Annons:
MARKNADSFÖRING
Fördjupning
AVPer-Olof Eliasson0 kommentarerTyck till!

Staten – informatör eller propagandist?

Det är farligt om staten blir för bra på marknadsföring. Om medborgarna uppfattar att det finns ett glapp mellan propaganda och verklighet riskerar staten att betraktas som vilket företag som helst som gör reklam för sin egen verksamhet. Då riskerar förtroendet för staten att sjunka.

Den varningen utfärdar Hanna Kjellgren i en ny doktorsavhandling. Hon menar att man därför måste diskutera statens informationsverksamhet och inte oreflekterat acceptera att myndigheter tar över den kommersiella marknadsföringens metoder.

Under efterkrigstiden har statens informationsverksamhet vuxit explosionsartat. Medborgarna får information från myndigheter, departement, statliga bolag, länsstyrelser, landsting och kommuner. Det är information om trafiksäkerhet, deklarationen, könssjukdomar, hälsa, miljö, förintelsen, EU, demokrati och mycket mer.

De allra flesta statliga verksamheter sprider information, dels för att göra medborgarna uppmärksamma på vad de olika myndigheterna sysslar med och dels för att försöka påverka människors åsikter och beteenden.

Som enskild medborgare tänker vi inte så mycket på den här floden av information och vem som sänder ut den och varför. Inte heller finns det någon övergripande politisk debatt om frågan. Statens informationspolitik har inte granskats ur ett helhetsperspektiv sedan mitten av 1990-talet då statens spridande av samhällsinformation utreddes på departementsnivå.

– Informationspolitiken har som helhet aldrig varit i huvudfokus men debatter har poppat upp då och då. Ur ett helhetsgrepp diskuteras frågan väldigt lite, säger Hanna Kjellgren.

Hon är forskare och lärare vid Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla. Hennes avhandling i statsvetenskap vid Göteborgs universitet har titeln Staten som informatör eller propagandist?

När det blir debatt om statens information är det oftast om någon enskild fråga där man kan uppfatta att staten bedriver vinklad eller politisk information.

Några exempel är:

  • UDs broschyr inför EU-omröstningen 1994 kritiserades för att ge alltför positiv bild av Sveriges förhandlingsresultat om villkoren för medlemskapet.
  • Folkhälsoinstitutets skrift ”Leva ihop” utgiven 1999 anklagades för en gammaldags syn på förhållandet mellan könen.
  • Projektet Levande historia initierat 1997 mötte kritik för att det inte också tog upp kommunismens brott.

Sedan gammalt finns en uppfattning att statens information ska präglas av neutralitet och att det ska finnas en enighet om det material som ska spridas.

Länge fanns det en skepsis mot att den politiska majoriteten spred sina uppfattningar via offentlig information. Men det har successivt blivit mer accepterat att regeringen använder information som ett av många medel för att genomföra sin politik.

En av anledningarna är att det sedan 1970-talet funnits en oro för hur regeringen ska kunna styra de allt fler och större förvaltningarna.

– Man kan se att i debatten blir det mer legitimt för den politiska majoriteten att sprida information bara det finns ett riksdags- eller regeringsbeslut som grund, säger Hanna Kjellgren.

Ett bra exempel är  Naturvårdsverkets kampanj från i vintras om växthuseffekten. Kampanjen var en del i en större informationssatsning och var en av de åtgärder som ingick i riksdagens beslut våren 2002 om Sveriges sätt att hantera klimatfrågan. Syftet var att påverka opinionen.

Samtidigt menar Hanna Kjellgren att det inte spelar så stor roll vem som sitter vid makten. Informationsverksamheten lever sitt eget liv.

– Och oppositionen är alltid kritisk, säger hon. Exempelvis har Stockholms förra skolborgarråd Jan Björklund, fp, i år anklagat Skolverket för att vara en PR-avdelning till regeringen när det spridit en undersökning som rankar Sveriges skola som bäst i världen i läsning.

– Ju mer kontroversiell en fråga är desto fler konflikter blir det kring informationen om den.

Ett mera smygande sätt att sprida sin propaganda än att starta en kampanj är när regeringen inrättar statliga myndigheter som har till uppgift att verka för en speciell fråga. Man kan se Glesbygdsverket och Integrationsverket som sådana myndigheter.

Hanna Kjellgren tror att en anledning till att det på 1970-talet inrättades speciella utbildningar för informatörer var att politikerna ville styra informationens utformning.

– Politikerna såg ett stort behov av högskoleutbildning för informatörer.

Man kan se det som enda sättet att styra på ett så decentraliserat område som informationen var att professionalisera yrkeskåren genom att ge den en
utbildning som skulle höja kvaliteten.

Det är påfallande hur svårt det är att få någon överblick över informationsverksamheten och vem som är ansvarig för olika informationssatsningar.

– Sett ur perspektivet att det ska vara möjligt för medborgarna att kräva ett demokratiskt ansvar är informationspolitiken en smärre katastrof, säger Hanna Kjellgren.

Hon har funnit att det är påfallande att man i efterkrigstidens utredningar om informationspolitiken inte försökt dra lärdomar från andra länder. Också kontinuiteten har varit dålig, man har inte tagit med sig tidigare svenska erfarenheter heller.

Istället är det den tekniska utvecklingen och medias utveckling som inspirerat utredarna. Influenserna från den kommersiella sektorn har varit stor.

– Att inriktningen i informationspolitiken genom åren ändå har varit relativt fast beror på att informationspolitiken i stort följer förvaltningens utveckling, säger Hanna Kjellgren.

I brist på medveten övergripande policy så är det alltså myndighetens verksamhet och struktur i stort som bestämmer hur informationen ser ut.

Påverkan från media och reklambranschen har förstärkts av den decentralisering av statsapparaten som skett sedan 1980-talet med mer självständiga enheter som ibland konkurrerar med varandra. Konsekvensen kan ibland bli att skillnaden mellan information om en verksamhet och ren marknadsföring blir otydlig.

– Så gör högskolor med skattebetalarnas pengar reklam för sig själva för att locka studenter. Ligger det i medborgarnas intresse? frågar sig Hanna Kjellgren.

Lånar offentlig information för mycket från kommersiell marknadsföring kan det slå tillbaka mot staten och underminera förtroendet.

– Om staten sprider information som vilket företag som helst påverkar det trovärdigheten. Uppfattar medborgarna statens information som snedvriden riskerar det på längre sikt att påverka tilltron till statens neutralitet, säger Hanna Kjellgren.

Hon menar att staten måste var tydlig när den sprider information. Även vid reklamkampanjer är det viktigt att tala om på vilka grunder man gör detta.

– Om staten vill ta ställning är det viktigt att man talar om det och inte går ut under objektiv täckmantel. Myndigheten måste vara tydlig med att markera att nu vill vi påverka. Därför är det viktigt att reflektera över informationen och vad den får för konsekvenser, vilket alldeles för få gör.

– Vi borde reflektera över informationsverksamheten och fundera över om det är någon skillnad mellan offentlig och privat verksamhet, säger Hanna Kjellgren.

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.