Värmlands tingsrätt i Karlstad.
Bild: Mikael Hjerpe/Mostphotos
Värmlands tingsrätt i Karlstad.

Fortsatta problem på Värmlands tingsrätt

DOMSTOLARNA2022-03-03

Den höga arbetsbelastningen på Värmlands tingsrätt har länge varit ett problem, och det kvarstår, enligt Isabella Johansson som är skyddsombud på domstolen. Nu väljer arbetsgivaren att överklaga två av Arbetsmiljöverkets beslut. Domstolens chef, lagmannen Lars Holmgård, tycker inte att dialogen myndigheterna emellan fungerar, och menar att processen tar tid från sakfrågorna.

Över två år har gått sedan Värmlands tingsrätt först anmäldes till Arbetsmiljöverket på grund av för hög arbetsbelastning. Problemen kvarstår fortfarande, enligt Isabella Johansson som är skyddsombud på domstolen.

– Det har skett en förbättring under de senaste månaderna och arbetsgivaren visar en stark vilja. Men det är ingen revolutionerande förändring, utan arbetsbelastningen är fortsatt väldigt hög, säger hon.

Den första anmälan till Arbetsmiljöverket gjordes i slutet av 2019. Enligt huvudskyddsombudet på tingsrätten, som stod bakom anmälan, hade problemen redan då pågått i flera år.

Av beskrivningen i anmälan framgår att handläggarna på Värmlands tingsrätt länge varit stressade och haft svårt att hinna med. Problemen bottnade enligt huvudskyddsombudet bland annat i att vakanta tjänster inte blivit tillsatta och att ledningen inte tog den tunga arbetsbördan på allvar.

Efter en inspektion under våren 2020 beslutade Arbetsmiljöverket att ålägga arbetsgivaren att kontrollera att de åtgärder som då hade satts in hade fått effekt på arbetsbelastningen. Om detta inte blev klart innan hösten skulle tingsrätten bli tvungen att betala ett vite på 25 000 kronor.

Datumet flyttades sedan fram till våren 2021 på grund av en omorganisation på tingsrätten. Enligt en enkät som skyddsombuden genomförde fanns dock problemen med arbetsbelastningen fortfarande kvar.

Arbetsmiljöverket beslutade därför om ett nytt föreläggande med ett vite på 100 000 kronor. Det innebar att arbetsgivaren före slutet av september 2021 bland annat var tvungen att peka ut vilka arbetsuppgifter domstolshandläggarna skulle utföra, samt var de kunde vända sig för att få hjälp och stöd.

I slutet av förra året konstaterade Arbetsmiljöverket att flera av kraven uppfyllts av arbetsgivaren. Däremot anser myndigheten att arbetsbelastningen fortsatt är för hög, och beslutade därför om ett vite på 25 000 kronor. Det har överklagats av Värmlands tingsrätt, som anser att vitet varken är befogat eller tillräckligt precist utformat.

Arbetsgivaren skriver i ett yttrande att Arbetsmiljöverket grundat sin bedömning på de anställdas upplevelser, något man tycker är svårt att bemöta. Samtidigt konstaterar man att tingsrätten inte sticker ut i förhållande till andra domstolar.

”Tingsrätten kan inte bemöta Arbetsmiljöverkets påståenden på annat sätt än att presentera statistik”, skriver domstolen i yttrandet.

Skyddsombudet Isabella Johansson är kritisk till hur ledningen uttrycker sig i kommunikationen.

– De måste förstå att när människor är stressade och mår dåligt så kan man inte motbevisa det med statistik. Stress, huvudvärk eller andra symtom försvinner inte genom jämförelser med andra tingsrätter, säger hon.

Isabella Johansson upplever att ledningen jobbar på att förbättra situationen, men menar att åsikterna om vad som behövs skiljer sig åt. Hon önskar framför allt en större lyhördhet och påpekar att problemen nu pågått väldigt länge.

– Jag skulle vilja att arbetsgivaren frågar oss handläggare hur vi har det. Det upplever jag som grundorsaken till problemen. Vi har under flera års tid berättat om hur vi upplever arbetssituationen och att det är svårt att hinna med. Lägg ned statistiken och lyssna i stället, säger hon.

Lagmannen Lars Holmgård har förståelse för kritiken.

– När man påtalar saker och sedan inte ser resultat blir upplevelsen lätt så. Men lyssnar gör vi självklart, säger han.

Lars Holmgård håller med om att arbetsbelastningen på tingsrätten är för hög. Men han anser inte att problemet är värre på Värmlands tingsrätt än på andra domstolar.

– Arbetsbelastningen är tung och det är allvarligt. Men jag har svårt att se att vi sticker ut. I grunden är problemet att vi har mer att göra än vad vi hinner med.

Vad gör ni åt det?

– Det är Domstolsverket som fördelar ut pengarna på de olika domstolarna och där har vi en ständig dialog om att vi behöver en budget som gör att vi klarar verksamheten. En annan del i det är att vi hela tiden behöver arbeta internt med effektivitetsfrågor och fundera på om vi jobbar på det smartaste sättet.

Under våren har tingsrätten tagit hjälp av verksamhetsutvecklare från Domstolsverket för att undersöka hur arbetet fungerar och hur det kan utvecklas. Ett arbete som Lars Holmgård hoppas ska ge resultat.

Samtidigt är han kritisk till hur Arbetsmiljöverket hanterat situationen och förklarar att det är därför tingsrätten nu valt att överklaga.

– Självklart är det här frågor vi ska arbeta med och från början var vår inställning att fokusera helt och hållet på det. Men nu har vi kommit till en punkt där vi inte kommer framåt. Vi presenterar fakta men kommer ingenstans, och allting runt det här tar väldigt mycket tid som vi annars skulle kunna lägga på sakfrågorna.

Ni tycker inte att dialogen med Arbetsmiljöverket är givande?

– Tyvärr måste jag säga så. Jag tycker inte det. Jag är förstås partisk och fullt medveten om det. Men den fakta vi presenterar får ingen betydelse eftersom Arbetsmiljöverket ändå får höra att det är alldeles för jobbigt och med den inställningen kommer vi inte längre. Det är min lite lätt bittra upplevelse av det hela.

Trots den statistik ni hänvisar till verkar ju ändå upplevelsen hos de anställda vara att arbetsbelastningen är för hög, hur ser du på det?

– Situationen är inte bra, varken vid Värmlands tingsrätt eller vid de andra domstolarna. Det är för mycket att göra och vi skulle behöva mer resurser för att hinna med. Samtidigt behöver vi också hitta effektivare arbetssätt.

Parallellt med det ärende som rör arbetsbelastningen skickades ytterligare en anmälan som rör Värmlands tingsrätt till Arbetsmiljöverket. Den handlade om arbetsgivarens hantering av fall med kränkande särbehandling. Efter en inspektion under hösten 2021 beslutade Arbetsmiljöverket om ett föreläggande även i detta fall, med ett vite på 300 000 kronor.

Arbetsgivaren har överklagat även detta beslut, eftersom man anser att de åtgärder Arbetsmiljöverket vill se redan har genomförts eller håller på att genomföras. Arbetsgivaren anser också att föreläggandet är för oprecist.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA