Annons:
Bild:Thinkstock
Julpynt
Kultur
AVJenny Damberg0 kommentarerTyck till!

Nu tändas tusen LED-lampor

Nu är det jul igen. Och det glittrar och glimmar som aldrig förr. Energi­snål LED-belysning har gett nytt ljus åt advent. Det är den senaste av många faser i svenskarnas intensiva förhållande till julpynt.
Bild:Thinkstock

Fyra flyttkartonger och en gammal resväska. Där ligger det, Jessica Amorskens julpynt. Elva månader om året. Förutom det hon alltid tillverkar nytt, som smällkarameller, ljusdekorationer och pepparkakshus. I sex år har hon bloggat – om just julen.

– Pyntet är jätteviktigt för mig. De senaste två åren har det ju knappt varit någon snö och då fyller pyntet rollen som stämningshöjare.

Jessica Amorsken är en av åtminstone 50 aktiva svenska julbloggare. De skriver om glögg, bakning, matlagning, julmarknader, väder och vind. Och pynt, så klart.

– Det som är så speciellt med julen är att det är en hel månad av glitter och ljus och tomtar och stjärnor. Utan pyntet skulle det inte kännas som jul.

Men så har det inte alltid varit, säger Lena Kättström Höök, intendent vid Nordiska museet och författare till boken God jul – från midvinterblot till Kalle Anka. Hon berättar att den äldsta kända målningen av ett svenskt julfirande är ungefär från år 1800. Tavlan Småländsk jul, av konstnä­ren Pehr Hörberg, föreställer en storstuga i juletid. Här finns ingen gran, ingen tomte, inga julklappar och ingen skinka. Där­emot är väggen täckt av bonader. Jul­firandet i den form vi känner det i dag började ta form först senare under 1800-talet. Julgranen blev vanligare. Man stöpte ljus. Så småningom köpte man änglaspel, advents­stjärnor och julkrubbor.

svenskarnas Relation till julen har sedan varierat. Under en period, på 1920-talet, fanns det en föreställning om att julen snart skulle bli onödig. I det nya moder­na samhälle som växte fram såg visio­närerna ingen plats för senti­mentala traditioner från det fattiga bondesamhälle man på alla sätt ville lägga bakom sig.

På 1970-talet lade vissa grupper ned julen av politiska skäl, medan and­ra nöjde sig med att etablera ett mindre kommersiellt julfirande. Hantverkskurser blev populära – och så uppstod nya traditioner.

– Halmpynt tror jag att man tänker på som gammalt och genuint, säger Lena Kättström Höök. Men under 1800-talet hade man sådant som blänkte och glittrade så mycket som möjligt. Man slog in det man hade i stanniol. Halmpyntet blev populärt först under 1970-talet, när halmslöjdskurser var inne.

Halmen som sådan var emellertid inte ny, den hade funnits med ända sedan 1700-talet. Men inte som pynt i granen, utan på golvet. Det är typiskt för det vi uppfattar som klassiskt svenska jultraditioner av i dag – de är en blandning av gammalt och nytt i mer eller mindre oheliga allian­ser.

I dag står traditionhögt i kurs, säger Lena Kättström Höök. Tradi­tioner som uppfattas som trygga och kontinuerliga har hög status. Hon tror att det också bidrar till att moderna jämställdhets­ideal får stå tillbaka i advent: man försöker leva upp till traditionen, så som man tänker sig den. Alltså är det kvinnor som pyntar, bakar och fejar. Och som julbloggar. Jessica Amorsken känner bara till en enda manlig julbloggare, och han har lagt ned sin blogg.

– Ernst Kirchsteigerär undan­taget bland julpyntarna, och ett härligt sådant, säger Jessica Amorsken. Men annars förväntar man sig att det är kvinnorna som ska tycka om att pynta, pyssla och ta hand om hemmet på julen. Män ska hugga granen och lägga in sill. Kvinnorna kämpar ofta järnet i veckor med bakning och städning. Därför tror jag att många kvinnor upplever julen som stressig.

Helt ensam är Ernst Kirchsteiger emellertid inte. Vid sidan av de tradi­tionella julsederna finns också en ny trend. Med senare års energisnåla led-teknik har ljusdekorationerna i trädgårdarna blivit fler och större – och där är det inte sällan männen som

står för arrangemangen. Lena Kättström Höök säger att familjefilmen Ensam hemmafrån 1990 har varit en viktig inspirationskälla. Den visade hur det kan se ut. Och för varje år lyser allt fler svenska villa­trädgårdar och balkonger upp under de mörkaste måna­derna.

Också Jessica Amorsken är mån om att julen ska glimma och värma.

– Mitt absoluta favoritjulpynt är glitter och ljus i olika former: Slingor, ljusstakar, stjärnor, stearinljus och så vidare. Jag har en julstjärna från 1960-talet som jag har fått av mormor och morfar som jag älskar. Jag gillar faktiskt inte vitt eller svart julpynt. För min del ska julen vara murrig och röd.

Bli den första att tycka till!
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med oavgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.