Försäkringskassan har tvingats ställa om
När sjuktal och vab sköt i höjden förra våren fick Försäkringskassan ställa om och bygga ut. Generaldirektör Nils Öberg är nöjd med hur myndigheten klarat pandemin så här långt. Men precis som på andra arbetsplatser finns anställda som lider av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
Under februari till april förra året var dubbelt så många föräldrar hemma med sjuka barn jämfört med samma månader 2019. Antalet sjukskrivna med sjukpenning mer än dubblerades i mars 2020 i jämförelse med mars månad föregående år. Även utbetalningarna av smittbärarpenning nådde tidigare oanade höjder.
Försäkringskassan hade alltså att hantera ett kraftigt ökande tryck, samtidigt som flera regler ändrades, exempelvis gällande karensdag och sjukskrivning i mer än 180 dagar.
Myndighetens generaldirektör Nils Öberg vill gärna bli intervjuad av Publikt om erfarenheterna under pandemiåret. Han förklarar varför.
– Vi har varit väldigt försiktiga med att kommentera den enorma påfrestning som det har varit på Försäkringskassan. Nackdelen med det är ju att folk inte vet hur tufft det har varit.
Försäkringskassan har de senaste åren fått mycket kritik för undermåliga utredningar och de många utförsäkringarna. Ett aktuellt exempel kommer från Inspektionen från socialförsäkringen, som i en rapport nyligen konstaterade att utredningarna brister i mer än vart tionde fall där myndigheten avslagit ansökningar om sjukpenning och aktivitetsersättning.
Nils Öberg slår inte kritiken ifrån sig.
– Det är tydligt att vi har en brist på förtroende framför allt när det gäller sjukförsäkringen. Och det är vi som organisation inte alls nöjda med.
Myndigheten genomför just nu något man kallar en bred genomlysning av verksamhetens systemstöd, processtöd, kompetensförsörjning och arbetssätt. Den görs på eget initiativ, understryker Nils Öberg.
– Vi har varit perforerade av externa granskningar i olika frågor på senare år. Det här är ett sätt att städa framför egen dörr och ta ett helhetsgrepp. Det är nödvändigt om vi ska kunna göra förflyttningar.
Något som han dock är nöjd med är hur Försäkringskassan klarat det kraftprov som pandemin inneburit för myndigheten. Trots att ärendena blivit många fler har beslut om exempelvis tillfällig föräldrapenning och sjukpenning handlagts snabbare i dag än före coronautbrottet.
STs avdelningsordförande på myndigheten, Siv Norlin, ger en likartad bild. Även från ett fackligt perspektiv utvecklas flera parametrar åt rätt håll, konstaterar hon.
– Sjukfrånvaron minskar, liksom övertiden och personalomsättningen. Men det är svårt att avgöra i vilken mån pandemin har bidragit till den typen av effekter.
Hon ger Försäkringskassans ledning en eloge för hur verksamheten drivits under pandemiåret.
– Hade coronapandemin inträffat för några år sedan hade det varit kaos. Och fackligt har vi goda kontakter med ledningen, även om vi anser att vissa beslut tas för snabbt. Vi har samverkansmöten varje vecka.
Nils Öberg säger å sin sida att de fackliga organisationerna haft en stor positiv betydelse. Hans bedömning är att det viktigaste för att klara verksamheten har varit att få med hela organisationen i de förändringar som krävts.
– Vi har behövt jobba mycket mer flexibelt än vid ett normalläge, med omprioriteringar och omdisponeringar som fått stora konsekvenser för personalen. Vi har fått snabbutbilda handläggare så att de kan arbeta med andra ärendeslag. Det hade aldrig fungerat om vi inte hade haft personalorganisationerna i ryggen, och vi har haft en otroligt bra dialog med dem.
Efter pandemiutbrottet inrättade Försäkringskassan en produktionsstyrningsgrupp, som har till uppgift att identifiera var i organisationen det finns resurser och hur prognosen för smittspridningen ser ut. Med de underlagen beslutar ledningen om omflyttningar av personal till de verksamhetsområden där behoven är störst och mest akuta.
– De ersättningar som människor är ekonomiskt beroende av är högt prioriterade, andra är inte lika tidskritiska och prioriteras lägre. Och folk har fått sina pengar i tid, även om det sett illa ut periodvis.
Enligt Nils Öberg finns flera andra faktorer som förklarar hur Försäkringskassan klarat coronapandemin. Snabb omställning är en, säger han.
– Vi insåg tidigt att vi kunde få en pandemi med allmän smittspridning, och satte i gång analysen innan den var ett faktum.
Han anser också att kommunikationen fungerat väl, och att man klarat att tänka nytt och ta risker.
– Risktagande är väl inte den statliga förvaltningens starkaste gren. Men vi har gjort förenklingar i handläggningen som skapat genvägar, till exempel för att fastställa sjukpenningsgrundande inkomst.
STs Siv Norlin säger att hon uppfattar att en del medlemmar ser dessa ”genvägar” som problematiska.
– Jag tror att man upplever att man inte kan göra ett riktigt bra jobb när vissa arbetsmoment har måst prioriteras bort. Men samtidigt har det varit nödvändigt för att inte få en orimlig arbetssituation. Det har varit oerhört slitigt.
Arbetsmiljön har varit en viktig facklig fråga under pandemiåret. I en debattartikel som nyligen publicerades i Publikt skriver en ordförande för en av ST-avdelningens sektioner att många distansarbetande har en dålig fysisk och psykosocial arbetsmiljö, och att vissa chefer inte håller tillräcklig kontakt med arbetsgruppen.
Efter debattartikeln gjorde avdelningen en enkät till övriga sektioner, och enligt Siv Norlin var resultatet blandat.
– En del känner inte alls igen sig i kritiken, andra gör det till viss del och några gör det fullt ut. Som vi ser det beror det inte främst på felaktiga beslut från ledningen, utan det handlar om agerandet hos en del chefer på lägre nivå.
Kritiken angående den fysiska arbetsmiljön har handlat om brist på ergonomisk utrustning på hemarbetsplatserna, såsom bord, stolar och ståmatta. Men Nils Öberg avfärdar kraven.
– Somliga har velat ha väldigt mycket utrustning, likvärdig med en arbetsplats. Men det är inte rimligt. Vi har fått bestämma att så här långt kan vi gå.
När det gäller den psykosociala arbetsmiljön säger Siv Norlin att hemarbetet och isoleringen har börjat tära på en del av de anställda. Nils Öberg uttrycker förståelse för det, även om han påpekar att en del tycker att distansarbetet innebär stora fördelar.
– De som har det jobbigast är nog de som lever ensamma. Jag hörde nyss om en nyanställd, nyutexaminerad kvinna som flyttat till en pytteliten lägenhet i Stockholm, där hon inte kände en enda människa. Och sedan ska man sitta framför datorn morgon, middag, kväll. Det är ingen bra situation.
Han understryker att det inte är förbjudet att vara på kontoret. Regeringens direktiv anger att de statliga myndigheterna måste ”säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro är nödvändig för att kunna bedriva verksamheten” arbetar i myndighetens lokaler. Enligt Nils Öberg krävs dock ett mått av flexibilitet ”för att vissa medarbetares hälsa inte ska äventyras” på grund av långvarig isolering eller bristfälliga hemmaarbetsplatser. Hans bedömning är att myndigheten följer regeringens direktiv.
Men när pandemin är över ska alla tillbaka till kontoren, anser han.
– Jag är rätt säker på att det kommer att bli förändringar, och möjligheten att jobba hemma är en sådan. Men jag är inte beredd att dra slutsatser nu, när vi är i en extraordinär situation. Vi ska först utvärdera plus och minus och komma fram till vad som är bra i ett normalläge.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
