Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, anser inte att det behövs individgarantier eftersom ett ansvarsfullt arbete för lönesättningen fungerar ute i verksamheten.
Bild: Catharina Biesèrt
Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, anser inte att det behövs individgarantier eftersom ett ansvarsfullt arbete för lönesättningen fungerar ute i verksamheten.

Arbetsgivarverket yrkar återigen på sifferlöst avtal

AVTAL2020-09-22
Ett tillsvidareavtal utan individgarantier, lönesättande samtal som standardmodell och förlängd semesterperiod. Det yrkar Arbetsgivarverket på i de kommande förhandlingarna på det statliga avtalsområdet.

När parterna på det statliga avtalsområdet i dag växlade yrkanden med varandra var det mesta som vanligt, enligt Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck.

– Det är visserligen många yrkanden, men jag tycker att vi känner igen det mesta, säger hon till Publikt.

För egen del vill Arbetsgivarverket ha ett tillsvidareavtal utan centralt fastställda löneökningar vare sig på kollektiv eller på individuell nivå - ett så kallat ”sifferlöst avtal” - precis som i de senaste avtalsrörelserna.

Anledningen till det är att det är den modellen som fungerar bäst för att jobba med den lokala lönebildningen, säger Anna Falck.

– Ett ansvarsfullt arbete för lönesättningen fungerar ute i verksamheten, och med det så tycker jag inte att det behövs individgarantier.

Arbetsgivarverket yrkar också på att lönesättande samtal ska bli standardmodell för lönerevisionen. Enligt yrkandet kan det få finnas en möjlighet till ”lokala avvikelser”, men om arbetstagare och arbetsgivare inte lyckas komma överens ska det vara den senare som har sista ordet, skriver Arbetsgivarverket.

– Det är en modell som vi har gått över till mer och mer, och som vi ser uppskattas. Därför finns det anledning att fortsätta på den banan, säger Anna Falck.

När det gäller arbetstid vill Arbetsgivarverket bland annat ta bort de särskilda bestämmelser som finns för lärare och doktorander. Det beror på att det finns en koppling mellan arbetstid, undervisningstid och forskningstid som är omodern, enligt Anna Falck.

Ett annat yrkande från arbetsgivarsidan är att huvudsemesterperioden ska fastställas till att vara mellan maj och september, i stället för mellan juni och augusti, som är grundregeln i semesterlagen.

Den förändringen behövs eftersom fler och fler verksamheter har en verksamhet som kräver hög bemanning även under sommaren, enligt Anna Falck.

– Då måste man skaffa sig det utrymmet. Men det är samtidigt viktigt att förstå att det här ska ge en möjlighet till det när så behövs, säger hon.

Arbetsgivarverket vill också ta bort möjligheten att få ersättning för läkarvård och läkemedel, liksom möjligheten till ledighet i samband med flytt, examen och tentamen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

RELATERADE ARTIKLAR

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.