Hot om vite fick fart på lönekartläggningen

JÄMO2005-11-30

I sju månader väntade JämO på att Riksrevisionen skulle presentera en godtagbar lönekartläggning. När den uteblev, vände sig JämO till Jämställdhetsnämnden och begärde ett vitesföreläggande.

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Riksrevisionen ingick inte i de ursprungligen granskade myndigheterna. Efter facklig kritik mot Riksrevisionens otydliga sätt att tillämpa lönesättande kriterier, begärde JämO att få granska även lönekartläggningen. Detta skedde i september 2004.

När JämO beviljat Riksrevisionen anstånd vid två tillfällen – och även erbjudit myndigheten särskild rådgivning – utan att få en godtagbar lönekartläggning, vände sig JämO i april 2005 till Jämställdhetsnämnden.

Personalchef saknades

Mycket av myndighetens senfärdighet berodde på att man då saknade personalchef, säger Bo Hillman, ordförande för ST inom Riksrevisionen. 

– Sedan tjänsten blivit tillsatt, började det snabbt hända saker. Man anlitade till exempel en konsult för att kartläggningen skulle uppfylla JämOs alla krav, något vi på egen hand inte tidigare lyckats med. Men då hade JämO redan lämnat ärendet till Jämställdhetsnämnden.

Ny lönemodell arbetas fram

Efter att Riksrevisionen gjort »avsevärda framsteg« i arbetet med kartläggning och analys, drog JämO tillbaka sin ansökan om ett vitesföreläggande.

Idag arbetar man på Riksrevisionen med att ta fram en ny lönemodell som ska tillämpas vid nästa lönerevision. En ny lönekartläggning är också på gång.

– Arbetsgivaren visar god vilja att ta itu med olika frågor. Med anledning av kritiken i en tidigare medarbetarundersökning pågår nu tolv olika utvecklingsprojekt, säger Bo Hillman.

En ny medarbetarenkät ska presenteras i början av 2006.
Som en bieffekt av processen kring JämOs granskning har även samverkansformerna med de fackliga organisationerna förbättrats märkbart, enligt Bo Hillman.

Inte bara en persons fel

Det är fel att lägga skulden på en enskild person, i det här fallet personalchefen, ifall jämställdhetsarbetet inte fungerar. Det visar bara att man arbetar fel med frågorna, säger Jaime Aleite, utredare vid JämO.

– Jämställdhetsfrågorna ska engagera samtliga anställda. Det yttersta ansvaret ligger på arbetsgivaren, som med sitt eget engagemang visar vilken dignitet frågorna har. Men eftersom jämställdhetsplanen ska tas fram i samverkan, har facket också ett medansvar. Facket ska därför trycka på och kräva att en sådan plan görs eller att en lönekartläggning genomförs.

När personalchefstjänsten blivit tillsatt kom jämställdhetsarbetet igång på Riksrevisionen, berättar STs avdelningsordförande, Bo Hillman. <BR>Foto: Sören Fröberg
Bild: Sören Fröberg
När personalchefstjänsten blivit tillsatt kom jämställdhetsarbetet igång på Riksrevisionen, berättar STs avdelningsordförande, Bo Hillman. <BR>Foto: Sören Fröberg

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA