KI vill se måttliga löneökningar

KONJUNKTURINSTITUTET2011-05-18

Trots oron i världsekonomin kan Sverige komma ned till en arbetslöshet på fem procent, spår Konjunkturinstitutet. Men bara om lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012-2014.

Om de genomsnittliga löneökningarna i stället blir 3,5 procent per år skulle arbetslösheten hamna på drygt sex procent om fyra år, bedömer Konjunkturinstitutet, KI. Och enligt institutet finns fördelar för löntagarna med den lägre löneökningstakten. Prisökningarna blir lägre och kostnaderna för arbetslösheten likaså, vilket öppnar för ytterligare skattesänkningar eller höjda nivåer på samhälleliga bidrag och ersättningar.

Osäkerheterna i världsekonomin talar också för en försiktig lönepolitik, anser institutet. Oron i euroområdet kan försvåra svensk export och stora länder som USA kan tvingas att föra en mycket restriktiv finanspolitik på grund av sina stora budgetunderskott.

KI hoppas att industrin kommer att sätta en norm för löneökningarna i den kommande avtalsrörelsen. Industrin väntas vara klar med förhandlingarna i november i år.

Åren efter 2014 finns utrymme för något större lönelyft utan att arbetslösheten stiger, tror KI, upp till 3,7 procent per år.

TCOs chefsekonom Göran Zettergren ifrågasätter dock Kis beräkningar.

– De bygger på en förenklad och överoptimistisk modell. Visst kan det finnas en effekt av lägre löneökningar, men den är i så fall betydligt mindre än vad KI räknar med. I Tyskland har man avstått från löneökningar i tio år utan att det fått effekt på arbetslösheten.

Det viktigaste för att minska arbetslösheten är att göra människor som står utanför systemet anställningsbara, anser han.

– Utbildning och rehabilitering är vägen till sänkt arbetslöshet, inte låga löneökningar.

Konjunkturinstitutet har även granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Låglönesatsningar i centrala avtal har inte gett någon bestående effekt på den skillnaden, anser man. Däremot tycks den växande andelen kvinnliga chefer i alla sektorer ha betydelse. När de kvinnliga cheferna blir fler minskar den könsmässiga löneskillnaden bland medarbetarna. Detta märks framför allt i mansdominerade branscher.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA