Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Höga lönelyft för myndighetschefer som arbetar med pandemin

FÖRDJUPNING: LÖNER2020-08-19
Två generaldirektörer som stått i centrum under coronapandemin, Socialstyrelsens Olivia Wigzell och Folkhälsomyndighetens Johan Carlson, fick stora löneökningar när regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetscheferna. Högst lön – för femte året i rad – har dock Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

De flesta myndighetschefer och ett antal andra höga chefer inom staten får sin lön fastställd av regeringen, som nyligen fattat beslut om en ny lönerevision som gäller retroaktivt från 1 oktober 2019 – samma revisionsdatum som i de centrala avtalen för andra statligt anställda.

I topp på denna lista ligger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon som nu har en månadslön på 175 900 kronor, efter en löneförhöjning med 0,7 procent. Det är femte året i rad som hon hamnar överst på listan.

På andra plats hamnar, precis som förra året, rikspolischefen Anders Thornberg som nu har 170 700 kronor i månaden. Det är en höjning med 4 000 kronor vilket innebär 2,4 procent. På tredje plats finns Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg, med en månadslön på 167 000 kronor. Hans lön har höjts med 2,1 procent, 3 500 kronor.

Lena Erixon, Anders Thornberg och Nils Öberg är de tre myndighetschefer som tjänar mest.
Lena Erixon, Anders Thornberg och Nils Öberg är de tre myndighetschefer som tjänar mest.

Efter revisionen återfinns tre kvinnor bland de tio högst betalda av dessa myndighetschefer, förutom Lena Erixon även Skatteverkets Katrin Westling Palm och Arbetsförmedlingens Maria Mindhammar.

Katrin Westling Palm fick en löneförhöjning med 3,1 procent, 4 900 kronor. Hon tjänar nu 161 000 kronor och är därmed sexa på listan över myndighetschefer som får sin lön satt av regeringen. Maria Mindhammar har tillträtt sin tjänst som generaldirektör för Arbetsförmedlingen efter revisionsdatumet och fick då en lön på 150 000 kronor, vilket är 6 800 kronor lägre än vad företrädaren Mikael Sjöberg hade under sitt sista år på myndigheten.

Ser man i stället till vilka myndighetschefer som regeringen gett högst löneökning, toppas listan av andra namn. Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och Folkhälsomyndighetens Johan Carlson – som båda stått i pandemiarbetets centrum – hör till dem som ökat sina löner mest, med höjningar på 6,6 respektive 4,5 procent.

Olivia Wigzell och Johan Carlson.
Olivia Wigzell och Johan Carlson.

Men om de ökningarna har en koppling till arbetet med pandemin vill Claes Lindgren, chef för enheten för statlig arbetsgivarpolitik på finansdepartementet, inte kommentera.

– Det här är kollektiva regeringsbeslut och man går aldrig in och redovisar varför den ena har fått si eller den andra så, så det har jag ingen kommentar till, säger han.

Den lönerevision som nu klubbats avser alltså 2019. Liksom förra året har regeringen fattat sitt beslut långt efter det revisionsdatum som gäller, 1 oktober. Ett beslut om huruvida myndighetscheferna kommer att få någon löneökning för 2020, och hur stor den i så fall blir, kommer att dröja.

Trots att den nu beslutade lönerevisionen sker retroaktivt per 1 oktober förra året kan även prestationer efter det datumet vägas in i regeringens beslut om myndighetschefernas löner, säger Claes Lindgren.

– Vi letar efter en lämplig totalnivå 1 oktober och sedan fattas beslut om lönerna långt senare. Då är det inte omöjligt att prestationer efter 1 oktober kan spela roll. Huruvida det har gjort det i enskilda fall har jag ingen kommentar till.

Både Olivia Wigzell och Johan Carlson har genom pressekreterare avböjt att kommentera sina löner.

Höga löneökningar fick även Fredrik Malmberg på Specialpedagogiska skolmyndigheten, som höjde sin lön med 5,5 procent till 106 900 kronor, samt Anne Vadasz-Nilsson på Energimarknadsinspektionen, som efter att ha fått ett påslag på lönen med 5,2 procent nu tjänar 104 600 kronor.

Totalt har lönesumman för de myndighetschefer som omfattas av revisionen ökat med 2,4 procent. Kvinnornas löner har höjts med 2,46 procent, något mer än männens, som höjts med 2,34 procent.

Den genomsnittliga lönen för de myndighetschefer som får sin lön satt av regeringen är nu 111 652 kronor i månaden. Snittlönen för männen är omkring 500 kronor högre än för kvinnorna, en skillnad på knappt en halv procent.

Listan nedan omfattar endast ordinarie myndighetschefer, inte ställföreträdande, tillförordnade eller vikarierande generaldirektörer. Listan omfattar inte de myndighetschefer vars löner inte sätts av regeringen, exempelvis riksrevisorerna och AP-fondernas direktörer, och inte heller personer som inte är myndighetschefer men som ändå får sin lön satt av regeringen.

”Lön före revision” visar den lön personen hade 30 september 2019. Den sattes vid förra revisionsdatumet 1 oktober 2018, alternativt vid tillträdesdatumet. ”Nuvarande lön” avser lönen från 1 oktober 2019, alternativt lön vid tillträdesdatum (se eventuell kommentar). Höjningen i procent är en jämförelse mellan lön före och lön efter revisionsdatumet 1 oktober 2019.

Klicka på rubrikerna för att sortera i listan.

 

Källa: Regeringskansliet. Sammanställning: Publikt. 

Så sätts myndighetschefernas löner

  • Regeringen beslutar om löner för de flesta myndighetschefer – bland andra generaldirektörer, landshövdingar, museichefer och lärosätenas rektorer. Regeringen beslutar även om lönerna för överdirektörer vid större myndigheter samt länsstyrelsernas länsråd. Totalt handlar det om cirka 200 personer.
  • Regeringen sätter inte lönerna för cheferna för de myndigheter som ligger under riksdagen, exempelvis riksrevisorerna och justitieombudsmannen.
  • Lönen för Arbetsgivarverkets generaldirektör sätts av Arbetsgivarverkets styrelse.
  • Lönen för de statliga AP-­fondernas verkställande direktörer sätts av respektive fonds styrelse

ÄMNEN:

Chefslöner

RELATERADE ARTIKLAR

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.