”De som har synpunkter får gå”

FÖRDJUPNING: RÅBY2003-12-08
Minst åtta fackliga företrädare har lämnat Råby ungdomshem de senaste tre åren.

Det hävdar tre personer som Statstjänstemannen talat med och som arbetar eller har arbetat på Råby ungdomshem i Skåne.

– Och nästan samtliga av dem som lämnat Råby på ett tråkigt sätt är de med högskoleutbildning. Man gör sig av med människor som har synpunkter.

Det säger Mikaela Tufvesson, själv beteendevetare samt fackligt ombud för Seko på Råby ungdomshem i Skåne tills hon blev utköpt förra året. Mikaela Tufvesson samarbetade med STs lokale företrädare i det fackliga arbetet för att komma åt de problem de såg i verksamheten.

– Vi gick igenom frågor som inte sköttes korrekt, tjänster som inte var förhandlade och liknande. Det var mycket som inte fungerade som det skulle.

 Droppen var när ett nytt schema skulle införas utan förhandling. Min ST-kollega blev väldigt upprörd. Men då satte de åt honom ordentligt – han flyttades från avdelningen till en trädgårdstjänst.

ST-ombudet slutade frivilligt några månader senare. Han har nu ett annat arbete och vill inte tala om sin tid på Råby.
– Alla som har försökt att få struktur på verksamheten har fått gå, säger Pia Öhman.

Hon är socionom och fick timanställning efter sin utbildningspraktik på Råby, men tvingades sluta sedan hon kommit med synpunkter på hur ett hot på avdelningen hanterats. Pia Öhman är ST-medlem och tog kontakt med facket men tycker sig inte ha fått stöd därifrån.

De brister Mikaela Tufvesson, Pia Öhman och andra försökt påtala gäller bland annat avsaknaden av gemensam behandlingssyn, splittring mellan avdelningarna, mobbning och rekryteringspolitiken.

– Avdelningsföreståndare utan erfarenhet anställs, trots att det är ett mycket svårt jobb. De anställs utifrån lojalitet mot organisationen men får inte stöd och handledning. På så sätt kastas också cheferna till vargarna.

Det säger en person som fortfarande arbetar på Råby och inte vill framträda med namn. Han liknar Råby och andra SiS-institutioner vid medeltida feodalriken, där feodalherren styr efter behag och utan insyn.

– Om SiS inte hade varit sin egen tillsynsmyndighet hade det inte kunnat se ut så här, hävdar han.

Bakgrund

Statstjänstemannen publicerar flera kritiska berättelser om arbetsförhållanden på statliga tvångsvårdsinstitutioner. Frågan har diskuterats det senaste halv-året på tidningens debattsidor. Den högste ansvarige chefen, generaldirektör Sture Korpi på Statens institutionsstyrelse (SiS), har i ett tidigare debattinlägg hävdat att kritiken saknar grund och att ”inga problem sopas under mattan” inom SiS. Hans påstående motsägs dock av en rad anställda eller före detta anställda som Statstjänstemannen haft kontakt med. Många av dem har dokumenterat händelser på arbetsplatsen i utförliga dagboks- eller minnesanteckningar, och flera har skickat sina redogörelser till SiS huvudkontor i Stockholm. Det är beskrivningar som handlar om mobbning, utfrysning och utköp av anställda som drivit fackliga krav eller kommit med synpunkter på verksamheten. Sture Korpi, lokala institutionschefer och STs avdelning inom SiS kommenterar artiklarna.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.