Debatt

Staten som arbetsgivare borde vara ett föredöme i arbetet för ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Men i dag är verkligheten en annan, skriver Anita Harriman och Sara Jonasson Ginters. I kvinnodominerade yrken inom staten är lönen i genomsnitt 9 procent eller 3 400 kronor lägre per månad än i andra jämförbara yrken, visar Lönelotsarnas granskning.

Det är viktigt att dra lärdomar av de korruptionsfall som inträffat på myndigheter, och bygga upp system och kulturer som motverkar korruption, skriver Natali Engstam Phalén, Institutet mot mutor.

Det behövs en översyn av det regelverk som styr JOs verksamhet, skriver chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning i en debattartikel i Publikt.

Universitet och högskolor måste hitta nya former för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på alla nivåer, skriver Malmö universitets rektor Kerstin Tham. Det nationella program mot sexuella trakasserier inom akademin som nu pågår, och drivs av flera universitet gemensamt, är bara en början, framhåller hon.

Tillitsdelegationen efterlyste i sitt betänkande en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna. Det är ett bra förslag som skulle leda till en ännu mer kvalitativ och effektiv statsförvaltning, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och tidigare rektor för lärosätet.

Det vore klokt av mitt gamla parti att ta ett ordentligt steg tillbaka, skriver Börje Hörnlund, tidigare arbetsmarknadsminister för Centerpartiet, om Arbetsförmedlingens omstöpning. Att som Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl lägga hela skulden för minskningen av antalet kontor på myndighetens tidigare generaldirektör är fegt, anser han.

Det innebär stora utmaningar att genomföra en privatisering av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet på det sätt som regeringen och dess samarbetspartier planerar, skriver fyra forskare som studerat etableringsreformen och försöket med privata etableringslotsar. De pekar på svårigheter att utforma fungerande modeller för ersättning och uppföljning, svårigheter för de inblandande aktörerna att samordna sig, samt gränsdragnings- och ansvarsproblem.

Bland Försäkringskassans anställda finns en frustration över att den vilja som uttrycks av politiker i samhällsdebatten inte avspeglas i lagstiftningen eller i regeringens uppdrag till myndigheten, skriver Thomas Åding, vice ordförande för ST-avdelningen på myndigheten. För att värna förtroendet för myndigheten krävs ett målmedvetet agerande från politiska beslutsfattare och myndighetens ledning, anser han.

Statliga myndigheter lever inte upp till lagens krav på att göra årliga lönekartläggningar. Men ST har flera möjligheter att driva på, som förbundet i dag inte använder sig av, för att arbetsgivarna ska ta sitt ansvar och för att arbetet med lönekartläggningar ska fungera bättre, skriver Lena Bjurving och Eberhard Stüber, styrelseledamöter i STs avdelning på Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetsförmedlingen har misslyckats och att göra om myndigheten i grunden är därför helt nödvändigt, skriver Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknad på tankesmedjan Timbro. Han anser att uppdraget måste tydliggöras och att de privata inslagen måste stärkas.

Min uppfattning är att de förslag som är Tillitsdelegationens huvudpoäng är tämligen ointressanta och bleka, och redovisningen av resultaten i de projekt som bedrivits innefattar en rad självklarheter, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och lärosätets förre rektor. Däremot har delegationen en poäng när man efterlyser en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna, anser han.

Snart ska TCO välja en ny ordförande. Den som vill leda den fackliga centralorganisationen måste avkrävas besked om sin syn på dess prioriteringar, skriver Per Erik Boivie, tidigare chef för TCOs utvecklingsenhet, som vill se ett större fokus på framtidsfrågor som hållbar utveckling, klimatet och arbetsmiljön.

Statsbudgetens system för uppräkning av myndigheternas anslag förutsätter att verksamheten varje år kan bli mer effektiv. Men i praktiken innebär det att anställda på landets statliga myndigheter tvingas finansiera en del av den egna löneökningen med ökad arbetsbelastning, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans, som vill att systemet skrotas.

Myndigheternas föråldrade it-system innebär en förfärlig arbetsmiljö för de anställda. De begränsar också möjligheten att utveckla nya tjänster, vilket riskerar att undergräva den offentliga sektorns trovärdighet och relevans. En modernisering kommer att kräva att särskilda resurser avsätts för detta, skriver docent Johan Magnusson, som forskar om styrning av offentlig sektors digitalisering.

En fungerande arbetsmarknadspolitik kräver öronmärkta resurser till arbetsmarknadspolitiska insatser, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner. Om systemet ska förändras måste ett nytt alternativ först vara på plats och i bruk det operativa dagliga arbetet, anser han.