Debatt

Visst behöver Arbetsförmedlingen reformeras – men i princip i motsatt riktning mot vad Timbro önskar, skriver Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati i ett svar på Caspian Rehbinders replik på hans debattinlägg.

Det är inte för lite pengar som är Arbetsförmedlingens största problem, skriver Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro, i en replik på Ali Esbatis debattartikel i Publikt. Till skillnad från Ali Esbati anser han att reformeringen av myndigheten behövs.

Det som hittills blivit känt om förslagen från utredningen om lagen om anställningsskydd, las, inger stor oro, skriver STs ordförande Britta Lejon. I praktiken skulle de innebära att skyddet för den enskildes anställningstrygghet upphör, menar hon.

För att Arbetsförmedlingen ska kunna sköta ens sin grundläggande uppgift måste myndigheten få betydande extra resurser, skriver Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Ali Esbati. Han vill också att den planerade reformeringen av myndigheten ska stoppas.

Budskapet att det är på kontoret som vi är mest effektiva ekar rätt tomt när Försäkringskassans produktion är högre än vanligt under coronapandemin, då över hälften av medarbetarna jobbar hemifrån, skriver Christer Järild. Vi bör ta vara på möjligheten att varaktigt förändra synen på distansarbetet, anser han.

Utsatta människor riskerar att fara illa när kommunerna minskar antalet placeringar på Statens institutionsstyrelses behandlingshem för missbrukare, skriver Thord Jansson, ordförande för ST inom SiS. Han efterlyser politiska insatser för att värna såväl missbruksvården som hotade arbetstillfällen på mindre orter.

Coronakrisen har lett till att Luftfartsverket varslat nära hälften av de anställda. Regeringen måste vidta omedelbara åtgärder för att bevara kompetensen inom svensk flygtrafikledning, skriver Jens Holm, V, ordförande för riksdagens trafikutskott.

Universiteten har en viktig roll att spela genom att bidra till tilliten i samhället, skriver Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson. Han framhåller också universitetens möjlighet att skapa och föra ut den komplexa kunskap som behövs för att möta vår tids största hållbarhetsutmaningar.

De mindre högskolorna har lättare än de större universiteten att erbjuda ett flexibelt utbildningsutbud som kan möta den ökade efterfrågan på livslångt lärande , skriver Ylva Fältholm, rektor vid Högskolan i Gävle, tillsammans med två av sina kolleger. De efterfrågar en förändrad modell för fördelning av pengar till lärosäten och en större satsning på utbildning från näringslivets sida.

Kronofogdens beslut att stänga lokala kontor på flera mindre orter, bland dem Hudiksvall, är dåligt underbyggt, skriver riksdagsledamöterna Ulla Andersson, V, och Lars Beckman, M. De vill att regeringen ska ingripa och stoppa nedläggningsplanerna.

Staten som arbetsgivare borde vara ett föredöme i arbetet för ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Men i dag är verkligheten en annan, skriver Anita Harriman och Sara Jonasson Ginters. I kvinnodominerade yrken inom staten är lönen i genomsnitt 9 procent eller 3 400 kronor lägre per månad än i andra jämförbara yrken, visar Lönelotsarnas granskning.

Det är viktigt att dra lärdomar av de korruptionsfall som inträffat på myndigheter, och bygga upp system och kulturer som motverkar korruption, skriver Natali Engstam Phalén, Institutet mot mutor.

Det behövs en översyn av det regelverk som styr JOs verksamhet, skriver chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning i en debattartikel i Publikt.

Universitet och högskolor måste hitta nya former för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på alla nivåer, skriver Malmö universitets rektor Kerstin Tham. Det nationella program mot sexuella trakasserier inom akademin som nu pågår, och drivs av flera universitet gemensamt, är bara en början, framhåller hon.

Tillitsdelegationen efterlyste i sitt betänkande en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna. Det är ett bra förslag som skulle leda till en ännu mer kvalitativ och effektiv statsförvaltning, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och tidigare rektor för lärosätet.