Annons:
Folkomröstningen
Fördjupning
AVAnn-Charlotte Viklund0 kommentarerTyck till!

Folkomröstningen om EMU - fyra röster

JA. Lillemor Smedenvall
”Viktigt för vår konkurrenskraft”

Sina åsikter framför Lillemor Smedenvall  som privatperson, eftersom Finansförbundet, där hon är ordförande, valt att tona ned sin tidigare positiva bedömning.

Redan 1995 deltog Finansförbundet i en TCO-arbetsgrupp som försökte  utvärdera effekterna av ett svenskt medlemskap i EMU. Man gjorde även en egen utredning och tog 1997 ställning för ett medlemskap i valutaunionen.

– Jag är naturligtvis färgad av vad jag sett i vår bransch och hur viktigt det är att enskilda svenska företag med sin forskning och toppkompetens stannar kvar i Sverige.

Ett utanförskap skulle troligtvis dessutom medföra försämrad konkurrenskraft och ett antal särregler som inte gagnar Sverige, säger Lillemor Smedenvall.

Hon är alltså övertygad om att svenska banker, som är effektiva och konkurrenskraftiga, klarar sig bättre i konkurrensen inom EMU, trots att vissa medlemsgrupper, t ex de som sysslar med penninghantering, kommer att drabbas negativt.

Som fackförbund har Finansförbundet engagerat sig mycket internationellt och på sistone särskilt i de nya ansökarländerna i Baltikum, där de svenska bankerna har stora intressen. Det handlar om att hjälpa dem att bygga upp fackliga strukturer.

– Vår bransch är global och så tekniktät att man lätt kan flytta verksamheter världen runt. En uppgift för oss inom EMU blir därför att lägga rimliga ”lägsta ribbor” för de anställdas villkor.

De sociala dialoger som redan pågår borgar också för en rimlig standard i Europa, tror Lillemor Smedenvall.
Hon är medveten om de olika fackliga kulturer som råder inom Europa: I Norden tror vi mer på kollektivavtal, medan man i övriga Europa föredrar stark lagstiftning. I Norden vill man också värna en stark arbetsrätt som bygger på kollektivavtal, medan andra föredrar en större flexibilitet på arbetsmarknaden.

JA. Stefan Löfvén
”Tror på jobb och välfärd”

– Trots att den politik som bedrivs i de europeiska länderna är väldigt olika och har olika inriktningar, tror jag ändå att det går att hitta gemensamma politiska mål. Det handlar ju inte om att ställa Sverige mot alla andra länder inom EMU!

Det säger Stefan Löfvén, biträdande ordförande i Metallindustriarbetareförbundet. Han är också ordförande i organisationen Fackliga röster för Europa och åker nu land och rike runt för att informera om och debattera för- och nackdelar med ett EMU-medlemskap.

Stefan Löfven är snabb att medge att det naturligtvis handlar om mycket mer än färggranna sedlar och slopade växlingsavgifter. Själv lägger han tonvikten på det politiska inflytandet över marknaden.

Det fackliga samarbetet i Europa är allt annat än gnisselfritt. Ändå hävdar  Stefan Löfven, själv före detta svetsare från Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, att t ex en fransk och en svensk svetsare har mycket gemensamt: De vill ha ett bra jobb med hygglig lön och säker arbetsmiljö, där de slipper skadas. De vill också ha ett hyfsat tryggt socialt skyddsnät.

– Det vi svenskar med fackliga värderingar ska arbeta för inom EU är att söka majoriteter för förslag och lösningar som vi tror är bra för alla löntagare, precis som vi idag gör i riksdag och landsting.

Med vilka argument  övertygar du en EMU-skeptiker  att rösta ja? Vilka fördelar tror du själv på?
 – Jag tror på jobb och välfärd, och jag tror att förutsättningarna ökar med EMU. Jag tror också på ett ökat politiskt inflytande.

Han tror dessutom att marknadens kortsiktiga påverkan på Sverige minskar, när det inte finns en svensk valuta och svensk räntepolitik att attackera.

– Då ökar finanspolitikens betydelse – och det är politik som styrs av regering och riksdag.

Stefan Löfven är naturligtvis bekymrad över att sysselsättningsmålet inte betonas lika kraftigt av ECB som av den svenska riksbanken.

NEJ. Roland Spånt
”Ökad arbetslöshet väntar”

Efter 20 år som chefsekonom på TCO kan Roland Spånt svårligen hävda att han inte har en egen uppfattning i EMU-frågan.

Av ANN-CHARLOTTE VIKLUND
Med tanke på att TCO valt att inte ta ställning, påpekar Roland Spånt gång på gång att det han säger är hans personliga åsikter, inte TCOs.

Och sina egna åsikter avslöjar han endast på sin fritid, som denna tisdag kväll i maj, då han tillsammans med Stefan Carlén från Handels var inbjuden till en debatt som Finansförbundets Stockholmsregion ordnat.

Att nationalekonomer som Assar Lindbeck, Lars Calmfors, Klas Eklund med flera ”i andra sammanhang allmänt trovärdiga” personer kommit till så vitt skilda slutsatser om för- och nackdelar av EMU, förklarar Roland Spånt med att de har olika mänskliga värderingar och syn på till exempel arbetslösheten.

– Själv ser jag en ökad arbetslöshet som något oerhört negativt både för individen och för ett samhälles samlade välfärd. Den maktförskjutning från löntagare till arbetsgivare, som följer med arbetslösheten, kan dessutom äventyra kollektivavtalen och leda till sänkta ersättningsnivåer i a-kassa och sjukersättning och tvinga fram försämringar i arbetsrätten. Ordet flexibilitet tolkas också helt olika.

Roland Spånt säger sig inte vara ensam om att anse att EMU bygger på det tänkande som fanns i Europa för 15 år sedan: Att det finns en naturlig arbetslöshet, och att huvudmålet för ekonomisk politik bör vara att hålla inflationen så låg som möjligt.

Detta gynnar naturligtvis inte tjänstemannagrupperna som,  tillsammans med akademikerna,  i en nära framtid kommer att antalsmässigt dominera arbetsmarknaden. Det är bland dem man kommer att skapa arbetslöshet för att hålla nere löneökningarna, säger Roland Spånt.

– En del ekonomer går så långt att de liknar EMU vid en amputation, där man av misstag skär bort något som är friskt.

Vilka är de tre största myterna om EMU, som du skulle vilja punktera?
– Att EMU på ett drastiskt sätt ökar tillväxten, att exporten slår nya rekord och att priserna i Sverige sjunker kraftigt.

NEJ. Stefan Carlén
”Den fackliga verksamheten hotas”

– Inom EMU utsätter vi oss för risken att drabbas av massarbetslöshet utan att ha några nationella styrmedel att ta till.
– Det finns inget som hotar den fackliga verksamheten så mycket som massarbetslöshet.

Så motiverar Stefan Carlén, utredningschef i Handelsanställdas förbund, sitt nej till EMU och euron:

– Med arbetslösheten ökar också trycket på förändringar i arbetsrätten och i socialförsäkringssystemen, som är relaterade till arbetsmarknaden. Vi tvingas helt enkelt att anpassa oss till en mer flexibel arbetsmarknad med sänkta löner, uppluckrade anställningsregler och ofrivillig deltid. Även det dagliga fackliga arbetet skulle då bli betydligt besvärligare.

Ja-sidan säger att det inte finns något ”vänta och se”-alternativ. Om Sverige säger nej till EMU i höst så betyder det utanförskap, högre räntor och sämre välfärd. Hur bemöter du dessa påståenden?
– Det är ren skrämselpropaganda och påminner om den danska ja-sidans agerande för tre år sedan. Ja-sidan underskattar det svenska folkets förmåga att genomskåda förenklade  argument. Att påstå att välfärden skulle öka inom EMU, finns det heller inget belägg för.

När Danmark skulle rösta om EMU gick hela det fackliga och politiska etablissemanget in för ett ja. Ändå var det just LO-förbundens medlemmar, som var de största grupperna, som röstade nej. Vet du med säkerhet att Handels  har medlemmarna med sig?
– Det vet vi. En majoritet av LO-förbundens medlemmar, framför allt LO-kvinnorna, är EMU-motståndare, och på Handels kongress röstade 288 nej, ingen ja, endast tio ville vara neutrala.

Bli den första att tycka till!
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.