Även om det är betydligt färre civilanställda inom Polisen som bär uniform, bör dessa också få ha den logga som uniformerade poliser har på ärmen, menar Tomas Kihlbert, ST inom Polisen.
Bild: Mostphotos
Även om det är betydligt färre civilanställda inom Polisen som bär uniform, bör dessa också få ha den logga som uniformerade poliser har på ärmen, menar Tomas Kihlbert, ST inom Polisen.

Civilanställda kan få använda uniformslogga

POLISEN2019-11-14

Att civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.

Sedan ett par år tillbaka driver ST frågan om att civilanställda ska kunna få ha den logga som poliser har på ärmen på sin uniform även på sina uniformer.

– Om du står på gränsen eller sitter i passluckan representerar du myndigheten lika mycket som en polis gör. Men vi har inte myndighetens märke utan bara det lilla riksvapnet som även används av andra svenska myndigheter, säger Tomas Kihlbert, styrelseledamot för ST inom Polisen.

I en skriftlig fråga till rikspolischef Anders Thornberg framför ST inom Polisen att den symbol som myndighetens anställda med polisutbildning har på uniformsärmen, som har texten ”Polis” ovanför riksvapnet, borde användas även på civilanställdas uniformer.

”Vår uppfattning är att allmänheten uppfattar den som polisens ”logotyp/varumärke”. Lilla riksvapnet är inte lika nära kopplat som igenkänningstecken till polismyndigheten”, skriver ST inom Polisen.

Även om det är betydligt färre civilanställda inom myndigheten som bär uniform, är det en form av särbehandling att dessa inte bär loggan, säger Tomas Kihlbert. Enligt honom har arbetsgivaren förhalat frågan under en längre tid.

– Polisens logotyp är ingen form av utbildningstecken, utan just en logotyp för myndigheten. Men även om vi vill få till den här förändringen så är det samtidigt viktigt att man inte tror att det är en polis som man träffar, säger han.

Av den anledningen har civilanställda som är uniformerade förklaringar på sina uniformer som beskriver vilken funktion de har för att inte kunna misstas för att vara poliser, påpekar Tomas Kihlbert.

På samma sätt har poliser ordet ”Polis” på framfickan. Detta faktum är tillräckligt för att skillnaden ska framgå för allmänheten, menar Tomas Kihlbert.

Från arbetsgivarens håll är det inte tal om förhalning, enligt Tomas Rosenberg, chef inom Polisens HR-avdelning. Man är snarare positivt inställd till en angelägen fråga, enligt honom.

– Man kan aldrig säga säkert förrän beslutet är fattat men min uppfattning är att det finns stor acceptans i organisationen, säger han.

Att facket uppfattar det som om beslutet drar ut på tiden förklarar han med att det finns en rad faktorer att ta hänsyn till innan beslut kan fattas.

– Först måste vi göra en analys över hur det tydligt ska framgå om man är civil tjänsteman eller om man är polis. Det viktiga är att det inte finns någon sammanblandningsrisk för allmänheten, och för anställda inom myndigheten, säger han.

Att det skulle räcka med ett märke med ordet ”Polis” på vänster bröstficka, som i dagsläget, tror han inte på.

– För oss som är anställda inom Polisen är det så klart tydligt men vi måste se till att även medborgare förstår det, säger Tomas Rosenberg.

Han kan inte säga när i tid som ett eventuellt beslut i frågan om de civilanställdas uniformslogga kan tas. Arbetsgivaren behöver bland annat förhålla sig till remissinstanser och eventuellt göra förändringar i uniformsreglementet, enligt Tomas Rosenberg.

Skulptur av riksvapnet med de tre kronorna.
Bild: Mostphotos
Skulptur av riksvapnet med de tre kronorna.

Sveriges tre kronor – Lilla riksvapnet

En kungakrona med blå sköld och tre kronor, eller lilla riksvapnet, är en symbol för Sverige som härstammar från 1300-talet.

Den äldsta funna versionen är daterad till 1336, och målades inför ett möte om ett planerat korståg som Sverige skulle delta i.

Dåvarande kungen Magnus Eriksson hade från början de tre kronorna som sin personliga symbol för att markera sina tre riken, Sverige, Norge och Skåne. Med tiden blev det en symbol för Sverige som kungarike.

Hur riksvapnet får användas är reglerat i lag, och företag som vill göra det behöver ansöka om tillstånd.

Polisen använder symbolen som en del av sin myndighetslogotyp.

Källa: Riksarkivet

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA