Förslag till nytt industriavtal färdigt

AVTAL2011-05-09

Nu finns ett färdigt förslag till nytt industriavtal. Planen är att det ska ersätta det tidigare avtalet som slöts 1997. Om parterna accepterar förslaget kommer det att träda i kraft 1 juli i år.

För ett drygt år sedan sa Teknikföretagen upp industriavtalet mellan parterna i industrin. Arbetsgivarna tyckte inte att avtalet främjade industrins konkurrenskraft tillräckligt tydligt. De var också missnöjda med att avtalen som slöts sågs som ett golv i stället för en norm i lönebildningen.

Men nu finns ett färdigt förslag till nytt avtal.

– Industriavtalet har en viktig roll. Det tvingar fram en tydligare samordning på den fackliga sidan och det tjänar alla på, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

Också i det nya förslaget till avtal ska parterna träffa avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå. Men hur förhandlingsprocessen ska gå till regleras i ett nytt förhandlingsavtal. Där blir det nu tydligare att ambitionen är att det kostnadsmärke som etablerats inom industrin ska vara en norm även för övriga parter på arbetsmarknaden. Parterna förbinder sig också att arbeta för att det ska bli så.

– Om vi får ett bra industriavtal ökar det chansen att vi får fram ett tydligt och normerande märke för lönebildningen. Och det är bra för hela samhällsekonomin, kommenterar Åsa Erba-Stenhammar.

En annan nyhet är att det uttryckligen framgår av avtalet att parterna ska sträva efter att samordna löneförhandlingarna tidsmässigt. Flera av industrins förbundsavtal ska alltså synkas i tid. Det nya förhandlingsavtalet innehåller dessutom fler och tydligare regler för att förhandlingarna ska komma igång tidigt och bedrivas på ett konstruktivt sätt.

Enligt det nya förslaget bildas också ett Industrins utvecklingsråd, som bland annat ska behandla frågor som rör utbildning, forskning, innovation och jämställdhet.

Industriavtalet

Industriavtalet är ett samarbetsavtal som facken och arbetsgivarna i industrin sluter. Avtalet har haft stor betydelse för löneutvecklingen, eftersom det reglerar hur avtalsrörelsen ska gå till och slår fast att industrin ska vara lönenormerande.

Teknik­företagen är den största arbetsgivarorganisationen i avtalet. De fackliga motparterna är IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer, Pappers, GS och Unionen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA