Få konkreta besked om återgången till kontoren
Om ett par veckor börjar många statligt anställda stegvis återvända till sina arbetsplatser. Men trots att det påtvingade hemarbetets tid snart är över saknar flera myndigheter en konkret plan för hur återgången ska gå till. Många kan inte heller svara på vilka möjligheter det kommer att finnas att distansarbeta.
Snart ska utlånade stolar, skrivbord och skärmar forslas tillbaka från hemmen till flera statliga myndigheters arbetsplatser när rekommendationen om hemarbete hävs 29 september.
Samtliga arbetsgivare som Publikt har pratat med kommer att genomföra en stegvis återgång till kontoren under hösten, men hur långt myndigheterna har kommit i sin planering av återgången varierar.
Två stora arbetsgivare, Skatteverket och Försäkringskassan, ska starta en successiv återgång redan i oktober. På båda myndigheterna kommer det att bli upp till varje lokalt kontor att avgöra hur detta ska gå till i praktiken.
På Försäkringskassan finns det inget centralt besked om hur många dagar anställda förväntas vara på plats, utan ansvariga på respektive kontor ska planera och genomföra återgången.
Det finns heller ännu inget beslut om fortsatt inriktning och omfattning av distansarbete på myndigheten. Den frågan bereds just nu, enligt Försäkringskassans HR-direktör Anders Liif, som understryker att avsikten är att det ska finnas en flexibilitet och att medarbetare även på sikt ska kunna kombinera distansarbete med arbete på kontoret.
En central riskanalys har gjorts och stödmaterial har tagits fram till Försäkringskassans många kontor inför återgången, men Siv Norlin, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan, efterlyser mer konkret stöd till hela organisationen.
– Den stora oron nu är att återgången ska innebära att man inte får jobba hemifrån alls. Innan pandemin har chefer på många arbetsplatser satt tvärstopp för distansarbete trots att vi hade riktlinjer som sa att det skulle vara möjligt. Vår uppfattning är att det måste finnas bra utrymme för detta, säger hon.
Inte heller på Regeringskansliet, med drygt 4 600 anställda, finns det en färdig plan för hur återgången till arbetsplatsen ska gå till, trots att den ska starta så snart rekommendationen har lyfts. De anställda har heller inte fått besked om hur arbetet ska organiseras på längre sikt, rapporterar Dagens Nyheter.
På Skatteverket har arbetsgivaren däremot slagit fast att det efter återgången, som väntas pågå under en månad, kommer att vara möjligt för många anställda att jobba hemma två dagar i veckan, berättar överdirektör Fredrik Rosengren.
– Det är en hybrid som medarbetare och chefer efterfrågar och för de allra flesta ska vi kunna erbjuda det, men tyvärr inte riktigt för alla. Dels finns det verksamheter som på grund av lagstiftningen är baserad på pappershantering. Dels handlar det om säkerhetsfrågor, till exempel att man har arbetar med handlingar som inte får lämna vårt skalskydd, säger han.
Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket, hoppas att cheferna känner att de har mandat att möta de individuella behov som kan finnas när återgången drar i gång.
– Vi är fortfarande i en pandemi och då måste man ha en flexibilitet kring hemarbete, särskilt för dem som har behov av det. Det gäller att få ut det i organisationen. För oss kommer mycket att handla om att följa upp och bevaka den praktiska hanteringen av återgången och se hur dialogen mellan chef och medarbetare fungerar, säger Anders Tell.
Polismyndigheten startar också med en stegvis återgång i oktober. Efter en övergångsperiod blir arbete på plats åter norm, enligt Olov Augrell, chef för HR-avdelningen Arbetsmiljö och hälsa på Polisen. Men även Polisen, som i början av pandemin kritiserades för att inte följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om hemarbete, vill behålla en flexibilitet och erbjuda distansarbete också på sikt i de fall det är möjligen. Troligen kommer det att handla om hemarbete en eller två dagar i veckan, berättar Olov Augrell.
– Det är ganska många civilanställda som kommer att ha den möjligheten, men ju närmare den polisiära kärnverksamheten som arbetsuppgifterna ligger och ju känsligare uppgifter man hanterar desto svårare blir det att arbeta hemifrån, säger han.
Arbetsförmedlingen tillhör de arbetsgivare som ännu inte har satt ett startdatum för sin successiva återgång. Anders Wikström, ledamot i avdelningsstyrelsen i ST inom Arbetsförmedlingen, berättar att han har efterfrågat men ännu inte fått se någon tidplan som reglerar när och hur återgången ska ske.
Innan återgången måste myndigheten förbereda lokaler, genomföra riskanalyser och säkerställa att cheferna har det stöd som de behöver, förklarar Arbetsförmedlingens HR-direktör Lena Hadad.
Klart är att huvudregeln är att alla på myndigheten ska tillbaka till kontoren, men distansarbete kan också erbjudas. Det sker i en överenskommelse mellan chef och medarbetare, framhåller Lena Hadad.
– Jobbet ska utföras på arbetsplatsen där vi möter våra kunder antingen digitalt eller fysiskt. Distansarbete kan vara en möjlighet för alla, men vi vet inte hur stort intresset blir, säger hon.
I den här frågan, som delar medlemmarna, driver inte ST inom Arbetsförmedlingen en egen tydlig linje, enligt Anders Wikström.
– Vi har många medlemmar som har upplevt det som positivt att det går att jobba hemma, men vi har också en del som saknar det sociala kittet som arbetsplatsen är. Det är tudelat, säger han.
Inte heller Centrala studiestödsnämnden, CSN, har slagit fast när återgången till kontoren ska starta. Däremot har myndigheten beslutat att det även i framtiden ska gå att arbeta hemma ett par dagar i veckan. Det kommer att vara möjligt för en stor andel av de anställda, enligt Henrik Hederberg, kontorschef på CSN.
Länsstyrelsen i Skåne län kommer också att ge medarbetare som vill jobba hemifrån chansen att göra det upp till halva arbetstiden från och med årsskiftet. Men då krävs både att distansarbetet rimmar med verksamhetens behov och att arbetsmiljön i hemmet håller måttet, enligt Ola Garmer, HR-chef på Länsstyrelsen i Skåne län.
Liksom Skatteverket och Polisen har Länsstyrelsen i Skåne län beslutat att man inte kommer att utrusta hemmakontoren med skrivbord eller andra möbler – de anställda får i huvudsak klara sig med bärbara datorer och mobiltelefoner.
– Vi kommer att lägga en stor del av ansvaret för den fysiska arbetsmiljön i hemmet på medarbetaren själv. Är inte den tillräcklig god behöver medarbetaren jobba på kontoret, säger Ola Garmer.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ännu inte tagit ställning till vilken utrustning som anställda ska kunna få låna hem vid distansarbete.
Enligt ST inom Arbetsförmedlingen är dock signalen från Arbetsförmedlingen att man inte kommer att bygga två fullvärdiga arbetsplatser.
– Där har vi en del frågetecken om hur det ska lösas. Även om vi inte har sett det ännu finns det en risk att vi på sikt får belastningsskador om man inte har rätt förutsättningar, säger Anders Wikström i ST-avdelningens styrelse.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Skämt å sido, trodde att statliga myndigheter menade allvar med att minska miljöpåverkan.
Arbetspendlingen är en stor miljöpåverkan.
Man borde lätta på Skatteverkets regler för att tilllåta mer distansarbete. Nu tänker jag på begreppet hemvist.
Det ska bli spännande att se vart detta bär av, om Staten (i stort) klarar av att vara en progressiv, flexibel och lyhörd arbetsgivare som möjliggör digitalt arbete för de som eftertraktar det. Även om det finns en aspekt av socialt samspel som missas vid distansarbete hemifrån så finns det oerhörda vinster både för samhället i stort och för de enskilda arbetstagarna.
Eller ska vi snabbt nu bara konstatera att pandemin är över, trots att den inte är det, och snällt ställa in oss i ledet efter vad arbetsgivaren tycker är bekvämast för egen del?