om att möta vad som händer i omvärlden och vad våra kunder vill ha.

Vad gör ni för att hantera att det blir mer slitsamt för de anställda?

– Det handlar om arbetsvariation och att vi måste förlägga arbetsdagen på ett bra sätt så att medarbetarna kan ta sina raster.

Mer brevbärning och mer bilkörning låter annars mindre varierande?

– En variant kan vara att en brev­bärare åker ut några timmar bland fler­familjs­hus och delar ut post, har en rast och sedan fortsätter i ett villaområde där det inte är flerfamiljshus med trappor. Det kan också vara att jobba ett par timmar på eftermiddagen med brevbärning och kanske hantera matkassar på kvällen, säger Fredrik Nilsson.

Just nu utvärderar näringsdepartementets rådgivare vad Postnords omställning i Danmark kommer att kosta Sverige. Koncernledningen har bett om 3 miljarder kronor extra för kostnader som uppstår när anställda i Danmark sägs upp. Ungefär 3 000 danska anställda har avtal som garanterar tre årslöner om de blir uppsagda.

Näringsminister Mikael Damberg flaggar för att det kan bli dyrt att lösa, men påtalar att han prioriterar Sverige.

Han utesluter inte en dansksvensk skilsmässa, men påpekar att parterna än så länge är bundna vid det aktie­ägaravtal som ingicks när bolaget bildades.

– Det är också därför vi behöver finansiella och juridiska rådgivare för att se över vilka möjligheter som finns framöver, säger Mikael Damberg.

ÄMNEN:

Postnord
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA