Slarv och stress bakom många dödsolyckor

ARBETSMILJÖ2020-02-25

Stress och bristande kunskap ligger bakom att förebyggande arbetsmiljöåtgärder inte vidtas. Det är orsaken till många av dödsolyckorna på svenska arbetsplatser, enligt en analys från Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket har analyserat alla dödsolyckor under 2018 och första hälften av 2019. Totalt inträffade 82 dödsolyckor, varav 9 rör utländsk arbetskraft i Sverige. Dödsolyckorna i arbetet är vanligast i samband med trafikolyckor, fall från höjd, arbete med fordon och arbetsmaskiner eller då någon klämmer sig eller träffas av föremål.

”Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder. Med kunskap och ett bra arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna förebyggas”, kommenterar generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem rapporten i ett pressmeddelande.

Enligt myndighetens rapport är det ett återkommande mönster att det innan olyckan har skett en eller flera avvikelser från hur man vanligtvis gör och att säkerhetsåtgärder samtidigt saknats eller varit bristfälliga. Ett annat mönster är att dödliga olyckshändelser ofta inträffar i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett arbetspass eller en arbetsvecka.

Viktiga säkerhetsrutiner och åtgärder når ofta inte ut till dem som berörs, konstaterar Arbetsmiljöverket. Det gäller både i komplexa verksamheter som på byggarbetsplatser och när underleverantörer kommer till en arbetsplats för att utföra tillfälliga arbeten.

”Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar”, konstaterar Erna Zelmin-Ekenhem.

Dödsolyckor på jobbet beror ofta på att skyddande barriärer som säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning inte funnits på plats eller inte har fungerat som tänkt. Det kan bero på bristande kunskaper, medveten försummelse eller fel på utrustning och maskiner:

”Arbetsgivarna måste utforma arbetsplatser, rutiner och skyddsåtgärder så att människor kan göra felaktiga bedömningar och ett misstag utan att skadas eller dö”, framhåller Erna Zelmin-Ekenhem.

Arbetsmiljöverkets förslag

• arbetsmiljöarbete integreras i yrkesutbildningar och praktik på gymnasiet,
• relevanta arbetsmiljöregler integreras i utbildningar på högskolor,
• kunskapen i internationell och nationell forsknings tillgängliggörs så att branscherna kan använda kunskapen i det förebyggande arbetsmiljöarbetet,
• en översyn görs över vilket ansvar beställaren kan ges för arbetsmiljön hos dem som ska utföra tjänsten.

Ur Arbetsmiljöverkets rapport

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA