Kritikern som tystnade

FÖRDJUPNING: INTEGRITET2008-09-09
Justitieministern  Beatrice Ask har profilerat sig som en värnare av den personliga integriteten. När ST Press träffar ministern vill hon inte tala om FRA-lagen. Sin tystnad förklarar hon med att hon är lojal med sin regering.

Beatrice Ask vill inte avslöja vad hon tycker om FRA-lagen. Lagförslaget har tidigare dömts ut av tjänstemännen på hennes departement. I stället förklarar justitieministern att regeringen är ett team och att vissa saker »får man reda ut hemma«.

På Beatrice Asks bord ligger flera utredningar som berör öppenhet och personlig integritet. Till exempel har Integritetsskyddsutredningen föreslagit ett tillägg i regeringsformen som ska skydda medborgarna mot integritetsintrång från det allmänna.

Huruvida det leder till något lagförslag kan Beatrice Ask inte svara på ännu. Hon har inte sett remissvaren och väntar dessutom på grundlagsutredningen som ska se över hela regeringsformen. Den blir klar först i slutet av året.

Lagring av teledata

Närmast i tiden kommer en lagrådsremiss om lagring av teledata. Det bygger på ett EU-direktiv från 2006 som stadgar att trafikuppgifter om telefonsamtal, sms och e-post ska lagras under minst sex månader.

En av initiativtagarna till direktivet var den förre justitieministern, Thomas Bodström. En av de argaste kritikerna var …  Beatrice Ask.

– Förslaget såg förfärligt ut när det drogs första gången i riksdagens justitieutskott. Man får vara evinnerligt tacksam över att EU har justerat det lite grann.

Men ett direktiv måste enligt EUs regler omsättas till svensk lag, så för Beatrice Ask återstår inget annat än att driva igenom teletrafiklagen.

– I någon mening får man säga att det alltid är bra att ha makten, för då kan man göra det så hyfsat som möjligt.

Hur lagförslaget kommer att se ut är inte klart ännu, men det finns ingen anledning att samla in fler uppgifter än det finns behov av, anser hon.

Den mest omdiskuterade integritetsfrågan i dag är den så kallade FRA-lagen. För att kunna spana efter yttre hot ska Försvarets radioanstalt få tillgång till all tele- och datakommunikation som går över Sveriges gräns. Riksdagen antog lagen i juni, men beställde samtidigt tillägg för att stärka integriteten.

Lagförslaget har tidigare mer eller mindre dömts ut av justitiedepartementet, Rikspolisstyrelsen och Säpo.

Då sa departementet nej

I december 2006 skrev justitiedepartementet i ett pm till försvarsdepartementet: »Förslaget att kontinuerligt avleda alla gränsöverskridande kommunikationer för signalspaning…innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv.«

Vad tycker Beatrice Ask om FRA-lagen i dag?

– Dels är det inte min fråga, svarar hon. Riksdagen har ju gjort en beställning och bett om ett antal förtydliganden. Jag vill inte ha några synpunkter på det, men det är viktigt att vi lyssnar på vad riksdagen har sagt.

Men då signalspaningen även ska vara ett verktyg för att förebygga terrorism och grov brottslighet hade man kunnat förvänta sig att även justitieministern deltog i debatten. Varför blev det inte så?

– Det finns en sak som jag tycker är viktig. Om man är ett arbetslag och jobbar i ett team då för man diskussioner i det teamet och sedan respekterar man vad man kommer fram till. Vi har många viktiga diskussioner i regeringen och jag står lojalt bakom de beslut vi kommer fram till.

– Jag vinner inte alla debatter, men rätt många. Så är det ju, lägger hon till med ett skratt.

»Ett teamarbete«

Beatrice Ask säger sig förstå att medierna skulle tycka det var jättekul om politikerna gjorde utspel om allt de tycker.

– Men herregud, vad är det för teamarbete? En del saker får man reda ut hemma.

Därmed får var och en dra sina egna slutsatser om hur diskussionerna om FRA-lagen förts inom regeringen.

Men justitieministern säger också att det är ett fall framåt att man försöker få ett regelverk på plats. Signalspaning har funnits i decennier, det nya är att tekniken har förändrats, menar hon.

–När man försöker sätta ramar för det här blir det halabaloo, men ingen har tyckt något innan!

Hon säger att hon har full respekt för att människor värnar sin integritet, men liksom statsministern och försvarsministern anser hon att kritiken delvis bygger på missförstånd.

Hon tror att FRA-lagen kan ha blivit en symbolfråga och att de starka reaktionerna på lagen hänger ihop med en allmän oro för att bli kontrollerad.

– Jag vill inte att någon ska läsa mina brev. Det är klart att vi vill alla ha en egen sfär. Och när samhället förändras är det viktigt att vi har regler för att värna den sfären.

»Man kan fundera över om vi la för mycket på polisen«

Beatrice Ask bekräftar att åklagarväsendet får mer pengar nästa år. Men
hon håller inte med om att ryckiga satsningar på enskilda delar av rätts-
kedjan orsakar stopp i systemet.

