Annons:
Statsförvaltning
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Stoppa urholkningen av myndighetsanslagen

Statsbudgetens system för uppräkning av myndigheternas anslag förutsätter att verksamheten varje år kan bli mer effektiv. Men i praktiken innebär det att anställda på landets statliga myndigheter tvingas finansiera en del av den egna löneökningen med ökad arbetsbelastning, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans, som vill att systemet skrotas.

Målsättningen att det offentliga ska hantera skattepengar ansvarsfullt är det få som ifrågasätter. Regeringens styrning av de statliga myndigheterna fokuserar därför mycket på effektivisering och på att arbeta för att ständigt få ut mer verksamhet för mindre pengar.

Detta avspeglas i hur myndigheternas anslag beräknas i statsbudgeten. De räknas årligen upp med ett index för löneökningarna för tjänstemän i tillverkningsindustrin, men för att tvinga fram en löpande effektivisering görs sedan ett ”produktivitetsavdrag” som beräknas utifrån statistik för effektiviseringarna i privat tjänstesektor. 2019 är detta produktivitetsavdrag 1,14 procent och i regeringens förslag till budget 2020 ökar det till 1,27 procent.

Allt fler börjar fråga sig om det är rimligt att ställa dessa krav på effektivisering av så personalintensiva verksamheter som den offentligt finansierade välfärden. Tankesmedjan Balans granskningar av kommuners och regioners budgetar indikerar att effektiviseringskrav ofta leder till ökad arbetsbelastning och ökad arbetsrelaterad ohälsa, snarare än byte till nya arbetsmetoder.

I teorin är det tänkt att produktivitetskravet ska ge verksamheterna incitament att byta till billigare men bättre arbetsmetoder, men hur detta ska ske lägger politikerna inte sig i. I slutändan är det upp till dem som jobbar inom verksamheten att se till att budget hålls med bibehållen eller helst ökad kvalitet. Men frågan är hur exempelvis mötet mellan arbetsförmedlare och arbetssökande kan effektiviseras med mellan 1 och 2 procent årligen utan att kvaliteten på det mötet påverkas. Eller hur handläggningen av sjukpenningärenden på Försäkringskassan och handläggarnas delaktighet i de försäkrades rehabilitering kan effektiviseras utan att kvaliteten försämras?

För landets universitet och högskolor innebär kravet på effektivisering att kostnaden per examinerad student hela tiden måste minska. Men hur lärarnas tid för studenterna ska kunna minska utan att kvaliteten blir lidande är det egentligen ingen som vet.

Det är en självklarhet att offentlig verksamhet ska vara varsam med skattemedel. Den styrmodell för välfärdssektorerna som kallas new public management, NPM, har dock inte lett till den förbättring av verksamheternas effektivitet som utlovades när den slog igenom under tidigt nittiotal. I stället för att tvinga fram effektivare arbetsmetoder har NPM-styrningen tvingat medarbetarna att öka tempot i arbetet.

Produktivitetsavdraget på statlig verksamhet infördes 1993 och sedan dess har de statliga myndigheternas resurser årligen urholkats. Samtidigt vittnar medarbetare om ett allt tuffare arbetsliv. Det finns ett obekvämt samband mellan löneökningar och arbetsbelastning. I praktiken innebär nämligen produktivitetsavdraget att anställda på landets statliga myndigheter tvingas finansiera en del av den egna löneökningen med ökad arbetsbelastning.

I Danmark infördes ett produktivitetsavdrag på universitetens och högskolornas budgetanslag så sent som 2015. Nu har de styrande politikerna bestämt sig för att ta bort det. Det är ett gott exempel, som Sveriges politiker borde ta efter. Inte bara för universiteten och högskolorna, utan för samtliga myndigheter där lönekostnad är den största kostnadsposten.

 

Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans
Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans

Tankesmedjan Balans är partipolitiskt obunden och arbetar för att skapa opinion för en politisk styrning av välfärden som grundar sig i balans mellan krav och resurser.

 

Pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Detta index minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Systemet har tidigare kritiserats av bland andra Arbetsgivarverket för att ge en ryckig utveckling av anslagen. I vårpropositionen 2019 föreslog regeringen att löneomräkningen för 2020 och framåt ska grunda sig på ett medelvärde av de årliga förändringarna av arbetskostnadsindexet AKI Ram över fem års tid, med motivet att det leder till en jämnare utveckling. Samtidigt slog regeringen fast att det inte fanns några planer att göra avsteg från de principiella utgångspunkterna för pris- och löneomräkningen.

Källor: Ekonomistyrningsverkets rapport Översyn av omräkningsmetoden för övriga förvaltningskostnader i pris- och löneomräkningen (PLO), 2019 års ekonomiska vårproposition sid. 107-108.

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
MutorNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.