Anställda får rätt att begära ut snittlöner
Arbetsgivare ska bli skyldiga att på begäran lämna information till en arbetstagare om genomsnittlig lön för andra anställda som utför lika eller likvärdigt arbete på den egna arbetsplatsen. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som innebär att EUs lönetransparensdirektiv införs i svensk lag. ”Lönediskrimineringen måste bort”, sade jämställdhetsminister Nina Larsson vid presskonferensen.
EU antog 2023 ett direktiv om ökad öppenhet i lönesättningen, det så kallade lönetransparensdirektivet. Syftet är att främja jämställda löner. Ett direktiv innebär att medlemsländerna måste genomföra de lagändringar som krävs för att direktivet ska uppfyllas. På torsdagen presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson, L, en lagrådsremiss med ändringar i svensk lag:
– Vi flyttar fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor, sade hon vid presskonferensen.
En central förändring är att arbetstagare föreslås få rätt att begära ut uppgifter om genomsnittslöner för kvinnor och män i lika eller likvärdigt arbete på den egna arbetsplatsen. Det ska man kunna göra på egen hand eller via ett fackligt ombud.
Införandet av direktivet ska också ge ökad insyn i lönesättningen för den som söker jobb. Arbetsgivare ska vara skyldiga att informera om ingångslöner eller intervall för ingångslöner även om den sökande inte frågar efter det. Det blir samtidigt förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande om deras nuvarande eller tidigare lön.
För att skapa statistik över lika och likvärdigt arbete krävs både arbetsvärdering och lönekartläggningar. Regeringens lagrådsremiss bygger på en utredning, och Publikt har tidigare rapporterat att utredaren Jonas Malmberg bedömer att incitamenten att göra noggranna lönekartläggningar kommer att öka.
Alla arbetsgivare ska göra lönekartläggningar, betonade Nina Larsson på presskonferensen. Samtidigt föreslår regeringen en regellättnad som innebär att bara arbetsgivare med 25 eller fler anställda behöver göra en skriftlig sådan. Den nuvarande gränsen är 10 anställda.
Ett genomförande av direktivet innebär också att arbetsgivare inte längre får teckna avtal som förbjuder anställda att tala om sin lön för andra.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, föreslås få ansvar för tillsyn och sanktioner när det gäller lönetransparens, och har fått ökade anslag för att klara det uppdraget. Större arbetsgivare ska regelbundet rapportera till DO om löneskillnader mellan kvinnor och män. Om löneklyftan för lika och likvärdigt arbete är större än fem procent måste arbetsgivaren antingen motivera varför eller redovisa en handlingsplan för att förändra lönesättningen.
Förslaget ger också de fackliga organisationerna bättre verktyg för att arbeta mot lönediskriminering. Dels måste arbetsgivare samverka med facken vid utformning av kriterier för arbetsvärdering, dels får facken rätt att anmäla misstänkt diskriminering till Nämnden mot diskriminering. I dag måste en sådan anmälan gå via DO.
Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 juli i år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.