Bortre tidsgräns i sjukförsäkringen hade ingen effekt

SJUKFÖRSÄKRING2022-06-30
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen hade ingen effekt för de långtidssjukskrivnas ekonomiska situation, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

De långtidssjukskrivnas ekonomiska situation och fortsatta användning av sjukförsäkringen påverkades inte av den bortre tidsgräns som gällde i sjukförsäkringen mellan 2008 och 2016. Den bortre tidsgränsen innebar att det inte var möjligt att få ersättning från sjukförsäkringen i mer än 914 dagar.

Syftet med tidsgränsen var att öka möjligheterna och drivkrafterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Men ISFs rapport visar att den bortre tidsgränsen inte hade någon större effekt:

”Vår analys visar att avskaffandet av den bortre tidsgränsen inte påverkade långtidssjukskrivnas ekonomiska situation eller hur de använder sjukförsäkringen i någon större utsträckning. Resultaten tyder på att den bortre tidsgränsen var verkningslös på lång sikt”, konstaterar Johan Mellberg, utredare vid ISF, i ett pressmeddelande.

Av dem som var sjukskrivna på heltid när de blev utförsäkrade återvände nästan 95 procent till sjukförsäkringen inom tre år. Bland dem som inte återvände till sjukförsäkringen skedde en viss återgång i förvärvsarbete, men ISF bedömer att endast en liten andel av dem började arbeta heltid.

I pressmeddelandet framhåller Johan Mellberg också att ISF ser att en stor andel av de som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen direkt efter uteslutningsperioden på tre månader:

”Cirka 73 procent fick sjukpenning igen och räknar man in de som beviljades sjukersättning ligger andelen återvändare på cirka 80 procent. I genomsnitt låg förvärvsinkomsten i denna grupp på cirka 11 500 kronor per månad tredje året efter utförsäkringstillfället, vilket motsvarar ungefär en halvtidstjänst med den lägsta kollektivavtalade lönen.”

Den bortre tidsgränsen

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen infördes 1 juli 2008. Den syftade till att öka möjligheterna och drivkrafterna för sjukskrivna att återgå i arbete.

Den bortre tidsgränsen innebar att Försäkringskassan normalt bara kunde betala ut sjukpenning under en begränsad tidsperiod. Gränsen gick vid 914 dagar. Den som lämnade sjukförsäkringen till följd av att ha nått den bortre tidsgränsen kunde återvända till sjukförsäkringen tre månader efter utförsäkringstillfället. Under tiden fick personen delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (ALI), som administrerades av Arbetsförmedlingen.

1 februari 2016 togs tidsgränsen bort. Regeringen motiverade beslutet med att syftet med sjukförsäkringen är att den som drabbas av sjukdom och som till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. En tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse från denna princip.

Källa: ISF

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.