Annons:
finland
Fördjupning
AVAnn-Charlotte Viklund0 kommentarerTyck till!

Snabb uppbyggnad av fonder

De fackliga organisationerna i Finland är nöjda med buffertfondernas stabiliserande roll.

Fonderna har byggts upp snabbare än väntat, och redan hösten 2001 kunde avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen sänkas som ett led i en aktiv konjunkturpolitik.

Arbetslösheten har sjunkit till 9,4 procent (2002) från 15,5 procent 1995. Men viktigare är ändå ökningen av antalet sysselsatta, som sedan 1995 varit 300 000. Det är lika mycket som ökningen i Sverige med en nästan dubbelt så stor befolkning, påpekar Peter J. Boldt, ekonom på Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC (finska LO) och en av idégivarna till buffertfonderna.

I december 1995 gick tre ekonomer från FFC ut med sin första skiss till buffertfonder. Skissen var tänkt som ett debattinlägg, men debatten uteblev.

– Man kan säga att löntagarorganisationerna på sätt och vis tvingade arbetsgivarna till förhandlingsbordet, eftersom de inte visade något större intresse för fonderna eller var kritiska och tyckte att de var alldeles för små. Å andra sidan ville de inte heller gå med på att fördubbla dem, konstaterar Peter J. Boldt.

Finland sade ja till EMU utan särskild folkomröstning. När riksdagen, efter en tidigare folkomröstning, tog beslutet om att gå med i EU beslutade den också att frågan om att delta i den tredje fasen av den ekonomiska och monetära unionen ska tas separat i riksdagen. Detta godkändes av såväl regeringen och oppositionen, som av fack- och arbetsgivarorganisationerna.

– Det finns folk som säger att utan ett ja från FFC hade det blivit nej till hela EU. Och när FFCs fullmäktige tog beslutet att rekommendera att Finland går med i EMU, så fattade tjänstemännens och akademikernas centralorganisationer inom några dagar liknande beslut. Att de under resans gång hållit låg profil berodde på att de inte ville ”politisera” frågan, säger Peter J. Boldt.

Övergången till EMU och euro förbereddes seriöst i olika fora i fem års tid. Inom alla samhällssektorer gick man igenom tänkbara problem och såg till att ha gemensamma lösningar – allt från att fylla i en deklarationsblankett, informera handikappade och andra grupper med särskilda behov till hur lönetabeller ska utformas.

Konsumentrörelsen och berörda myndigheter utbildade folk för att följa prisutvecklingen, eftersom det fanns en risk att affärsmän skulle ta chansen. Det visade sig dessutom att även myndigheter passade på att höja priser och avgifter. Genom avtal mellan finansdepartementet och kommunförbundet lyckades man ändå nå någon form av samförstånd utan att inkräkta på kommunernas självbestämmanderätt.

Statistikcentralen i Finland har regelbundet följt upp och analyserat prisutvecklingen och kommit fram till att inget tyder på att övergången till euro skulle ha höjt priserna i genomsnitt. Ändå är det många som anser att euron medfört omotiverade prisstegringar.

– Folk kommer ju ihåg priserna som har stigit, men ser inte priser som har sjunkit, konstaterar Peter J. Boldt.

Han har full förståelse för att den fysiska övergången till nya sedlar och mynt varit frustrerande och svår för äldre människor: Efter den sedelreform som genomfördes i Finland 1963, fortsatte bl a hans egen farmor under resten av sitt liv att räkna pengar i ”gamla” mark.

Idag råder det en samsyn, åtminstone principiellt, kring lönebildningen, om vad EMU kräver av arbetsmarknaden och hur man ska tackla kommande kriser, säger Peter J. Boldt. Men medan arbetsgivarsidan och finansministeriet  betonar vikten av att ha instrument för att sänka löner och arbetskraftskostnader  när det går dåligt, så anser Finlands bank och FFC att det viktiga är att se till att lönerna inte ökar alltför mycket under goda tider. Klarar man det behöver lönerna inte sänkas när det går dåligt.
Det viktigaste är trots allt att det finns ett förtroendefullt samarbete mellan fack och arbetsgivare, betonar Peter J. Boldt.

Bli den första att tycka till!
KRIMINALVÅRDENNyhetEn intagen på häktet i Göteborg har anmält till Justitieombudsmannen att personal ska ha ritat smileys bakom galler och karikatyrer av mörkhyade på ägg som serverades till de intagna. Arbetsgivaren bekräftar för Publikt att en internutredning pågår.
PolisenNyhetI en debattartikel kritiserar Säkerhetspolisens chef Klas Friberg regeringen för att förhindra att polisen får tillgång till viktig krypterad information på webben. Informationen är viktig för brottsbekämpningen, skriver han.
ArbetsmarknadNyhetArbetsgivarna i staten redovisar ökade svårigheter att rekrytera högutbildad arbetskraft enligt årets Konjunkturbarometer. Samtidigt har det blivit lättare att anställa chefer och behålla personal.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
LönerNyhetDe svenska kollektivavtalens lägsta löner påverkar hela arbetsmarknaden – även på arbetsplatser som inte har gällande kollektivavtal. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet till regeringen.
STATSBUDGETENNyhetRegeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna kommer att skjuta till extra pengar i vårändringsbudgeten till flera myndigheter, däribland Statens institutionsstyrelse. Det lämnade man besked om vid en presskonferens i dag.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket upptäckte 481 fall av misstänkt människohandel under 2019. Det är en ökning med närmare hundra fall jämfört med 2018. Den vanligaste formen är människohandel för sexuella ändamål.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot häktet i Göteborg, sedan en intagen man med funktionsnedsättning inte fått sina särskilda behov tillgodosedda under tiden i häktet.
MutorNyhetUnder 2019 dömdes 30 personer för mutbrott. Det framgår av en rapport från Institutet mot mutor. Korruptionsrisken är enligt institutet störst i mötet mellan privat och offentlig sektor.
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen kritiserar en polis sedan denna använt hot om indraget körkort för att förmå en bilförare att acceptera en ordningsbot för att ha underlåtit att stanna vid stopplikt.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.