Flera nya lagar ska motverka korruptionen

FÖRDJUPNING: UKRAINA2017-01-24
Ukraina har fått flera nya lagar vars syfte är att göra landet mer demokratiskt och mindre korrupt. De reformvänliga krafterna är hoppfulla, men menar att ytterligare reformer krävs.

Enligt Transparency International, som arbetar mot korruption, ligger Ukraina på en föga hedersam 130:e plats av 167 länder när det gäller korruption i den offentliga sektorn.
Andrej Marusov, ordförande för Transparency International i Ukraina, ser ändå att flera av de reformer som nyligen genomförts har potential att vända utvecklingen till det bättre.

– Den nya lagen om offentlig service innebär en klar skiljelinje mellan politik och administration. Tidigare hade ministrarna ett direkt inflytande över ärendena och bytte ut chefer de inte litade på. Det skadade rätts­säkerheten och ledde till ett sämre institutionellt minne.

En annan förändring som Andrej Marusov tror kan minska korruptionen är ett elektroniskt system för offent­lig upphandling, finansierat av ett privat IT-företag.

– Det är öppet och mycket bra, och måste nu användas av alla myndig­heter.

Han hoppas även på den öppna data­bas över politikers och höga ­offentliga chefers inkomster, som hade premiär hösten 2016. Så småningom ska nästan en miljon offentliganställda finnas i databasen.

– Det är viktigt för medborgarna, som ska kunna undersöka integ­riteten hos vilken statstjänsteman och politiker som helst. Om deklarationen visar att man är fattig som en kyrkråtta men ändå kör en lyxbil blir det uppenbart att något är fel.

Andrej Marusovs mobil ringer oavbrutet under vårt samtal, och en gång får han avbryta för att gå ut på gatan till en tv-intervju. Frågor om korruption står uppenbart högt på dagordningen i Ukraina, kanske både för att det händer mycket och för att det borde hända mer.

Situationen i sjukvården och rättsväsendet lämnar exempelvis mycket i övrigt att önska, anser Andrej Marusov. Läkarbesök är formellt gratis i landet, men för att få tillgång till vård måste man vara beredd att muta sig fram.

– Sjukvården är helt korrumperad och kräver en genomgripande reform. Vi behöver en sjukvårdsförsäkring och höjda löner, så att personalen är motiverad att arbeta även utan mutor.

Men en reform kan bli impopulär i vissa avseenden, tror han. Avgifter kommer att införas och sjukhus stängas eftersom det finns en över­kapacitet i vården.

När det gäller kritiken mot rättsväsendet får Andrej Marusov medhåll från Viktor Tymosjtjuk, chef för tankesmedjan CPLR, Center of Policy and Legal Reform. Domstolarna och åklagar­väsendet är fortfarande starkt politiserade, anser han:

– Det har gjorts misslyckade försök att reformera domstolarna, säger han. Men lösningen är ganska enkel, anser vi – byt ut ledningen för domstolarna och ändra systemet för val av chefsdomare.

CPLR får ekonomiska bidrag från EU, enskilda länder och internationella fonder, men kontoret på en bakgård i centrala Kiev är trångt och slitet. Vid de små skrivbåsen sitter jurister, politiska analytiker och andra experter och formulerar förslag till vägval för landet. Tankesmedjan är enligt egen utsago en aktör med stort inflytande på reformpolitiken i Ukraina.

– Många nya lagar har skrivits av våra experter, säger Viktor Tymosjtjuk stolt.

Han är särskilt nöjd med lagen om offent­lig service, med krav på merit­baserade chefstillsättningar och ett nytt lönesystem för offentliganställda. Lönereformen innebär att högst
30 procent får utgöras av en indivi­duell bonus, resten ska bero på den tjänst man har. Proportionerna har hittills varit de omvända.

– Vi vill att statstjänstemännen ska tjäna allmänheten, inte bara lyda sina chefer. Med stor bonus blir de väldigt beroende av chefen, så mycket att de till och med kan pressas att begå brott. CPLR ansåg att den fasta delen skulle vara 90 procent, men utländska experter tyckte att det behövdes en mer aggressiv lönepolitik för att belöna dem som jobbar bra.

Viktor Tymosjtjuk är också positiv till den de­centra­lisering som pågår i förvaltningen, där kommuner och regioner får mer makt på statens bekostnad. Det sker parallellt med inrättandet av lokala servicekontor, som hanterar körkort, pass, företagsregistrering och andra offent­liga tjänster.

Denna process får ekonomiskt stöd från andra länder, bland dem Sverige. På den svenska ambassaden i Kiev säger den ansvariga handläggaren Iryna Skaliy att Sverige har identifierat decentralisering som ett effektivt sätt att bekämpa korruption. På den lokala nivån har medborgarna och civil­samhället större möjligheter att kontrollera makten, menar hon. Och Sverige har länge stöttat uppbyggnaden av institutioner i det civila samhället.

– Nu ser vi att de verkligen fungerar som vakthundar och ser till att de styrande gör det de säger.

Viktor Tymosjtjuk på tankesmedjan CPLR är av uppfattningen att Ukraina är på väg mot en rättsstat.

– Det går långsamt, men vi är på väg, säger han.

Kriget mot separatisterna i öst påverkar dock.

– En del institutioner och politiker använder det som skäl för att inte refor­mera. Men för samhället och för de ideella organisationerna betyder det att man måste vara dubbelt så snabb och effektiv. Och många jobbar också på det sättet.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.