Facklig tvekan efter EU-dom

FÖRDJUPNING: ARBETSRÄTT2008-01-16
Nöjda arbetsgivare och oroliga fackförbund. Det är reaktionerna på EU-domen i det så kallade Vaxholmsmålet. Enligt domslutet var det fel av Byggnads att blockera en arbetsplats för att kräva svenska löner till lettiska arbetare
Av:  Staffan Dahllöf
Facken har inte oinskränkt rätt att tvinga utländska företag att teckna svenska kollektivavtal. Den fria rörligheten för tjänster har minst lika hög prioritet inom EU.

Nej, Byggnads och Elektrikerförbundet hade inte rätt att blockera en byggarbetsplats i Vaxholm för att kräva svenska löner till lettiska arbetare.

Och jo, EUs domstol i Luxemburg har befogenhet att döma om blockad, strejk och lockout. Påståendena från Sverige, Danmark och sex andra EU-stater att konflikträtten enbart regleras nationellt håller inte.

Dessutom: Det svenska systemet med avtalade, och inte lagstiftade, löner får underkänt. Det finns ingen lagstiftad eller allmängiltig minimilön i Sverige som utländska företag kan förhålla sig till.

Det kom EUs domstol fram till i fallet med blockaden mot en skolombyggnad i Vaxholm.

Arbetsgivarsidan, Lettland och andra nya medlemsstater i EU fick i huvudsak gehör för sina ståndpunkter.

Regeringen och de svenska facken lyckades inte övertyga domstolen med sina argument.

»Det handlar om fackens roll«

Men vad får det för konsekvenser?

–Det viktigaste är att man förklarar att strejkrätten på intet sätt står över den fria rörligheten för tjänster. Strejkrätten har inte högre dignitet. Facken har gått ut och sagt att det här omfattas överhuvudtaget inte av EU-rätten. Domstolen säger att så är det inte, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär anser att domen skapar en osäkerhet:

–Just nu är effekten begränsad, men vad händer i framtiden? I Tyskland kommer minimilöner att bli en stor valfråga.
I Sverige, och i hela EU, sjunker organisationsgraden. I ett större sammanhang är detta oerhört grundläggande och principiellt. Det handlar om fackens roll, löntagarnas ställning, och vad staten och EU skall göra, och inte göra.

Bäddar för lönekonkurrens

Själva domen fyller 30 sidor och innehåller rätt snåriga resonemang om hur lagar och avtal ska konstrueras för att uppfylla EUs krav.

Ett förhållandevis enkelt konstaterande är att det nu blir svårare för facken att försvara svenska arbetsvillkor på gästande företag.

–Att arbetsgivarna vill ha lönekonkurrens är kärnpunkten, även om det inte sägs uttryckligen från alla sidor. Det var väl därför som Svenskt Näringsliv stödde Laval, säger Ingemar Hamskär.

Lars Gellner nämner ett exempel på domens konsekvenser som styrker den förmodan:

–Ponera att det kommer 25 välutbildade ingenjörer från
Rumänien och det svenska facket säger att vi kräver 250 spänn
i timmen. Aldrig, säger det utländska företaget, hur vet vi att 250 kronor i timmen är minimilön? Det är ju helt klart att de
rumänska ingenjörernas löner kan komma att bli lägre än den genomsnittliga lönen i Sverige. Minimilön är lägre än genomsnittslön. Den slutsatsen är så given att det knappt är värt att nämna.

»Förbättrar svenska modellen«

Jonas Milton, vd för tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega, hälsade i december Vaxholmsdomen som ett efterlängtat besked:

–Det är positivt för tjänstesektorn att EU-domstolen bidrar till arbetet med att förbättra och modernisera den svenska modellen. De svenska kollektivavtalen skulle må bra av en ordentlig genomgång för att förenkla reglerna så att det går att förstå av dem som skall tillämpa dem.

Den enkla lösningen på en sådan förenkling skulle vara att lagstifta om de fackliga krav som i dag enbart finns i avtal. Lag som gäller för alla, och som är lätt att läsa sig till, vore förmodligen inte ett otillåtet EU-hinder.

Haken är bara att om riksdag och regering blir lönesättare och garant för skäliga arbetsvillkor, vad skall då facken syssla med?

Bekymrade arbetsgivare

Det är denna, inte helt lilla, hake som har fått kommentatorer att beskriva domen som ett angrepp på den svenska, men också den danska, arbetsmarknadsmodellen.

I Danmark är inte bara facken utan även arbetsgivarna bekymrade:

–Vi skulle aldrig stödja ett sådant initiativ som Svenskt Näringsliv gjorde med Laval. Man kan gott frukta att det kommer fler som får lust att ta upp liknande fall, säger Flemming Dreesen, jurist på Dansk Arbejdsgiverforening, den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv.

Danska LOs ordförande Harald Børsting anser att det är bråttom med motmedel:

–Vi kommer inte att ändra vår praxis innan vi är fullständigt säkra på att det är nödvändigt. Nu måste vi blixtsnabbt finna en lösning innan det kommer fler rättsfall. Domen ifrågasätter vår rätt att gå i konflikt för alla de element som vi normalt sluter avtal om.

»Lex Britannia« måste ändras

En oomtvistad konsekvens av domen för Sveriges del är att Lex Britannia – en del av medbestämmandelagen som gett facken rätt att undantränga utländska avtal till förmån för svenska – måste ändras.

Det är något svårare att säga vilka ytterligare ändringar som kan bli nödvändiga för att försvara villkor i nivå med de svenska kollektivavtalen på gästande företag.

LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin spelade omedelbart bollen över till regeringen med krav på ändring av utstationeringslagen.

Frågan är bara vilka ändringar, och hur?

TCO-juristen Ingemar Hamskär funderar på om man kan skriva in i lagen att facken visst kan ställa hårdare krav på utländska företag än vad som sägs i EU-direktivet, men överlåta till facken och arbetsgivarnas parter att avtala om vilka de kraven skall vara.

Staten skulle på så vis sanktionera rätten att gå längre än EUs minimiregler, men utan att lägga sig i detaljerna.

–Det som jag, och andra, funderar över är om man kan utvidga det område som kallas för internationellt bindande krav, säger han.

Lars Gellner på Svenskt Näringsliv är långt mindre övertygad om att en sådan lagändring är nödvändig, och än mindre att den är önskvärd:

–Domstolen godkänner ju det svenska systemet att fastställa löner på genom avtalsförhandlingar. Att man som utländsk arbetsgivare måste sätta sig i förhandling med det svenska facket är i sig inte ett hinder för den fria rörligheten.

Men om facket inte kan ta konflikt för att genomdriva avtal på en svensk nivå, så blir det ju inte likabehandling mellan arbetstagare?

–Det är det ju inte i dag heller, säger Lars Gellner.

DETTA GÄLLER KONFLIKTEN

Blockaden i Vaxholm

* Byggnads och Elektrikerförbundet blockerade hösten 2004 en byggarbetsplats i Vaxholm för att genomdriva svenska kollektivavtal. Arbetsdomstolen förklarade blockaden tillåten i december 2004, men bad fem månader senare om EG-domstolens värdering innan man slutgiltigt tar ställning senare i år.

EU-direktiv och svensk lag

* EUs utstationeringsdirektiv från 1996 fastslår att gästande företag skall följa värdlandets regler om arbetstid, semester, säkerhet, hälsa och hygien, skydd av gravida och barn, likabehandling av män och kvinnor, och minimilön. Den svenska tilllämpningen av direktivet är nedfälld i utstationeringslagen, men i Sverige finns ingen minimilön i EU-direktivets mening.

Lex Britannia

* Del av Medbestämmandelagen (MBL) från 1991 som ger svenska fack rätt att undantränga utländska avtal med blockad eller andra konfliktåtgärder. Uppkallad efter en blockad av fartyget Britannia två år tidigare.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.