Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.
Bild: Catharina Biesèrt
Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

Låg uppräkning av anslag till statens löner

STATSFÖRVALTNING2022-04-21
Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska till den låga generella uppräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag, som bland annat finansierar de statsanställdas löner. ”Det kommer innebära stora utmaningar för en rad myndigheter”, skriver Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson i ett pressmeddelande.

I regeringens vårproposition redovisas det så kallade produktivitetsavdraget i uppräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag för 2023. Avdraget görs varje år och baseras på en kalkylerad ökning av produktiviteten i statliga verksamheter, som beräknas utifrån produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor.

ST har länge varit kritiskt till systemet och presenterade nyligen en rapport som visar att över 60 miljarder kronor hyvlats bort sedan modellen infördes i början av 1990-talet. Enligt förbundets beräkningar kommer produktivitetsavdraget för 2023, på 1,82 procent, att innebära att ytterligare 2,1 miljarder kronor försvinner från myndigheternas löneutrymme.

Urholkningen av staten fortsätter, kommenterar STs ordförande Britta Lejon siffrorna i ett pressmeddelande: ”Det sätter stor press på många arbetsplatser inom staten, och gör verkligen inget för att höja kvaliteten på den svenska statsförvaltningen.”

Även Arbetsgivarverket skriver i en kommentar till vårbudgeten att uppskrivningen av förvaltningsanslagen blir fortsatt svag. ”Vi har under flera år sett låga uppskrivningar av förvaltningsanslagen och även under 2023 har förvaltningsanslagen svårt att hänga med i samma utsträckning som övriga anslag”, noterar Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhemsson.

Arbetsgivarverket konstaterar att anslagen som ska finansiera myndigheternas samtliga arbetskraftskostnader ökar med endast 0,49 procent, medan arbetskraftskostnaderna på arbetsmarknaden generellt väntas öka med 3,4 procent. Även ST påtalar att det väntar en avtalsrörelse i en tid när inflationen riskerar att bita sig fast.

Så fungerar pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.