Under snart ett år har vi hört om den ekonomiska krisen inom åklagarväsendet, om inställda rättegångar, överansträngd per­sonal och ärenden som ligger på hög.

En självklar fråga till justitieminister Beatrice Ask blir därför: Hur kunde det gå så här långt?

En orsak är enligt justitieministern fler och mer komplexa ärenden.

– Vi har sett att det varit ansträngt i flera omgångar och har tillfört medel vid två tillfällen. Men det är uppenbart att kostnaderna dragit iväg och vi är väl lite överraskade över att polissatsningen gett så snabbt resultat.

Satsningen på fler poliser påverkar även de andra delarna av rättskedjan – åklagare, domstolar och kriminalvården, säger Beatrice Ask.

– Exakt hur det kommer att se ut är omöjligt att förutsäga, menar hon.

Bland förtroendevalda inom ST finns kritik mot regeringen just på den här punkten, att man satsar på en del av rättsväsendet i taget vilket leder till stopp i andra delar av systemet.

Beatrice Ask värjer sig mot kritiken:

– Så har det inte varit. Det har lagts ansenliga resurser på polisen, men också andra har fått ökade anslag. Sedan kan man ju fundera över om vi la för mycket på polisen och för lite på annat. Det är mycket begärt att man ska kunna göra förutsägelser  varje skede. Ofta visar det sig
i efterhand, när man har facit, att man kanske skulle ha gjort lite annorlunda.

Mer pengar till åklagarna

Det är just därför det finns tillläggsbudgetar, påpekar hon. Myndigheternas prognoser är ett verktyg för att styra och hålla budgeten.

Att åklagarmyndigheten får mer pengar i årets budget­pro­position är klart, men hur mycket vill inte Beatrice Ask avslöja. Efter intervjutillfället ska regeringen träffas på Harpsund för att låsa budgeten, och först 22 september läggs den på riksdagens bord.

Vad gäller tilldelningen till polis, domstolar och kriminalvården säger justitieministern att alla har stora anspråk och att regeringen inte kommer att tillfredsställa alla.

– Men vi har ju faktiskt gjort den största satsningen någonsin på rättsväsendet för att vi har ansett att man behöver förstärkning. Den uppfattningen har vi inte ändrat.

Oro inom ST-avdelning

Det är inte särskilt vanligt att politikerna lägger sig i myndigheternas personalpolitik. Ändå har regering och riksdag öronmärkt pengar för att uppnå målet om 20 000 poliser. Därmed kan polismyndigheterna inte själva styra hur stor andel poliser respektive civilanställda de ska anställa. STs avdelning inom polisen befarar att det i förlängningen kan leda till sämre service till allmänheten och till att civilanställda blir av med sina jobb. Det har hänt förr att civilanställda använts som regulator när polismyndigheter haft svårt att hålla budgeten.

– Det är klart vi inte kan ha poliser som utför civilanställdas arbete. Det förstår ju vem som helst, säger Beatrice Ask.

Hon håller med om att en alltför snäv budget kan ge effekter på andra yrkesgrupper och påpekar att en allt mer komplicerad brottslighet fordrar olika typer av kompetenser.

Enligt Beatrice Ask har moderaterna vid flera tillfällen kritiserat neddragningen av civilanställd personal inom polisen.

– För några år sedan förtidspensionerades fullt frisk personal för att budgeten skulle gå ihop. Då flyttade man kostnaden från polisens anslag till ett annat anslag och jag kan säga att jag var rätt arg på den typen av hantering.

Om polismyndigheternas an­slag kommer att räcka till för att både ta emot de nyutbildade poliserna och behålla – och kanske till och med nyanställa – civilanställda ger Beatrice Ask inte något direkt svar på.

– Min avsikt är verkligen inte att det ska saknas pengar för att anställa de här poliserna.

Hon säger sig också ha respekt för att myndigheter kan känna sig låsta av öronmärkta medel, men förklarar att det är viktigt för politikerna att markera att det ska finnas fler poliser på gator och torg.

– Det finns också en oro över att vi låter administrationen växa på bekostnad av den yttre polisverksamheten. Det är viktigt att visa att det inte blir så.

Inlagt av Hans J (ej verifierad) tors, 09/11/2008 - 17:18
FRA-lagen handlar om oro, men inte bara om det...

Den handlar om total nonchalans från MAKTEN.

Den handlar dessutom om teknisk verklighet som vi måste förhålla oss till.

Samtliga uppgifter om ALLA telefonsamtal som ALLA svenskar har under ett år får utan vidare plats på en hårddisk som kan köpas i en datoraffär idag för strax över 1000 kronor!

Utvecklingen gör att denna kapacitet fördubblas för varje år! Smarta system som kan gräva i detta material för att hitta politiska motståndare finns redan och datorerna blir dubbelt så snabba VARJE år...

Detta är inte BARA lite oro...

Vi måste få stopp på monstret - NU !
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.