”Vi trodde det var fel på oss”

FÖRDJUPNING: ÄLVGÅRDEN2003-12-08
– Vi trodde att det var oss själva det var fel på, innan vi upptäckte varandra.

– Vi trodde att det var oss själva det var fel på, innan vi upptäckte varandra.

Det säger fyra kvinnor som arbetat på LVM–hemmet Älvgården utanför Hedemora. En blev utköpt, de tre andra har beslutat sig för att stämma arbetsgivaren för kränkande särbehandling.

 De senaste åren har ett 40-tal fast och tillfälligt anställda kommit och gått på Älvgården. Det säger ju en del, säger behandlingsassistenten Mia Fallberg.

Hon är fortfarande anställd på hemmet, men är långtidssjukskriven för arbetsrelaterade psykosociala besvär. Den stora personalomsättningen är ett problem i sig, men framför allt ett tecken på att det inte står rätt till med arbetsmiljön, anser hon.

I likhet med de före detta arbetskollegorna Birgitta Andersson samt Anette Wilhelmsson och Ulla-Britt Wallin, säger Mia Fallberg att hon att hon varit starkt engagerad för att få till stånd en väl fungerande behandling för de vuxna missbrukare som tvångsvårdas på Älvgården. De ifrågasatte användandet av den så kallade tolvstegsmodellen som de ansåg inte var möjlig att tillämpa på gravt nedgångna missbrukare, särskilt inte då många klienter också har en psykiatrisk diagnos.

I ett brev till ledningen frågar Mia Fallberg och Ulla-Britt Wallin efter mål, syften och strategier på arbetsplatsen. Oklarheter i arbetssättet skapade ständiga konflikter i personalgruppen, ansåg de. De var också kritiska till att nyanställda utan utbildning fick göra upp behandlingsplaner.

De fyra kvinnornas synpunkter föll dock i allt annat än god jord. En utstötnings- och mobbningsprocess startade, enligt kvinnorna ibland ledd av institutionschefen Tomas Olsson, ibland av underställda chefer med hans goda minne. Kvinnorna blev efterhand alltmer påverkade av sin utsatta situation och sjukskrevs för olika symptom kopplade till arbetet.

– Jag fick ångest när jag åkte till jobbet och passerade skylten ”Välkommen till Hedemora”, berättar ST-medlemmen Birgitta Andersson. Företagshälsovården sjukskrev mig för nedstämdhet på grund av kränkande särbehandling.

Ulla–Britt Wallin, som blev utköpt från Älvgården, har startat om på en annan arbetsplats. Birgitta Andersson, Mia Fallberg och Anette Wilhelmsson är i dag sjukskrivna. Samtliga är besvikna för att det stöd de sökt från respektive fackförbund – ST, Seko och Vårdförbundet – enligt deras uppfattning uteblivit.

ST-företrädare har kommit till möten på arbetsplatsen, men sedan har inget hänt.
– Jag tröttnade på att vänta, jag vill ha upprättelse, säger Birgitta Andersson.
Hon har tillsammans med Mia Fallberg och Anette Wilhelmsson vänt sig till advokat för att utkräva skadestånd respektive avgångsvederlag för kränkande särbehandling.
Efter ett resultatlöst möte på SiS huvudkontor kommer den anlitade juristen nu att starta en stämningsprocess mot arbetsgivaren. Kvinnorna har blivit utlovade stöd med vittnesmål från bland annat företagsläkare och centrala ST-företrädare.

I en första inlaga till SiS skriver juristen att institutionschefen förorskat arbetsskador genom sitt sätt ”att tysta all opposition i stället för att lyssna på sin kloka personal, att uppträda helt onyanserat genom att skrika åt sin personal när han blir upprörd, att inför andra i personalen öppet kritisera mina klienter, att springa med skvaller, att inte kunna ta kritik utan går i direkt försvarsposition och att helt enkelt göra sig av med den personal som vågar ha en enda synpunkt på verksamheten.”

Bakgrund

Statstjänstemannen publicerar flera kritiska berättelser om arbetsförhållanden på statliga tvångsvårdsinstitutioner. Frågan har diskuterats det senaste halv-året på tidningens debattsidor. Den högste ansvarige chefen, generaldirektör Sture Korpi på Statens institutionsstyrelse (SiS), har i ett tidigare debattinlägg hävdat att kritiken saknar grund och att ”inga problem sopas under mattan” inom SiS. Hans påstående motsägs dock av en rad anställda eller före detta anställda som Statstjänstemannen haft kontakt med. Många av dem har dokumenterat händelser på arbetsplatsen i utförliga dagboks- eller minnesanteckningar, och flera har skickat sina redogörelser till SiS huvudkontor i Stockholm. Det är beskrivningar som handlar om mobbning, utfrysning och utköp av anställda som drivit fackliga krav eller kommit med synpunkter på verksamheten. Sture Korpi, lokala institutionschefer och STs avdelning inom SiS kommenterar artiklarna.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.