Varning för EUs nykomlingar
Det rättsliga samarbetet inom EU är inget att be om ursäkt för. Men det finns anledning att vara vaksam gentemot de nya EU-länder som tidigare var ”icke-demokratier”, anser justitieminister Thomas Bodström.
- Vi tror att det här är enda sättet att bekämpa den internationella brottsligheten och ska inte hamna i ett läge där vi behöver be om ursäkt!
Justitieminister Thomas Bodström har svårt att förstå kritiken mot att EU-länderna ska lagra trafikuppgifter om medborgarnas sms, e-post, fax, telefon- och mobilsamtal. Redan idag kan svensk polis utnyttja de trafikuppgifter som data- och teleoperatörerna sparar för att kunna fakturera.
–Varför kan vi använda tekniken när vi utreder människohandel i Sverige och inte när det är flickor som transporteras från Belgien? frågar han retoriskt.
I förra numret kritiserade chefs-JO Mats Melin att Sverige i flera fall avskaffat kravet på dubbel straffbarhet, något som innebär att svensk polis kan använda tvångsmedel på ett annat EU-lands begäran även om det gäller brott som inte existerar i svensk lag. Även den kritiken avvisas av Thomas Bodström.
–Ska vi ha en effektiv möjlighet att bekämpa brott måste det finnas möjlighet att ta till tvångsmedel.
Finns det inte en fara i att bygga upp en så stor övervakningsapparat? Den politiska situationen kan ju plötsligt förändras?
–EU-länderna är tvungna att följa Europakonventionen och andra regler. Vi har alla möjligheter till kontroll.
Så vi kan känna oss lugna?
–Nej, jag tycker man ska vara vaksam. Absolut. Framför allt gentemot de nya länderna. Många är före detta icke-demokratier och det är klart att de inte har samma oberoende rättssystem som Sverige. Och många av dem som arbetar inom rättssystemen är utbildade under en period när deras länder inte var demokratier.
–Å andra sidan påskyndar vi demokratiseringen och utvecklingen, så rättssamarbetet är ändå positivt. Men man ska inte vara naiv och tro att det är detsamma som i Sverige.
Kritik mot polisen
På senare tid har svensk polis kritiserats för att vara ineffektiv och ovillig att ta egna initiativ. Thomas Bodström säger att de lokala skillnaderna är stora och menar att det egentligen rör sig om en arbetsmiljö- och arbetsledarfråga.
–Den som är lågpresterande kan ju ha goda skäl för det. Jag har fått information om poliser som bara håller 20 till 25 förhör per år. Kanske handlar det om en polis som inte uppmärksammats vid en chefstillsättning och har tappat sugen. Om det inte märks att han gör betydligt mindre arbete är det klart att den här personen känner sig onödig.
Vad föreslår du för åtgärder?
–Man kan ha en resultatmodell som mäter effektiviteten och man kan bli bättre på ledarutbildning inom polisen.
På frågan om hur han ser på att polisen ibland utför arbeten som lika väl kan skötas av civilanställda svarar Thomas Bodström:
–Det är en myt att det inte satsats på civilanställda, antalet har ökat med 500 de fem senaste åren. Att de blev färre på 80-talet berodde på datoriseringen och annan effektivisering, vilket drabbade alla myndigheter.
Visst kan det vara så på sina håll att poliser utför arbetsuppgifter som lika gärna kunde skötas av civilanställda, säger han.
–Men återigen, vi har ju anställt fler civilanställda för att det inte ska vara på det sättet.
Att nedläggningen av närpolisstationer leder till att poliserna syns mindre på gator och torg är en beskrivning Thomas Bodström avvisar helt:
–Om du vill ha synliga poliser ska du ha ännu färre stationer. Polisen ska jobba fredag- och lördagkvällar när brotten begås. Då har en station som är öppen på vardagar liten betydelse.
Inga dramatiska förändringar
I förra numret av ST Press beskrev vi hur ärendehögarna växer på landets domstolar. Men Thomas Bodström tycker inte att det rör sig om några dramatiska förändringar.
–Det är klart att för långa handläggningstider påverkar rättssäkerheten. Men internationellt sett är vi väldigt snabba. EU-kommissionen har frågat mig vad vi gör för att få så korta handläggningstider.
Den genomsnittliga väntetiden var 2,3 månader för brottmål och 4,6 månader för tvistemål 2003, enligt Thomas Bodström. Men i Stockholms tingsrätt är den betydligt längre förklarar han.
–Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att beskriva att ingenting händer och att ärendena ligger på hög. Det ser väldigt olika ut. Den långa handläggningstiden i Stockholm beror bland annat på att man har mer komplicerade och större mål. Därför är det också viktigt att fortsätta domstolsreformen och dela upp Stockholms tingsrätt. Den är för stor.
»Traditionens makt är stark«
Enligt STs företrädare hinner domstolarna inte delegera arbetsuppgifter till domstolssekreterare och notarier. Men Thomas Bodström håller inte med om att arbetsbelastningen är ett hinder för att renodla domarrollen:
–Jag tror inte att det i första hand är en resursfråga, utan mer på att traditionens makt är så stark.
Fast mer resurser ska det bli, enligt justitieministern. Anslaget till Domstolsverket blir 325 miljoner större 2007 jämfört med 2004.
Även kriminalvården får mer pengar. Och det redan i år. Hur mycket det blir kan Thomas Bodström inte säga än, bara att det blir ”ett antal hundra miljoner”.
Han är väl medveten om att kriminalvården dras med ett underskott och dessutom kommer att ha förbrukat årets anslag redan i höst.
–Det är alldeles riktigt. Kriminalvården har ett stort underskott trots ökade resurser. En orsak är att polis och åklagare fått mer pengar vilket ökat antalet fångar. En annan att domstolarna dömer ut hårdare straff, något vi inte kunnat förutse och inte vet vad det beror på. Det ser likadant ut i hela Europa och började efter den 11 september 2001. Kanske beror det på den skräck och rädsla som spreds efter terrorattacken.
Thomas Bodström förklarar att trycket börjat lätta något, men att det fortfarande är tufft.
–Vi har beslutat att kriminalvården ska få ett tillskott på en miljard kronor de närmaste åren. Men samtidigt måste effektiviseringarna fortsätta.
Enligt Thomas Bodström kan personalstyrkan vara dubbelt så stor på en anstalt som på en annan trots att säkerhetskraven och antalet fångar är desamma, något han hoppas ska rättas till när kriminalvården blir en enda myndighet från årsskiftet.
För få fängelseplatser
–Därför kan vi inte bara acceptera att våra politiska motståndare springer till media och säger att nu är det neddragningar. Det är inte sant. Vi satsar på kriminalvården, men det måste finnas en rättvis fördelning av resurserna. Dessutom är det tveksamt om några, i alla fall i någon större utsträckning, behöver bli av med sina jobb. Vi bygger nya anstalter hela tiden.
Överbeläggningen på häktena har minskat något. Och i takt med att antalet fängelseplatser ökar, kommer trycket på häktena att minska ytterligare, enligt Thomas Bodström.
–Problemet är inte att vi har för få häktesplatser utan att fängelseplatserna är för få.
Om ett förslag om att korta strafftiden för skötsamma fångar går igenom, skulle trycket på anstalterna lätta, tror Thomas Bodström. Men det skulle å andra sidan öka arbetsbelastningen inom frivården.
–Den har redan fått mer att göra på grund av att fler döms till fotboja och den får ännu mer att göra i framtiden.
Det är ett faktum som kriminalvården blir tvungen att ta hänsyn till när den fördelar sina pengar, förklarar Thomas Bodström.
Rättvisan i sverige
Det här skrev vi om i ST Press nummer 8:
o Det EU-rättsliga samarbetet innebär att svensk polis kan tillgripa tvångsmedel på uppmaning av ett annat medlemsland utan att något brott är begånget enligt svensk lag. Detta har kritiserats av JO.
o Ett gigantiskt europeiskt kriminalunderrättelseregister är under uppbyggnad.
o Sverige är ett av de länder som tagit initiativ till lagring av trafikuppgifter om e-post, sms, fax, telefonsamtal och besökta webbplatser. Bland kritikerna märks EUs dataskyddschefer, EU-parlamentet och Advokatsamfundet.
o Ärendehögarna växer på landets domstolar. Ibland blir målen liggande så länge att de måste skrivas av. ”Sen rättvisa är ofta ingen rättvisa”, kommenterar Lena Berke, lagman i Stockholms tingsrätt.
o Den höga beläggningen på fängelserna har orsakat en ekonomisk kris för kriminalvården. Både anstalter och häkten har brist på platser. Även inom frivården ökar arbetsbelastningen.
